This essay reviews the Swedish newspapers Dagens Nyheter portrayal of the two Swedish preachers David Petander and Erik Andersson who preached during the early 20th century in Sweden. To contextualize, the preachers’ influences, Tolstoy and liberal theology, were described and compared with contemporary belief systems, mainly the Swedish church. Content analasys is used to clarify how the newspaper represent and frame the preachers. The descriptions have been divided into five categories; appearance, personality, life style, belief and names used to describe them. The results show that Dagens Nyheter used specific words and narrative to frame Petander as a good-hearted, saintlike figure, a modern day Fransiscus and Andersson as a manipulative, cruel, religious madman with a power over women compared to that of Rasputin. These narratives were used even though Petander and Andersson were alike in a lot of aspects, and that Andersson were a follower of Petander’s.

1911 the Swedish MP Carl Lindhagen, introduced a bill to the second chamber in which he demanded an investigation into the question about the Swedish coffee abuse (kaffemissbruk). The issue was up for debate on several occasions and in 1929 the parliament demanded, for the second time, an investigation into feasible measures against the misuse of coffee. This essay investigates the coffee abuse debate in the Swedish daily press between 1910 and 1940 with the purpose to, through the coffee abuse issue, highlight the times values about health- and societal issues. The theoretical starting point of the essay is the discourse theory as it is described in Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes book Hegemony and Socialist Strategy. The main result of the investigation is that few voices questioned the existence of the Swedish coffee abuse, although the suggested solutions varied between the different positions. The debate was not absent in the sobriety movement and both proponents and sceptics concerning the involvement in the coffee abuse issue was represented. The sobriety movement also felt the need to defend itself from the accusation that it was them, that had spread the coffee abuse through their campaigns against the use of alcohol. Instead, they argued that it was the use of alcohol that also gave birth to an excessive coffee consumption. The injuries that the coffee abuse was described as causing were firstly stomach ailments and nerve damages. Secondly, coffee abuse was invoked as a fiscal problem where the import of coffee beans was viewed as damaging to the national economy, which I see as a mercantilistic viewpoint. Both the physical and fiscal worries were used in the advertisement for domestic produced coffee substitutes, especially in the defence issue 1914. I argue that the worries about coffee abuse can not only be seen as a critique of the evolving modern industrial society and the longing back to a premodern Gemeinschaft. The opposite standpoint was also present in the debate, that the resolution to the problem was to be find through the modern food industry and natural sciences. To conclude. The debate about the coffee abuse shows, in my opinion, how the health issue became all compassing where every passion that was deemed as unhealthy also was viewed as sinful. The Slovenian philosopher Slavoj Žižek has pointed out how this issue is prevalent in today’s western society where, for example, cigarette smokers are viewed with disdain.

Teknik och data är nyckeln till att Bonnier Business Media (BBM) ska kunna nå sina mål och leverera ytterligare tillväxt. Därför vill man ligga i framkant när det gäller att undersöka nya tekniker som kan förbättra plattformarna och göra dem mer tidsenliga. BBM har bland annat velat ta fram ett rekommendationssystem som ska användas till att göra innehållet individanpassat på webbplatserna och på ett effektivt sätt presentera detta så att de olika målgrupperna får den information de förväntar sig. Till exempel ska besökaren kunna få förslag på artiklar och evenemang som kan vara av intresse. Målet med detta examensarbete har varit att ta fram en prototyp för ett rekommendationssy- stem med tillhörande algoritmer. Prototypen skulle kunna användas som ett “koncepttest” för att undersöka möjligheten att skapa personliga rekommendationer till läsare på Veckans Affärers webbplats, va.se. Implementationen av rekommendationssystem som togs fram till BBM bestod av en objektbaserad kollaborativ filtrerings algoritm som använde besökarnas beteende, publiceringsdatum och popularitet på artiklarna och evenemangen för att skapa individuella rekommendationer. Efter genomförda tester och analyser visar resultatet att det är fullt möjligt att skapa personliga rekommendationer som har en högre precision än vad ett grundläggande rekommendationssystem, till exempel en popularitetslista, kan erbjuda. / Technology is the key for Bonnier Business Media (BBM) to reach their goals and deliver future growth. Therefore they want to be in the very forefront when it comes to exploring new technologies that can improve their platforms and make them more up to date. BBM has among other things aimed to develop a recommendation system that is supposed to make the content of their web sites personalized and in an efficient way present this so that the different target groups will get the information that they expect. For example the visitor should be able to get suggestions on articles and events that might be of interest. The aim of this thesis has been to develop a prototype of a recommendation system with associated algorithms. The prototype could be used as to examine the possibility to create personalized recommendations for the readers on BBM:s website va.se (Veckans Affärer). The implementation of the recommendation system that was developed for BBM consisted of an object-based collaborative filtering algorithm using visitor behavior, publication date and popularity of articles and events to create personalized recommendations. After com- pleting tests and analyzes the results show that it is possible to create recommendations with a higher precision than a basic recommendation system, like a popularity list, can of- fer.

