Today there are areas in Sweden, mostly suburban areas, that are referred to as vulnerable and particularly vulnerable areas. How those areas are perceived by society has a connection to how they are represented by media. Therefore, this study examines how two Swedish newspapers report and portray these so called vulnerable and particularly vulnerable areas. Thus, the study contributes to the media’s responsibility for objective and truthful coverage. In order to achieve the purpose of the study, Aftonbladet and Dagens Nyheter’s reporting during 2018 and 2022 is examined through a quantitative content analysis. Based on agenda setting theory and framing theory, it is examined and discussed within which genre and topics the areas appear in the media and how the news are portrayed. The focus is on how vulnerable and particularly vulnerable areas appear in the newspapers text. Previous research shows that suburbs and vulnerable areas are stigmatized through media’s news coverage and mainly is linked to negative news reporting. We claim that this problem remains, as the results of the study point to that vulnerable and particularly vulnerable areas mainly are being depicted in a negative context. The result contributes to a discussion about the objectivity of news media and journalists and how their work continues to contribute to stigmatization.

Den här uppsatsen undersöker artificiell intelligens (AI):s förmåga att producera nyhetsartiklar, vad bristerna och styrkorna med AI-genererade artiklar är samt vilka etiska problem som finns med att implementera AI i journalistiska processer. Mer specifikt har GPT-4, som i skrivande stund är en ny men kraftig språkmodell, använts för att generera artiklarna som undersökts. I studien har sex deltagare blivit exponerade för totalt nyhetsartiklar varav fem var AI-genererade och fem var mänskliga. Deltagarna har sedan, utan att få veta vem som skrivit artiklarna, fått uttrycka sina tankar och känslor om artiklarna och AI-genererade nyheteröverlag i syfte att öka förståelsen för hur artiklarna upplevdes. Resultatet från undersökningen visar att deltagarna överlag hade svårt att identifiera vilka artiklar som var genererade av AI. Ofta gissade de att en människa hade skrivit texten, fast den var AI-genererad. Detta varierade dock något mellan texterna. Vissa av de AI-genererade artiklarna hade brister som gjorde att deltagarna kunde identifiera dem som icke-mänskliga. Exempel på brister var att de innehöll upprepningar, konstiga formuleringar, upplevdes som opersonliga eller innehöll politiskt vinklade budskap. De innehöll även faktafel. De AI-genererade artiklarna kunde dock, trots vissa brister, ofta övertyga läsarna om att de var skrivna av en människa. Ett inslag som visade sig vara särskilt effektivt var förekomsten av antropomorfiska, eller mänskliga inslag i artiklarna. Mot undersökningens slut fick deltagarna frågan hur de ser på att eventuellt läsa AI-genererade nyheter i framtiden. Deras åsikter visade sig vara blandade - vissa var positiva till att läsa algoritmiskt genererade nyheter men vissa var också skeptiska. Slutsatsen som kan dras utifrån litteraturstudien i kombination med resultatet från undersökningen är att även om generativ AI som GPT-4 är på god väg mot att kunna generera språkmässigt passerbara nyhetsartiklar, bör beslut om att implementera tekniken noga övervägas, inte minst på grund av de etiska problem som kan uppstå när AI agerar journalist.

Syftet med denna studie är att undersöka F–3 lärares utsagor om deras undervisning av nyheter i SO, vilka utmaningar och möjligheter de ser med det och att undersöka vilka strategier som finns för att hantera eventuell oro som uppstår av betungande nyhetsinnehåll hos eleverna. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med åtta respondenter och en pilotintervju. Resultatet visar att undervisningen av nyheter skiljer sig i årskurserna och utefter gruppens behov. Dessutom upplever lärare sina elever som oroliga över aktuella samhällsfrågor som lyfts i nyheter, vilket de ser som en utmaning i arbetet, exempelvis beträffande ämnena krig och gängkriminalitet. En möjlighet med nyheter är att kunna göra eleverna samhällsmedvetna. Resultatet visar också att eleverna ges strategier i form av åtgärdande diskussioner och till viss del genom ett förebyggande värdegrundsarbete. Slutsatserna som kan dras av studien är att elevernas oro beträffande nyheter kan behöva undersökas vidare och att det kan behövas mer material som stödjer lärare i arbetet mot de tidigare årskurserna F–1, till exempel genom ett nytt nyhetsprogram.

