Homelessness and homeless people is something that is described and explained in different ways over time. Since the 1950s, two discourses about homelessness and its causes has been competing with each other. One discourse hold the meaning that homelessness is caused by housing shortage and the other focus on individual shortcomings that make homeless to unsuitable tenants. In the media, homelessness and homeless often is associated with crime, addiction and mental illness, this reinforce the public perception of homeless people as deviants, which separates the homeless from society even more.   The purpose of this study is to examine whether media representations of homeless and homelessness in an evening paper and a morning paper, has changed in the 2000s, and if these representations are consistent with those found in the reports of homelessness from The National Board of Wealth and Welfare. In order to achieve the purpose of the study and answer our research questions, the authors have used a discourse analytical approach using some key analytical tools from both critical discourse analysis and discourse theory in the analysis of the empirical material. The material consists of articles from two of the largest newspapers in Sweden, Dagens Nyheter and Aftonbladet, and the reports from The National Board of Wealth and Welfare.   The result of the study shows that in year 2000 the image of homeless as substance abusers and mentally ill middle-aged men who are roughsleepers is dominating in both Aftonbladet and Dagens Nyheter and in the report from The National Board of Wealth and Welfare. In year 2012 this representation of homeless remains but is no longer the dominant, when new homeless groups are presented in our material. Our results also indicates that homelessness discourse changed in the 2000s from a antisocial discourse to a discourse that focus on right. The study also shows that the discourse on homeless women has not changed in the 2000s.

Syftet med denna studie är att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika händelser kopplade till SOS Alarm. Med vår undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering är viktig att studera då mediebilden av SOS Alarm kan påverka allmänhetens förtroende för denna viktiga samhällsaktör. Detta är viktigt på grund av att den bild och på det vis som medierna framställer olika händelser påverkar människor, vår sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för människors åsikter, värderingar och påverkar människors beteende. Studien har använt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig på 43 tidningsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter. Med grunden i valda teorier diskuteras de resultat som undersökningen visar, med fokus på dramatisering. Vår slutsats är att båda tidningarna, men främst Aftonbladet har skapat en vinklad bild av olika händelser, genom sin frekventa användning av dramatisering i texterna. Vinklingen visade sig vara negativ, vilket beror på valet av ord och sammanhang som tidningarna gjort. / This study aims to study the media’s reporting on a number of specific events linked to the SOS Alarm. In our study, we wish to gain an insight into how the newspaper Aftonbladet and Dagens Nyheter presents SOS Alarm in their news releases. Media reporting is important to study because the media image of SOS Alarm can affect public confidence in this actor of society. This is important because the image and the way media produce different events affect people, our social and cultural context, to see and perceive the reality we live in. The media is a powerful tool for people’s options, values and affect people’s behavior. The study has used the method of quality content analysis and focused on 43 newspaper articles from Aftonbladet and Dagens Nyheter. With the foundation of the selected theories discussed the results that the investigation concludes with a focus on the dramatization. Our conclusion in the analysis of reporting on SOS Alarm is that both papers, but mainly Aftonbladet has created a biased and partially inaccurate picture of different events by the frequent use of dramatizations in the texts. The bias proved out to be negative, which depends on the choice of words and context in which the newspapers have done.

About 35 years ago the WHO advocated that countries with injecting drug users should introduce the so-called needle exchange programs (NEP) to curb the spread of infection by blood-borne diseases. In Sweden the first NEP started 1985 in Lund, but the program was extremely controversial in a country with such a restrictive drug policy like Sweden. The study you are about to read shall process this controversy, when a NEP opened in Stockholm, by analyzing the articles published in the newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. By using discourse analysis as a processing tool we’ll try to see the difference between the two chosen newspapers. We will identify and analyze the different participant’s, such as doctors, politicians, user associations and media, arguments in the needle exchange issue.   Our results show that the liberal DN articles were supportive of the NEP and that they considered it to be an infectious disease control issue. The liberal conservative newspaper SvD had a different view of the issue and considered NEP to be a question about drug policy. Even after the decision was made the city had problems to find suitable premises for the NEP to operate from.

