Uppsatsen undersöker i vilka sammanhang som tidningarna Dagens Nyheter och Expressen skriver om den muslimska fastehögtiden ramadan. Studien genomförs med kvantitativ metod, med utgångspunkt i nyhetsvärderingsteori. Åren som undersöks är 1995-2013, med nedslag vartannat år (1995, 1997, 1999 och så vidare). Urvalsmetoden som används är totalurval, där alla artiklar med relevans för studiens ämne har tagits med. Undersökningen innefattar såväl nyhetstext och notiser som opinionsmaterial. Totalt 193 artiklar har analyserats: 96 stycken från Dagens Nyheter och 97 stycken från Expressen. Studien visar att högtiden ofta skrivs om i sammanhang som är konfliktrelaterade, något som följer ett mönster som tidigare forskning om mediebilden av islam och muslimer pekat på. Men ramadan har också ett eget nyhetsvärde som religiös högtid, och det finns en betydande del artiklar som har en mer positiv vinkel. Resultatet av studien visar att ramadan börjar ta plats som huvudämne i inrikesartiklar från år 2003 och framåt, i båda tidningarna. I dessa fall fokuserar artiklarna på ramadan som religiös och kulturell högtid. Denna tendens håller i sig i Dagens Nyheter fram till år 2011. Expressen slutar i stort sett att skriva artiklar med ramadan som huvudämne efter år 2005.

<p>Validerat; 20120124 (anonymous)</p>

Consuming news and defining its credibility play a large role in our everyday lives. The digitalisation of news has enabled new interactions with the medium, that have yet to be analysed in their impact on credibility. This study aims to investigate the effects interactivity has on perceived credibility and how user interactions can be applied to the digital news medium. The analysis is done through a user -centric approach using both qualitative and quantitative methods based on design thinking. The methods used include a digital questionnaire, user interviews and prototype testing. Using these methods we find that no strong association can be made between the frequency of use of specific digital interactions such as sharing, liking and commenting and perceived credibility. While most users see an added benefit in having more interactive elements on a digital platform, it cannot be concluded that overall higher levels of interactivity lead to higher credibility. However, if interactivity is used to enable people to voice their opinion an increase in trust can be built, which subsequently increases credibility. / Att konsumera nyheter och definiera deras trovärdighet spelar en stor roll i vår vardag. Digitaliseringen av nyheter har möjliggjort nya interaktioner med mediet, som ännu inte har analyserats i deras inverkan på trovärdigheten. Denna studie syftar till att undersöka effekterna som interaktivitet har på upplevd trovärdighet och hur användarinteraktioner kan tillämpas på det digitala nyhetsmediet. Analysen görs genom en användarcentrerad metod med både kvalitativa och kvantitativa metoder baserade på designtänkande. Metoderna som används inkluderar ett digitalt frågeformulär, användarintervjuer och prototyptestning. Med hjälp av dessa metoder finner vi att ingen stark koppling kan göras mellan frekvensen för användning av specifika digitala interaktioner som att dela, gilla och kommentera och upplevd trovärdighet. Medan de flesta användare ser en extra fördel med att ha fler interaktiva element på en digital plattform, kan man inte dra slutsatsen att övergripande högre nivåer av interaktivitet leder till högre trovärdighet. Men om interaktivitet används för att göra det möjligt för människor att uttala sig, kan man öka förtroendet, vilket därefter ökar trovärdigheten.

