In this pilot study, we have investigated what the two biggest newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter, and the two largest union affiliated journals Lärartidningen/Lärarnastidning and Skolvärlden has written about teachers in their professional roles, and investigated if and whether their reporting has changed over time. In the study, we have also examined what the newspapers and the union affiliated journals emphasize as status enhancing and status lowering factors for the Swedish teaching staff. We have furthermore analyzed our material through Leif Mathiassons theoretical framework in the anthology Uppdrag Lärare –En antologi om status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar, in which he describes the creation of the image of the school as a medial and political construction. To reinforce Mathiassons theoretical framework we have also presented and used the agenda theory, the gestalt theory and the priming theory in our concluding discussion. In our results, we can see that the work environment is the largest and most frequently reported theme in both the newspapers and in the union affiliated journals, in which the work environment acts as a hub where the other themes are interconnected. In conclusion we can see that some patterns have not changed significantly in the debate regarding the school and the teacher in their professional role between 1979 and the first years of the 21th century. Medias focus on subject knowledge, financial resources, increased wages, discipline and enhanced status of the teaching profession remains and are described in similar terms throughout the whole of our studied period, and thus is not a new problem or new feature in the media debate about the Swedish school system.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

<p>The aim of this thesis was to examine what expressions for objectivity there were to identify/find in newspaper journalism’s report about the FRA-law during the period 2008-06- 13 to 2009-10-14.</p><p>We choose to analyze ten articles from the morning paper Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, five from each one. The method we used was a qualitative text analysis. We then designed an own model for the objectivity ideal from without the old theories that were available and also came with own ideas. Then we used that model as starting-point and designed key points to identify objectivity in the articles.</p><p>Our thesis showed that the articles often fail when it comes to two key points. Due to the usage of charged words and the journalist’s own opinions in a way that distracts the reader from the articles main information the neutral presentation fails. When it comes to the balance in the articles the reappearing problem is that some people don’t get the chance to reply due to that their standpoint is a part of the article but not them. Due to this the articles sources get to reply to the standpoint without the people behind it getting to defend themselves.</p><p>To sum up our thesis showed that the analyzed articles from Dagens Nyheter were more objective than the ones from Svenska Dagbladet.</p>

Denna uppsats avser besvara huruvida rubriksättningen i media är bra eller dålig på att förmedla artiklarnas innehåll, vilket kan vara ett problem ur demokratisynpunkt, samt om nyheternas inträde på internet kan vara orsaken. Forskning av Daniel Dor visar på att en läsare generellt skannar rubriker snarare än att läsa tillhörande artikel, samtidigt som relevansteorin pekar på att det en risk att således också bilda sig kunskap utifrån dessa rubriker. Utifrån denna bakgrund analyseras resultaten med utgångspunkt i Robert A. Dahls demokratikriterium upplyst förståelse. Undersökningen använder sig av metoden innehållsanalys och fokuserar på rubriksättningen i Sveriges största dags- respektive kvällstidning, DN och Aftonbladet. De år som undersöks är 1995 och år 2015, vilket är innan de tryckta tidningarna också etablerade sig på internet respektive det år undersökningen genomförs. Kompletterande frågor ställs också till en anställd på DN som förklarar att rubriksättningsprocessen förändrats från 1995 till 2015. Resultatet av innehållsanalysen är att både DN och Aftonbladet har en betydande del, utifrån tillhörande artikel, informationsmässigt begränsade rubriker både år 1995 och 2015. Vidare argumenteras dessa resultat vara ett demokratiskt problem utifrån demokratikriteriet upplyst förståelse, eftersom de då riskerar att bilda sig utifrån artiklarna felaktiga åsikter.

China has a long tradition of using deception and psychological tactics. During the 2008 Beijing Olympics, China displayed extensive perception management, aiming at showing a better picture of China. The purpose of this study is to examine if China has continued to display a distorted image since the Olympics and if it could be classified as attempts on deception directed towards a western audience. By combining case studies with descriptive, comparative and a qualitative content analysis method, three cases are researched in order to establish how they are portrayed in the Chinese newspaper China Daily and the BBC News. The differences discovered are matched with the six different kinds of deception presented in Barton Whaley’s general deception theory. In all three cases, numerous examples can be found which indicates that China attempts to deceive their western audience through the media. Both passive and active types of deception are discovered. The results are discussed concerning whether the differences are examples of deception, perception management or both. Numerous suggestions for future studies conclude the paper. / Kina har en lång och gammal tradition av informationsoperationer och av att vilseleda sin motståndare i krig. Denna tradition lever kvar idag och kan bland annat ses i nyare kinesiska doktriner. Under OS i Peking 2008 visade Kina i fredstid exempel på så kallad perceptionsstyrning där kommunistpartiet styrde vad som skulle visas i media och gjorde allt för att framställa den egna staten i så gott ljus som möjligt. Uppsatsens syfte är att undersöka om Kina även efter OS 2008 försöker framställa en tillrättalagd bild av den egna staten och om det i så fall kan klassificeras som vilseledning. Syftet uppnås genom att undersöka om försök till vilseledning förekommer i kinesisk medierapportering riktad mot en västerländsk publik. Uppsatsen är uppbyggd kring tre stycken fallstudier av händelser som antas kunna påverka Kinas internationella anseende negativt. De tre fallen är när den kinesiska regimkritikern Liu Xiaobo anhålls 2009, när han tilldelas Nobels Fredspris 2010 samt när Google 2010 meddelar att de överväger att sluta censurera sin kinesiska sökmotor google.cn och eventuellt lämna den kinesiska marknaden. En beskrivande metod används för att undersöka hur kinesisk media riktad mot Europa rapporterar om händelserna. Som kinesisk media används tidningen China Dailys Internetupplaga. Den kinesiska framställningen jämförs sedan med hur brittiska BBC News skriver om samma händelser. Genom kvalitativ innehållsanalys och med komparativ metod analyseras hur den kinesiska medierapporteringen skiljer sig från den västerländska. De skillnader som upptäcks i de olika nyhetsmediernas framställningar jämförs därefter med Barton Whaleys generella deceptionsteori som säger att vilseledning genomförs på ett av sex olika sätt. Jämförelsen visar att det i samtliga studerade fall förekommer skillnader i nyhetsrapporteringen som kan klassificeras som försök till vilseledning. Både passiv och aktiv form av vilseledning kan identifieras.