Uppsatsen nedan är baserad på en kvantitativ och en kvalitativ undersökning med syfte att kartläggaolika sporters, med fokus på hästsport, representation och framställning under en fyraveckorsperiod2012 i två av Sveriges största dagstidningar. Vi ansåg det viktigt att genomföra den här undersökningenför att se om fördomarna kring bristen på representation av hästsport i media har någongrund, samt om mediestormen kring Rolf-Göran Bengtssons Jerringpris gav någon efterverkan förhästsportens representation.Först genomfördes den kvantitativa studien där över 1 100 artiklar analyserades. Den kvalitativastudien följde där fyra reportage valdes ut för vidare analys. Reportagen behandlade de tre mestomskrivna sporterna samt hästsport. Reportagen analyserades och jämfördes i hopp om att finnamönster med likheter eller skillnader. De viktigaste fynden inkluderar bland annat att det skrevsflest hästsportsartiklar veckan då Göteborg Horse Show pågick, men under den sista undersökningsveckanskrevs inga alls. / The following essay is based on a quantitative as well as a qualitative study with the aim ofmapping out the representation and depiction of different sports, with focus on equestriansports, in two of Sweden’s largest daily newspapers during a time period of four weeksin 2012. We considered it important to see if there was any ground for the prejudicesabout the lack of representation of equestrian sports in the media, and we also wanted tosee if the media storm following Rolf-Göran Bengtsson’s win of Jerringpriset in any wayaffected the sport’s representation.First, the quantitative study was executed with over 1 100 articles analyzed. The qualitativestudy followed where four reports were selected for further investigation. These coveredthe three sports most written about as well as the equestrian sports. They were analyzedand compared in order to locate patterns of resemblance or difference. One of the mostimportant finds was that the majority of the articles in the quantitative study about equestriansports were written during the week of Gothenburg Horse Show while there were noarticles written about said sport during the final week of the study.

Syftet med denna undersökning och uppsats har gått ut på att redogöra för hur svensk press har skrivit om kvinnor i arbetlivet. Artiklarna som använts som källmaterial i denna undersökning har hämtats från tre tidskrifter. Aftonbladet (Ab), Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD). För att kunna utföra denna undersökning så har det använts en frågeställning som består av tre frågor: 1. Hur skrev den svenska pressen om kvinnors deltagande i arbetslivet? Vilket motstånd och stöd fanns det? Båda då och nu. 2. Fanns det några skillnader i hur man beskriver olika yrkeskategorier? 3. Hur ser skillnaderna och likheterna mellan de olika utvalda tidskrifterna, och i så fall hur och varför fanns dessa?    För att kunna göra undersökningen har det även gjorts avgränsningar. En sådan har varit att studera artiklar från tidskrifterna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. För att avgränsa detta så har jag sedan sökt efter artiklar från dessa tidskrifter i KB:s sökmotor med orden ”Kvinnor i arbetslivet”. Jag har även använt mig av en specifik tidsperiod för att kunna avgränsa källmaterialet ännu mer, och den tidsavgränsningen är från och med 1900-01-01 till och med 2018-01-01.    Undersökningens artiklar beskriver kvinnor i arbetslivet utifrån olika perspektiv. Generellt kan man säga att de diskuterar frågan ur ett jämställdhetsperspektiv. Där man berättar att det är bra för hela samhället med jämlikhet mellan könen.     I denna uppsats så görs det även en analys som undersöker om det fanns några skillnader och likheter mellan de tre tidskrifterna i denna fråga. Svaret på denna analys är visst fanns det både skillnader och likheter, och att detta främst berodde på att tidskrifterna hade olika politiska perspektiv att se på saken. / The purpose of this study and essay has been to explain how Swedish press has written about women in working life. The articles used as source material in this survey have been taken from three journals. Aftonbladet (Ab), Dagens Nyheter (DN) and Svenska Dagbladet (SvD). In order to carry out this survey, an issue has been used that consists of three questions: 1. How did the Swedish press write about women's participation in working life? What resistance and support was there? Both now and then. 2. Did there be any differences in how to describe different occupational categories? 3. What are the differences and similarities between the different selected journals, and if so, how and why were these?   In order to do the survey, there have also been delimitations. One such has been to study articles from the magazines Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. In order to delimit this, I have searched for articles from these journals in KB's search engine with the words "Women in working life". I have also used a specific time period to further define the source material, and the time-limit is from 1900-01-01 through 2018-01-01.   The research articles describe women in working life from different perspectives. Generally speaking, they discuss the issue from an equality perspective. Where it is said that it is good for the whole community with gender equality.   In this essay, an analysis is also being made to investigate whether there were any differences and similarities between the three journals on this issue. The answer to this analysis is, of course, there were differences and similarities, and that this was mainly due to the fact that the journals had different political perspectives to look at the matter.