Syftet med denna studie var att undersöka goda nyheter i Aktuellt mellan år 2000 och 2014. Två frågeställningar formulerades för studien. Dels hur förekomsten av goda nyheter förändrades i programmet, dels vilka roller och karaktärer de hade under den nämnda perioden. I studien användes termen goda nyheter som ett paraplybegrepp för olika typer av nyheter med något slags konstruktiv eller positiv vinkel. Metoden för studien var en kvantitativ innehållsanalys och urvalet baserades på skapandet av syntetiska veckor. 90 Aktuelltsändningar analyserades, vilket gav 722 analysenheter, alltså nyhetsinslag. Resultatet visade att de goda nyheterna fördubblades från 2000 till 2014. De flesta goda nyhetsinslagen handlade om kultur, nöje eller medier men det var inom ämnena ekonomi, arbetsmarknad och näringsliv som de goda nyheterna ökade mest. De goda utrikesnyheterna mer än tredubblades och de senare åren i undersökningen var utrikesnyheter goda i större utsträckning än inrikesnyheter. De goda nyheterna var i genomsnitt längre än andra nyheter. Resultatet tolkades och diskuterades utifrån teorier om nyhetsvärdering, medielogik och kommersialisering samt utifrån hur resultatet förhöll sig till public services och Aktuellts uppdrag. En möjlig förklaring till ökningen av goda nyheter är att de avvek från normaltillståndet i både samhället och nyhetsflödet. Därmed blev de unika och nyhetsmässiga. En annan tolkning är att de var en viktig del av nyhetsmixen och bidrog till en dynamisk mediedramaturgi. Även den höga konkurrensen om mediekonsumenterna skulle kunna vara en bidragande faktor till ökningen av goda nyheter.

It is through the material that is presented to us by the media, that we form our perception of the world and our opinions about it. Therefore the framing of news is important to study, especially in our globalized world where the economy, politics and communication has a strong connection. Earlier studies have shown that there is a general fascination in Sweden for the United States, which not only have influenced popular culture, but also other parts of the Swedish society like news coverage. Some even say that Sweden is the most americanized country in the world. The purpose of this study was therefore to examine if Swedish news are being more americanized than news coverage in other parts of the world. Through a qualitative framing analysis this study examines which frames that occurs in news articles related to the american elections Super Tuesdays in newspapers from Sweden, Kenya and Singapore. The result of this study shows that the news coverage in many respects portrays the election in a similar, entertaining way, which can be assumed to be due to the americanization of news. However, there is no clear evidence that the Swedish news coverage would be more americanized than the Kenyan and Singaporean.

Denna uppsats syftar till att ta reda på om män och kvinnor porträtteras olika i längre intervjuer baserat på deras kön. Åtta intervjuer i Dagens Nyheters lördagsbilaga från 2015 har analyserats enligt kvalitativ textanalys och retorisk bildanalys. Undersökningen har sin utgångspunkt i Queerteori. Undersökningens resultat visade att det finns strukturella skillnader mellan analysenheterna baserat på intervjupersonens kön. Skillnaderna fanns framför allt i hur intervjupersonens kropp porträtterades genom bild och text, samt skillnader i de samtalsämnen som intervjun behandlade. De kvinnliga intervjupersonerna talade i större utsträckning om jämställdhet och religion. De manliga intervjupersonerna var mer personliga och texterna handlade då om mer varierande ämnen. Kvinnorna talade om sina erfarenheter av att vara kvinna medan ingen av de manliga intervjupersonerna talade om hur det är att vara man. Även de händelser i vilken bilderna var tagna skiljde sig åt, de manliga intervjupersonerna var mer aktiva och de kvinnliga intervjupersonerna var mer fysiskt passiva.

Den här C-uppsatsens syfte är att undersöka Dagens Nyheter och Aftonbladets strategier kring flerkanalspublicering och jämföra de två medieföretagens plattformsanpassning. Undersökningen består av en kombination av kvalitativa samtalsintervjuer och kvantitativ innehållsanalys. Den kvalitativa undersökningen gjordes med tre medarbetare från Aftonbladet och tre medarbetare från Dagens Nyheter. I den kvantitativa innehållsanalysen undersöktes webb- och printversioner under två dagar - den 26 och den 27 november 2013. De undersökta artiklarna handlade om den då aktuella kidnappningen av två svenska journalister i Syrien. Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att både Aftonbladet och Dagens Nyheter strävar efter att nyheten i sig ska bestämma i vilken kanal den ska publiceras. Båda medieföretagen har en ambition att tidningen ska vara en plattform för fördjupning och eget material, medan webben ska erbjuda bland annat webb-tv, bildspel och chatt. Den kvantitativa undersökningen visar att Aftonbladet utnyttjar möjligheterna att ha webb-tv, live-sändningar och bildspel på webben, medan Dagens Nyheter mestadels publicerar artiklar med bara text och ibland bild. Ytterligare visar den kvantitativa undersökningen att båda medieföretagen ofta använde sig av kloning, det vill säga att innehållet från en kanal läggs över till en annan kanal helt utan ändringar. Uppsatsens slutsats, mycket kortfattat, är att Aftonbladet och Dagens Nyheter har en ambition att anpassa innehållet efter plattformen. Studien visar dock att de både medieföretagen har en del de måste arbeta med för att nå sina mål.