Uppsatsen syftar till att undersöka på vilket sätt mänskliga rättigheter används som narrativ i den offentliga debatten om manlig icke-medicinsk omskärelse. Den utvalda empirin är debattinlägg publicerade av den svenska dagstidningen Dagens Nyheter och den danska dagstidningen Politiken. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är diskussionen om individuella och grupprelaterade rättigheter. Utifrån den har en matris skapats som fungerar som verktyg i den första av uppsatsens två analysdelar, en kvantitativ innehållsanalys. Efter den kvantitativa innehållsanalysen kommer en tematisk narrativanalys att genomföras, delvis baserat på de resultat som framkom genom innehållsanalysen. Det överordnade resultatet av undersökningen som uppsatsen presenterar är att det förekommer två slags metanarrativ i debatten om manlig icke-medicinsk omskärelse. Ett mer individorienterande metanarrativ och ett mer grupporienterat metanarrativ. / The thesis aim is to evaluate in what way human rights are used as a narrative in the public debate concerning non-medical male circumcision. The Swedish newspaper Dagens Nyheter and the Danish newspaper Politiken was chosen as research subject. The theoretical base, which is this thesis ground, is the discussion between individual and group-related rights. To be able to go through with the research, a model for decoding of the articles concerning the debate was created. This model was then used in the content analysis made in this thesis, which results where used in a further analysis, a thematic narrative analysis. The overall result of the thesis was the discovering of two metanarratives which where represented in the debate about non-medical male circumcision. The two metanarratives where one more individualorientedand the other one more group-oriented.

I en värld där terrorismen satt ett allt större avtryck är rapportering av absolut vikt. I den här studien undersöks hur media framställer terrorattentaten mot Oslo och Utöya från datumen 23 juli 2011 till 30 juli 2011. Studien utgår från två olika kategorier av tidningar, kvälls- och dagstidning, och därifrån har två tidningar valt uts för vidare undersökning. Aftonbladet (kvällstidning) och Dagens Nyheter (dagstidning) får stå som exempel i studien för dessa två kategorier. Tidningarna är störst i Sverige i sin egen kategori och har stor erfarenhet av liknande rapportering. Viktigt att poängtera är att analyserna görs endast på tryckta tidningar, alltså studeras texterna som de utformades just den dagen, och har inte kunnat uppdateras och ändrats i efterhand.Genom en kvalitativ innehållsanalys, med textanalys och hermeneutiken som inriktning, och identifierade ämen och teman ska urvalet av artiklar ge grunden för en övergripande analys. Detta för att skapa en förståelse för fortsatt analysering. Därefter används ämnena för en tolkande analys där bakomliggande meningar, tankesätt och språket analyseras och lyfts fram. Utifrån den beskrivande analysen visar resultatet att de mest framförhållande teman som framförs i tidningarna är; Osäkerhet och sökandet efter ett svar, Jämförelse och Anders Behring Breivik. / This study has the objectiv to examine the reporting of the events in Oslo and Utöya. To do this I ́ve choosen the timespan during 23th of july to 30th the same month. I ́m going to analyse chossen articels from swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter,As my method of analysing the results I ́m going to work with oualitative content analysis, and concentrate on hermeneutics. From the analyse I found three stand outs themes that will be discussed in later chapters in the paper. The theories I ́ve applied to the method is media logic, newsworthy and news dramaturgy, to give the method and my results a better standing ground to reach relevant results.Lastly I ́m going to apply a short story, wich will be presented as an annex to this paper. The short story will be analysing the same subject, but in a different light. In the story we will follow a working journalist when the attacks in Norway takes part. Subjects like ethics in journalism, what ́s right and wrong to publish and the human behind the words, will be discussed and analysed. Combined with the qualitative content analysis, this paper will reach results that can relevant for discussions of print media, journalism, ethics and the way newspapers report a crisis.