The aim of this bachelor study was to examine and analyze if there were any difference in how Dagens Nyheter framed sexual crimes before and after the metoo movements peak in 2017. Framing theory was used to categorize different frames in the reporting of sexual crimes in the Swedish newspaper Dagens Nyheter. The research question was: which frames are the most common in Dagens Nyheters framing of sexual crimes and how common are these frames? Is there any difference in what frames appear in Dagens Nyheter before and after the metoo movements peak in 2017?  With a quantitative content analysis I could examine how often the frames were used by Dagens Nyheter and if it was any different after the metoo movements peak in 2017. A total of 869 articles were analyzed. 240 articles in 2014, 322 articles in 2017 and 307 articles in 2020. By using framing theory, ten frames were identified. “police report and legal process”, “sexual offenses linked to religion”, “sexual offenses as a societal problem”, “sexual offense legislation and criticism”, “men with power”, “fact about sexual offenses”, “sexual offenses as a metaphor”, “victim of sexual offenses”, “accused of sexual offenses” and “other”.  The result of the examine showed that the most used frame was “police report and legal process”. In the period of 2014 the second most used frame was “sexual offense legislation and criticism”. In the period of 2017 the second most used frame was “victim of sexual offenses” and in the period of 2020 the second most used frame was “sexual offenses as a societal problem”. The biggest difference before and after metoo movement that were found was the frame “accused of sexual offenses”. In 2014 it was not found at all while in 2020 it was one of the more common frames.

Tidigare forskning visar att nyhetsmedia ofta gestaltar demonstrationer enligt våld och konflikt. Nyhetsrapporteringen om protester är övervägande negativ och utformas många gånger på ett sätt som hindrar demonstrationers bakgrund och budskap från att ta plats. Demonstranter söker sig ofta till nyhetsmedia för att kunna sprida sitt budskap till en större publik. Vad medierna väljer att framföra kan ha en stor påverkan på hur en demonstration uppfattas och även utfallet av den. En negativ nyhetsrapportering kan få en demonstration att framstå som onödig, vilket i sin tur kan leda till att demonstranterna i fråga inte får ta plats på den politiska scenen.   Syftet med studien är att undersöka hur demonstrationerna i Hongkong 2019 gestaltades i svensk nyhetsjournalistik och om den svenska medierapporteringen följer protestparadigmet. Studien utgår från gestaltningsteorin, the protest paradigm och nyhetsvärderingsteorin. En artikel från Dagens Nyheter och en artikel från Göteborgs-Posten har analyserats med en kvalitativ textanalys som metod.   Resultatet visar att artiklarna på vissa sätt korrelerar med protestparadigmet. Våld och konflikt är frekvent förekommande i både Dagens Nyheter och Göteborgs-Postens rapportering om demonstrationerna i Hongkong, speciellt i början av artiklarna. Däremot går resultatet emot protestparadigmet på flera punkter, då tidningarna skriver om demonstranternas syfte, mål och bakgrund samt fokuserar på polisens våld mot demonstranterna. / Earlier research shows that news media use violence and conflict to frame demonstrations. A protests news coverage is often negative and portrayed in such a way that impedes the background and message of a demonstration. Demonstrations usually seek media attention to spread their message to a bigger audience. What the media choose to present can have a big impact on how a demonstration is perceived and the outcome of it. Negative news coverage can make a demonstration appear unnecessary and can lead to a loss of power and status in the society.    The purpose of this study is to examine how the protests in Hong Kong 2019 were framed in Swedish news media and if the news coverage follows the protest paradigm. The framing theory, the protest paradigm and news value theory are the theories applied in this study. The method used was a qualitative textual analysis and one article from Dagens Nyheter and one article from Göteborgs-Posten were analyzed.    The results in our study show that the articles, in some way, correlate with the protest paradigm. Violence and conflict occur frequently in both Dagens Nyheter and Göteborgs-Posten’s news coverage of the protests in Hongkong, especially in the beginning of the articles. However, the results also go against the protest paradigm in multiple ways. The newspapers do write about the protesters purpose, goals and background, as well as the police violence.