Den bearbetade bilden används allt oftare, i allt från modereportage till nyhetssammanhang. I takt med att användningen av denna typ av bilder ökar måste betraktaren också lära sig att kritiskt analysera bilden för att den inte skall förlora all trovärdighet. Området som studien behandlar är användningen av bearbetade bilder i nyhetssammanhang, i vilken den undersökande delen är uppdelad i två undersökningar. Den första delundersökningen forskar i om en betraktare kan skilja på en bearbetad bild och ett originalfotografi, medan acceptansen för den bearbetade bilden i ett nyhetssammanhang undersöks i den andra delundersökningen. Till undersökningarna skapades det 15 bilder, i vilka fyra stycken är i originalformat med de andra är bearbetade i kategorierna: iscensatt fotografi, fotomontage och fotoretusch. Framtida forskning skulle kunna gå in mer på de etiska och kulturella aspekterna, samt huruvida kunskapen om den bearbetade bildens möjligheter påverkar betraktaren.

Den politiska rapporteringen i Kinas näst största nyhetstidning People’s Daily består enligt resultaten i vår studie nästan uteslutande av det styrande kommunistpartiets helt okritiskt vidarebefordrade propaganda. Journalisterna som skriver för Dagens Nyheter har däremot ett mycket lågt förtroende för den kinesiska regimen som de inte drar sig för att kritisera hårt. Vi fann det intressant att jämföra nyhetsdiskurser i svenska och kinesiska tidningar eftersom mediesystem till synes inte har något alls gemensamt. Vi ville ta reda på vilka eventuella skillnader som fanns i rapporteringen om den kinesiska regimen och vilka de bakomliggande orsakerna i så fall kunde tänkas vara. Artiklar som handlade om de senaste politiska ledarskiftena som publicerats i Dagens Nyheter och People’s Daily valdes därför som material till en kvalitativ analys. Den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket som vi använde som stöd till våra reflektioner handlade både om hur ländernas mediesystem fungerar i allmänhet och om hur nyhetsvärderingen ser ut så att vi även skulle kunna analysera artiklarna på detaljnivå. Dagens Nyheter förmedlar alltså en negativ bild av den kinesiska regimen, medan dessa istället glorifieras i People’s Dailys redaktionella material. Det beror antagligen till stor del på att skillnaderna mellan de dominanta politiska ideologierna i länderna i allmänhet och i synnerhet gällande nyhetsmediernas funktioner är markanta. Pressfrihet kännetecknar de svenska medierna, medan de kinesiska motsvarigheterna istället fungerar som kommunistpartiets språkrör. Tidningarna anses från båda perspektiven stå i medborgarnas tjänst eftersom de på sina helt olika vis ska verka för att förbättra samhället.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder sig av nyheter ur ett didaktiskt perspektiv. Den använda metoden för studien är semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Resultatet visar på att det finns ett flertal syften med nyhetsförmedling i undervisning, exempelvis för att utveckla förmågor såsom att diskutera och argumentera, för att förstärka och komplettera andra kunskaper och för att hjälpa elever utveckla ett källkritiskt tänkande. Slutsatser som dras är bland annat att det är viktigt med nyhetsförmedling i undervisning för att elever ska bli självständiga och demokratiska medborgare i framtiden.