The essay is about what information that reached the Swedish people through Swedish newspapers linked to three specific events during Second World War. The newspapers that is being reviewed are Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The essay focuses on a broad historically background of antisemitism to get a better understanding. The essay also describes the chosen specific events in detail so the reader knows what the events is about. The events follows a chronological order, which starts with the night of broken glass. The other two events the essay focuses on are war outbreaks and Hitler’s suicide. The main reason with the essay was to review the information that was published in the newspapers the days before and after the events. The essay also focuses on a comparison between the two newspapers and the conclusion is that both newspapers reported similar information and that there were no political difference between what information they published.

Sveriges regering och SÄPO har identifierat fake news som ett hot mot demokratin. I denna studie undersöker vi om fake news påverkar individer, trots att de vid samma tillfälle erhåller korrekt information inom ämnet. Detta gjordes genom en enkätundersökning på studenter vid Uppsala universitet. Vi fann att erhållandet av korrekt information inte är tillräckligt för att motverka effekten av att exponeras för falsk information. De studenter som fick läsa en mening med falsk information var 15 procentenheter mer sannolika att svara att de anser att staten lägger för mycket resurser på invandringen jämfört med kontrollgruppen. Resultatet tyder på att politiker, organisationer och privatpersoner kan dra nytta av att sprida fake news, att de kan göra så anonymt, och att faktagranskning ensamt inte kan stävja problemet med fake news. / The Swedish government and the Swedish Security Service have identified fake news as a threat to democracy. In this study, we investigate if fake news affect individuals, even though they receive correct information regarding the subject simultaneously. This was accomplished through handing out a survey to students at Uppsala University. We found that obtaining correct information is insufficient to counteract the effects of being exposed to fake news. The students who read a sentence with false information were 15 percentage points more likely to answer that they believe that the Swedish government allocates too much resources towards immigration compared to the control group. The result indicate that politicians, organizations and individuals can take advantage of spreading fake news, that they can do so anonymously, and that fact checking alone cannot solve the problem of fake news.

Syftet med studien är att undersöka om textbaserad information på sociala medier blir mer intressant om det sker i rörlig bild med animerad text. Studien bygger på en målgrupp bestående av unga Facebookanvändare där användare och deras digitala konsumtion på den sociala plattformen undersöks. Empirisk datainsamling har genomförts i form av enkäter som digitalt distribuerats till den utvalda målgruppen. Djupgående, kvalitativa och kompletterande intervjuer med slumpmässigt utvalda respondenter har genomförts för att säkerställa en kvalitativ ansats i studien. Studiens resultat visar på en jämn fördelning för föredragen form av nyhetsrapportering i form av rörlig bild och bild med kompletterande text där det tydligt framkommer spetsegenskaper för de olika alternativen. Undersökningen visar att de olika alternativen för informationsförmedling har tydliga kopplingar till olika motiveringar. Tillgänglighet och intressant är synonymt med rörlig bild medans informativt och tydligt är synonymt med bild med kompletterande text. Studien visar även på att det är ett område som kräver vidare forskning.

Den här kandidatuppsatsen granskar fördelningen av utrymmet på sportsidorna utifrån könstillhörighet. Vi undersöker hur mycket utrymme som tilldelas herrarnas respektive damernas slutspelsperioder under Europamästerskapen i fotboll år 2012, 2013, 2016 samt 2017 i Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen. Vidare undersöker vi om det förekommer skillnader i rapporteringen om manliga respektive kvinnliga fotbollsspelare i Dagens Nyheter och Expressen år 2016 och 2017. Slutligen diskuterar vi frågan gällande på vilket sätt Dagens Nyheters och Expressens rapportering under slutspelen i fotbolls-EM år 2016 och 2017 bidrar till att upprätthålla de etablerade könsrollsuppfattningarna. Uppsatsen utgår från ett genusperspektiv och redogör för en del av den tidigare forskning som finns inom området genus. För att besvara frågeställningarna används kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ diskursanalys. Resultatet av vår kvantitativa analys är att herrarnas mästerskap värderades högre ur ett nyhetsvärderingsperspektiv och tilldelades mer utrymme än damernas mästerskap. Den kvalitativa diskursanalysen visar att det under herrarnas mästerskapsår rapporteras om enbart män, medan det under damernas år rapporteras om båda könen. Den kvalitativa analysen visar därmed att männen tilldelas mer plats i medierna än kvinnorna. Detta överensstämmer med resultatet av vår kvantitativa analys, samt den tidigare forskning som lyfts fram i vår studie. Slutsatsen är att herrarna är överrepresenterade på sportsidorna samt att medierna upprätthåller de etablerade könsrollsuppfattningarna.

The purpose of the study was to examine similarities and differences between how two Swedish newspapers value its content and what kind of news is published on the sport pages. Our method in this study was a quantitative content analysis where we analyzed 560 articles from the newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet. The most important results we got from our study was that most of the articles was about football and ice hockey. Especially articles about football dominated in both newspapers. Another result we found was that there was a big difference when it came to articles about men and women. In the newspaper Aftonbladet almost 85 percent of the articles were about men and in Dagens Nyheter the number were around 66 percent.