This essay has, through the use of a comparative and qualitative method, set out to compare two Swedish newspapers; Svenska Dagbladet (SvD) and Dagens Nyheter (DN) and to discover if there were any significant differences between the way they reported on the assassination of Arch-duke Frans Ferdinand in Sarajevo in 1914 as well as the subsequent July crisis and the start of World War I. It looks at what may have caused these differences as well as if the papers took a stance for or against any of the belligerent countries. The results of this study show that while there are minor differences, mostly in the editorial parts of the paper and the choice of smaller stories, most of the reporting tends to be very similar and contains the same major stories and events. The papers also both tend to view Serbia negatively and Germany and England positively. The few differences in opinion appears to be the cause of the paper’s different political positions and this is mostly expressed in the editorial section.

This study has analysed how the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet are using rhetorical instruments in their Facebook posts. To examine this, 50 posts from each newspaper has been chosen based on the number of interactions. The posts were divided into three parts: text, image and headline and have been analysed separately. Initially the images were analysed semiotics to make it possible to analyse all three parts by the neo-classical analysis model. This has been investigated for the reason to find out if the convergence has had an impact on the language Swedish newspapers are using on Facebook. This study has four issues: how is the rhetorical appeals used in the Facebook posts? How is the stylistic devices used in the Facebook posts? What rhetorical patterns are possible to identify by the analysed material? And how can these patterns be interpreted in the context of convergence theory? This study is based on theories about rhetoric, semiotic and convergence. The results of the study show that the convergence has contributed to how Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet have adapted the language to the changed media landscape on the internet that is increasingly based on emotions. Using emotions, the newspapers can make the audience interact. / Denna uppsats har undersökt hur dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet för sig retoriskt på sina Facebook-sidor. För att ta reda på detta har 50 inlägg från respektive tidning valts ut utifrån antalet interaktioner. Inläggen har delats upp i tre delar: inläggstext, bild och rubrik och dessa har analyserats var för sig. Till en början analyserades bilderna semiotiskt för att sedan analysera de tre delarna retoriskt enligt den neo-klassiska analysmodellen. Detta har undersökts för att ta reda på om och hur konvergensen påverkar hur traditionella medier för sig språkligt på Facebook. Undersökningen har fyra frågeställningar: hur används retoriska argumentationsmedel i Facebook-inläggen? Hur används retoriska stilfigurer i Facebook-inläggen? Vilka retoriska mönster kan urskiljas i det analyserade materialet? Samt hur kan dessa mönster tolkas i samband med konvergensteorin? Denna undersökning utgår från teorier om retorik, semiotik och konvergens. Resultatet visar att konvergensen har bidragit till hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har anpassat språket efter det förändrade medielandskapet på internet som i allt större utsträckning blir alltmer känslobaserat. Genom att tidningarna på olika sätt uttrycker sig känslomässigt lockar det till att publiken interagerar med innehållet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den urbana normen i Stockholmsfokuserad nyhetsmedia. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Hur porträtteras landsbygd och glesbygd i en dagstidning med Stockholmsfokus? Kring vilka teman framställs landsbygd och glesbyd? Hur uttrycks relationen mellan land och stad? 41 artiklar har sorterats utifrån tema, nyhetens laddning, porträttering och utifrån om landsbygd nämns i relation till staden. Utifrån diskursanalys har artiklarna analyserats med hjälp av teorier om konstruktivism, urban norm och andrafiering. Resultatet visar att det finns en urban tidningsdiskurs som uttrycks i beskrivningen mellan land och stad. De teman som identifieras är kultur, infrastruktur, bil och bensin, avfolkning, partipolitik, nedläggning, integration/segregation, vård och omsorg, barnafödande och klimat. Valet att rapportera om just dessa nyheter är ett aktivt val och innebär att andra händelser inte lyfts fram i nyhetsrapporteringen. Rapporteringen är alltså bara ett utsnitt av alla nyheter på landsbygden varför bilden av landsbygden i Dagens Nyheters nyhetsrapportering är ofullständig. Studien visar också att landsbygden andrafieras till en plats som nästan alltid står i relation till staden, som framställs som mindre attraktiv och som framkommer i motsats till staden.