Det förändrade medielandskapet och eran av det interaktiva internet har medfört förändringar i hur nya generationer konsumerar nyheter, och nyhetsspridning på sociala medier är ett konstaterat fenomen. Unga är den mest aktiva grupp på medierna, men samtidigt den som i lägst utsträckning tar del av nyheter. Enligt mediebranschen förväntas sociala medier revolutioneras av ett ökat innehåll av rörligt format, i form av videor och livetjänster. Hur kan dessa komma att påverka den fortsatta utvecklingen av ungas nyhetsvanor och det generella nyhetslandskapet?Denna studie syftar till att undersöka hur unga vuxna i Sverige resonerar kring nyhetsspridning på sociala medier och den förväntade ökningen av mer video- och livesänt innehåll. Delvis ämnar studien undersöka huruvida de anser att nyheter i video- och livesänt format har en annan grad av tillförlitlighet än de i bild- och textformat. Förhoppningen är att resultatet ska ge en indikation om unga vuxnas nuvarande och eventuella framtida konsumtion av nyheter, samt till den trendspaning av video- och livestreaming som gjorts av sociala medier år 2016. Studiens utgår från en kvalitativ utgångspunkt och det empiriska materialet är insamlat via fyra kvalitativa intervjuer med unga vuxna i åldrarna 20-28 år, samt via en kvantifierbar enkätundersökning på webben med 55 unga vuxna i samma åldersspann.Resultatet visar en indikation om att unga vuxna i Sverige har en relativt kritiskt och tröttsaminställning till nyhetsspridning på sociala medier och en önskan råder att avveckla sitt generella sociala medier-användande. Trots att den aktiva konsumtionen av nyheter nästintill uteslutande sker på digitala och sociala medier, är den huvudsakliga uppfattningen att fenomenet medför många risker och negativa effekter i den mänskliga tillvaron. De digitala nyhetsmedierna segrar dock på grund av sin tillgänglighet vad gäller tid, plats och kostnad. Majoriteten av de unga vuxna upplever en ökning av rörligt och livesänt innehåll på sina sociala medier och anser att formaten kommer fortsätta öka även för den digitala nyhetsförmedlingen. Det egna intresset för att producera mer rörligt och livesänt format är däremot betydligt lägre än intresset för att konsumera. Respondenterna verkar omedvetet värdera medier och format olika när det kommer till tillförlitlighet och transparens, då livesändningar upplevs som mer sanningsenliga än nyheter i textformat då de är svårare att manipulera. / The changed media landscape and the era of the interactive Internet has led to changes in how new generations are consuming news, and news sharing on social media is an established phenomenon. Young people are the most active group on social media, but at the same time the lowest in consuming news. According to the media industry we can expect social media to be revolutionized by an increased content of moving media, such as videos and live stream. How will these affect the progress of young people's news habits and the news landscape in general?This study aims to examine how young adults in Sweden reflect on news spreading on social media and the expected increase of more video and live content. The study also partly intend to investigating whether they consider the news in video and live broadcast format has a different degree of reliability than those in still picture and text formats. The hope is that the results will give an indication of young adults' current and possible future consumption of news, and on the expected trend of video and live streaming in social media during 2016. The study is based on a qualitative foundation and the empirical material is collected through four qualitative interviews with young adults aged 20-28, as well as through a quantifiable survey on the web with 55.The results show an indication that young adults in Sweden has a relatively critical and tiringapproach to news spreading on social media and a desire to reduce their general social media usage. Although the active consumption of news takes place almost exclusively on digital and social media, the main view is that the phenomenon involves many risks and negative impacts. However, the digital news media triumphs based on its convenience in terms of time, location and cost. The majorities of the young adults are experiencing an increase in mobile and live content on their social media, and believe that the formats will continue to increase in digital news. The individual interests in producing more mobile and live content are significantly lower than the interest in consuming. The respondents unconsciously seems to evaluate media formats different when it comes to reliability and transparency, where live broadcasts are perceived as more truthful than news in text format because of it’s difficulty to manipulate.