Denna studie bygger på hypotesen att det finns en risk för att läsning av lättläst nyhetsrapportering kan leda till en förenklad bild av verkligheten. Syftet är att ta reda på vad som händer i nyhetsrapportering med nyanser i en komplex fråga vid en lättläst-anpassning. Den rapportering som analyseras rör debatten om huruvida munskydd bör bäras av den svenska allmänheten som en strategi mot coronaviruset eller inte. Studien jämför den lättläst-anpassade tidningen 8 Sidor med den ordinarie dagstidningen Dagens Nyheter. Inledningsvis undersöks de övergripande skillnader i alla artiklar som skrivits på ämnet under tre månader, och därefter sker en jämförelse av 6 artiklar från varje tidning som bildar artikelpar med motsvarande innehåll. För detta ändamål används en strukturell textanalys inriktad på innehållsliga aspekter där teman som aktörer, hållningar och skäl fokuseras. Skillnaderna analyseras sedan utifrån hur de påverkar bilden av munskyddsfrågan i stort. Resultatet visar att 8 Sidor främst lyfter beslutsfattarnas perspektiv, förmedlar innehållet mer sakligt och objektivt inriktad på information om förändringar i beslut snarare än de olika åsikter som finns representerade i debatten. Tidningen ger en mer bestämd och definitiv bild av frågan än Dagens Nyheter som har större fokus på debatten. DN ger mer info om aktörernas hållningar och skäl, lyfter kritikerna mer, redovisar fler aktörer, fler målande lägesbeskrivningar och citat som ger en större förståelse för argumenten från båda sidor. Här lyfts uttalanden som innehåller garderingar om när, var, hur munskydd bör eller inte bör användas och modererande formuleringar som kanske och inte säkert. Innehållet framstår i stort som mer nyanserat och med en lägre grad av bestämdhet i DN. Resultatet bekräftar risken som tidigare forskning lyfter nämligen att nyanser faller bort vid lättläst-anpassning och att anpassningen ger en förenklad och mer konkret bild av läget. Studien styrker behovet av medvetenhet kring bortfall av innehåll och nyanser i lättläst-anpassningar för så väl utförare och mottagare av sådana anpassningar som lärare som vill använda de anpassade versionerna i sin undervisning.