The artificial intelligence (AI) technology has developed unexpectedly fast for the last five years. There is an ongoing discussion about whether the technology should be seen as a contributing tool that could make life easier for people or if it is a risky innovation threatening human systems, particularly among journalists. The different opinions of AI within the journalism profession contributes to the interest in studying how artificial intelligence is written about in newspapers. Despite this, there is a lack of studies that investigate the portrayal of artificial intelligence in Swedish news. This paper examines the depiction of artificial intelligence in the most read daily newspaper in Sweden to contribute to this research gap. It also offers a comparison of the portrayal for the year 2018 and 2022. The study is based on Entman´s framing theory and explores the framing of AI within different subjects, perspectives of time and the representation of AI as an aid or a risk. The study also applies theorized concepts of media panic and technological optimism to enable a deeper analysis and discussion of the results. The analysis was conducted through qualitative content analysis of twentyone news articles from Dagens Nyheter. By analyzing significant words and sentences the results of this study shows that AI is mostly framed along the following subject categories: ethics and culture. Further on the results show a predominantly framing of AI as a contributing aid and a discussion from a present or future perspective of time. The comparison between the portrayal of AI during 2018 and 2022 presented a rather similar result. The most noticeable differences are that more subjects, such as economics, politics, education and climate, were identified in articles from 2018 and that articles from 2022 tend to discuss risks of AI to a slightly higher extent. Due to the predominant framing of AI as an aid, there could be traces of technical optimism in the empirical data but there is nothing in the material to clearly indicate this.

Digitaliseringen har omförhandlat vilkoren för journalistiken och hur den på förmedlar samhällsnyttig information till medborgarna i en demokrati. Uppsatsens övergripande syfte är att beskriva i vilken utsträckning och hur centrala svenska nyhetsmedier anpassar sin nyhetsrapportering på sociala medier efter plattformslogik. Detta har gjorts utifrån begreppet “uppmjukning av sociala nyheter” (social news softening) som definierats av Klein m.fl. 2023. Studiens kvantitativa del utgörs av en sammanställning av nyhetsartiklarnas ämne, avseende distinktionen mellan hårda och mjuka nyhetsämnnen. Materialet för denna analys består av inlägg från Dagens Nyheter och SVT Nyheter på Facebook och Instagram. Den kvalitativa delen består av en innehållsanalys av utvalda nyhetsartiklar och inlägg från Dagens Nyheter och SVT Nyheter på respektive konto på Instagram, Facebook samt på mediernas egna webbsidor. Studiens kvantitativa resultat visar att både Dagens Nyheter och SVT Nyheters nyhetsrapportering inför det svenska riksdagsvalet 2022 i huvudsak består av hårda nyhetsämnen. Det kvalitativa resultatet visar på väldigt få och svaga tendenser på uppmjukning av sociala nyheter enligt Klein m.fl.:s konceptualisering.

Den här studien ämnar att undersöka hur fyra nyhetsmedier: Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, framställer det vita snuset och kopplar resultaten med hur det kan påverka trender bland ungdomar. När det vita snuset lanserades 2016 ingick inte det i lagen om tobaksprodukter vilket innebar att snuset kunde marknadsföras och säljas till personer under 18 år väldigt enkelt. Resultatet blev en explosionsökning av snusande ungdomar. I augusti 2022 kom ”lagen om tobaksfria nikotinprodukter” till vilket innebar en förändring i samhället i form av marknadsföring och försäljning. Hur skriver nyhetsmedier om det vita snuset idag? Sammanfattningsvis belyser studien efter en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys att nyhetsartiklar idag framställer och gestaltar nikotinsnuset som mestadels hälsofarligt och är ett pågående problem för dagens ungdomar.

The focus of this research paper is to analyze three Swedish travelogues and news paper reportage of Yugoslavia between the years 1950 and 1970. This is achieved through applying three theoretical concepts on the source material: Yugoslavism, Tourist gaze and Gender. The theoretical structure has aimed to understand how the sources define and write about Yugoslavia and how it relates to the concepts. With two research questions that focus on how Swedish writers saw Yugoslavia, the paper aims to build an understanding of what Yugoslavia as a tourist destination was like according to the source materials. This is achieved and the results of the paper are discussed. They include how the writers construct their own image of Yugoslavia according to the concept yugoslavism, how they don’t see the reality (tourist gaze) and how much they describe women and their role in the society (gender). These results are not accompanied with a negative undertone, which nuances the material as the writers simply were fascinated by the region. The results are analyzed and set in context with previous research and their relevance for research are discussed.