Judeförföljelserna i Tyskland eskalerade efter nazisternas maktövertagande i mars 1933, och en officiellt sanktionerad bojkott mot tyska judar anordnades i april. Under samma månad infördes även antisemitiska dekret som förbjöd majoriteten av statligt anställda judiska tjänstemän att utöva sina yrken och ämbeten. Denna mikrohistoriska uppsats undersöker hur dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet framställde och förklarade judeförföljelserna och den tyska antisemitismen under den avgränsade perioden. Syftet är även att avgöra huruvida antisemitiska föreställningar kom till uttryck i pressmaterialet. Antisemitismen tillhörde det vardagliga under mellankrigstiden, men en viss polarisering kan förväntas under 1930-talet i samband med de ständigt ökande våldsamma tyska judeförföljelserna. Uppsatsen utgår från att antisemitiska föreställningar varit hegemoniska i Sverige under mellankrigstiden, samt att en undermedveten antisemitism kunde komma till uttryck i det offentliga till följd av seglivade judefientligheter i västerländska ideal. Därmed undersöks med hjälp av en diskursanalys hur antisemitiska drag utmärks i pressmaterial om judeförföljelserna. Uppsatsen fann att sporadiska inslag av antisemitiska föreställningar återfanns i alla tidningar, men att samtliga uttrycktes tydligast i Aftonbladet. Tidningen framställde och förklarade även tyska judeförföljelser och delvis den tyska antisemitismen utifrån ett tyskt narrativ. Dagens Nyheter förhöll sig kritisk till det tyska narrativet och ansåg att den tyska antisemitismen huvudsakligen var ett resultat av den nazistiska politiken. Svenska Dagbladet framställde antisemitismen som inneboende det tyska folket, och det tyska narrativet om judeförföljelserna upprätthölls till viss del.

Medielandskapet och mediepubliken har de senaste årtionden blivit alltmer fragmenterat på grund av ett ökat utbud av mediekanaler. Medieforskare vittnar om att gymnasieelevers varierande nyhetskonsumtion även beror på klassrelaterade skillnader. Elever ifrån kapitalstarka hem tenderar att konsumera nyheter med ett stort engagemang där de betraktar sig själv som bildade och ser ett högt värde av att vara allmänbildad. I kontrast tenderar elever ifrån kapitalsvaga hem att betrakta sig själva som icke allmänbildade och främlingar i nyhetsflödet, samtidigt som de innehar ett lågt engagemang för nyheter. Denna uppsats syftar därmed också till att undersöka hur gymnasieelever konsumerar och värderar nyheter. Svenska medieforskare har främst undersökt skillnader för nyhetskonsumtion mellan elever ifrån yrkesprogrammet kontra högskoleförberedande programmet. Forskare inom utbildningssociologi hävdar dock att man inte bör göra för stora sociologiska kategorier när gymnasieskolans sociala karaktär undersöks. Denna uppsats har därför fokuserat sig på att undersöka skillnader för nyhetskonsumtionen mellan tre högskoleförberedande program. De teoretiska utgångspunkterna som använts i analysen är hämtade ifrån Pierre Bourdieu och inkluderar begreppen kapital och habitus. Resultatet visade på att det existerar små, men ändå synliga skillnader mellan de tre programmen, där de största skillnaderna var mellan det estetiska- och det naturvetenskapliga programmet. Likt med den tidigare forskningen var det elever vars föräldrar innehade en högst utbildningsnivå som konsumerade nyheter mer frekvent, samt att dessa elever hade ett mer källkritiskt förhållningssätt gentemot nyheter.

The Swedish independent research institute V-Dem, which measures democracy around the world, declared in their most recent report on the issue that India was no longer classified as a democracy, but an electoral autocracy. Amongst other things, V-Dem draws the conclusion that the election of the Hindu nationalist leader Narendra Modi in 2014 has been a strong contributor to the decline in democracy in India. At the same time, The U.S. Department of State declares that the U.S.-India partnership is founded on a shared commitment to freedom and democratic principles. With India as a close ally, friction could arise. This thesis aims to explore how India is portrayed in American media, to get a broader understanding of how Americans view India and Narendra Modi. Many scholars believe policy is based on people’s opinions, and people’s opinions are largely based on how the media portrays certain issues. The author also draws a comparison between American right-leaning media outlets and left-leaning media outlets to examine if there are any differences regarding the depiction of India between them. By performing a quantitative content analysis, the author aims to examine how American media portrays India, its leaders, and democracy. The layout of the study is based on exanimating 175 published articles about India and coding them via a codebook designed to measure democratic values and the depiction of Narendra Modi, his government, and party BJP. The findings suggest that when democratic values are depicted in articles about India, it is mostly in negative terms. On the other hand, the portrayal of Narendra Modi, his government, and his party are more balanced. The findings also suggest that right-leaning and left-leaning media have a very similar way of portraying India, its democracy, and Narendra Modi.

In October 2020 Peter Wolodarski, the editor-in-chief of the Swedish newspaper Dagens Nyheter (DN), announced that he wanted to improve the news coverage of the climate crisis. The aim of this study is to investigate whether DN has changed their way of reporting on the climate crisis through text and pictures within six months, and if so what those changes are. Framing theory is central in this study as it identifies the usage of generic and theme specific frames in DN’s articles. This is done by comparing all articles in September 2020 and March 2021 that contain the topic “climate crisis” published on their online service. The usage of pictures was also studied for additional context. In order to study this the methods qualitative text analysis and semiotic image analysis were used. To provide results the data then underwent a quantitative analysis as well as qualitative analysis.The findings of the study show that DN has shifted their usage of generic frames, meaning a change in which scale the climate crisis is portrayed, and an increased and widened usage of specific frames in their articles. However, the usage of pictures has not changed notably. In conclusion, does DN in fact seem to have changed their overall reporting on the climate crisis within the studied period. The study contribution is an added understanding of papers reporting on the clime crisis online as well as media’s usage of frames and how those can change in a relatively short period of time.

I rapporten jämförs nyhetsrapporteringen på SVT nyheters webbsida och Instagram för att sekonsekvenserna av dess skillnader och likheter i relation till medieteknologins utveckling.Undersökningens material är en intervju, statistik i form av frekvens av nyhetsuppdateringarsamt en jämförande fallstudie där två nyheter som publicerats på båda plattformarna analyserasutifrån läsbarhetsindex och visuell textanalys. Resultatet visar att SVT nyheters redaktionellaarbete anpassats till medieteknologins utveckling genom att bland annat ha en redaktionsgruppmed ansvar för sociala medier. Nyheterna publiceras med skillnad i innehåll på plattformarnaoch anledningen framkommer dels som redaktionens avsikter, dels som Instagrams möjlighettill interaktion. Slutsatserna är att redaktionens anpassning till medieteknologins utvecklingbidrar till att verksamheten förblir aktuell i det digitaliserade samhället. Skillnaden inyhetsinnehåll på plattformarna beror på publikens önskemål samt skillnaden i hur nyheternarapporteras och ligger främst i språkhandlingarna där nyheterna på Instagram erbjuder vidareinformation som finns i artiklarna på webbsidan. Sammanfattningsvis fungerar webbsidan somhuvudsaklig nyhetsförmedlare genom sitt varierade nyhetsinnehåll, medan Instagram främstrapporterar om publikönskade nyheter. Skillnaden utgör även plattformarnas samspel.

Syftet med den här studien är att undersöka vilken omfattning hade, och vilken syn förmedlade, den svenska dagspressen på ransoneringsbrottsligheten under kristidsåren 1941–1945. Studien behandlade åren 1941–1945 då den illegala handeln pågick som mest. Källmaterialet i studien var Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet från den 1 januari 1941 till och med 31 december 1945. Rapporteringen av ransoneringsbrottsligheten i de tre tidningarna var inte omfattande i jämförelse med tidigare forskning om ransoneringsbrottsligheten. Enligt de tre tidningarna dömdes fler män än kvinnor för ransoneringsbrott och det rapporterades främst om personer delaktiga i någon svartabörsliga. Det vanligaste brott som begicks under den undersökta perioden var grova ransoneringsbrott. Varubrott och kupongbrott förekom men enligt tidningarna i betydligt mindre skala. Påföljderna som rapporterades var, böter, straffarbete och fängelse. Böter var mest förekommande, men vanligt var personer som dömdes till en kombination av två straff. I tidningarnas rapportering av svartabörsligorna, skriver Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet om vilket brott mot ransoneringsbestämmelserna som begåtts, vilken typ av varor det rörde sig om och vilka följderna blev. Aftonbladet däremot rapporterar om hur livet kan se ut eller te sig för en person som försörjer sig på illegala affärer.