Research questions: Overall research question; How is the undertaking of social sustainability organized, led and executed within the management of Västerås Municipality Government Administration.  To answer the overall research question, a focus is on two sub-questions; How is social sustainability discussed at the leadership level in the city of Västerås? How is social sustainability integrated into the two committees? Purpose: The purpose of this study is to contribute to the body of knowledge of how working with social sustainable development is integrated within public administration organizations. Method: The starting point of the study is qualitative method, with thematic content analysis as a basis for a narrative presentation. Conclusion: Our conclusion is that social sustainability is a broad concept. There is a wide variation in knowledge among leaders and the ambition to work with these issues. The topic in itself is current and permeates large parts of the Västerås Municipality Government Administration both in terms of the work within the organization and towards civil society. Social sustainability recurs in different forums and on different levels. Social sustainability is observed on several areas, however, deficiencies can be discerned within certain domains. This means that the implementation of social sustainability needs to be given more space to maintain and strengthen the legitimacy of the organization. The essay's  contribution: The study is an empirical contribution to the organization in terms of  research in social sustainability a new institutional perspective / Frågeställningar: Övergripande forskningsfråga; Hur bedrivs, organiseras och leds arbetet med social hållbarhet på ledarnivå inom Västerås stad?  För att besvara studiens övergripande forskningsfråga riktas ett fokus på två underfrågor; Hur diskuteras social hållbarhet på ledarnivå i Västerås stad? Hur integreras social hållbarhet sett utifrån de två nämnderna? Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper i hur social hållbar utveckling är integrerad i offentliga organisationer. Metod: Studien har utgått ifrån kvalitativ metod, där tematisk innehållsanalys har legat som grund med en narrativ framställning. Slutsats: Den slutsats som dras är att social hållbarhet är ett vitt begrepp som berör många olika områden. Det förekommer stor variation i kunskap hos ledarna samt vad gäller  ambitionen att  arbeta med frågorna. Social hållbarhet i sig är aktuell och genomsyrar stora delar av Västerås stads arbete både inom organisationen, men även sett ut mot samhällets invånare. Social hållbarhet återkommer i olika forum och på olika nivåer. Inom flera områden kan tydliga inslag av social hållbarhet ses, trots detta kan brister urskiljas inom vissa domäner. Detta gör att implementeringen av social hållbarhet behöver ges större utrymme för att bibehålla och förstärka legitimiteten i organisationen.  Uppsatsens bidrag: Studien är ett empiriskt bidrag till organisationen vad gäller forskning om social hållbarhet sett utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv.

Purpose: This study aims to examine how digitalization affects risk management procedures within Swedish banks in relation to the implementation of GDPR, PSD2 and KYC. Method: The empirical result is due to semi-structured interviews with four bank representatives from the Swedish bank sector as well as three representatives from the Swedish RegTech industry. The interviews took place in person or via telephone. Empirics and Conclusion: The result shows that digitalization has affected the way Swedish banks handle their risks. New risks have emerged resulting in a more complex environment, where several factors need to be taken into consideration such as operational risks. Depending on the type of bank, different risk strategies have been identified. The bank- and RegTech representatives point out several aspects that need to be improved to make risk management more efficient. This includes increased digital automatization to handle big data more efficiently resulting in more adequate KYC analysis. Lastly the empirical result shows that digital banks together with RegTech companies set the normative standard on how to approach risk management in a digital era. From a new institutional perspective legitimacy is attained when banks conform to present norms within the industry caused by the three types of isomorphism. Where the institutional forces mould, construct and regulate the social structures. Furthermore, nudging can be applied as a tool that banks have been using to adapt to current requirements, by educating their workers and using digital tools to make better decisions. / Syfte: Studien ämnar undersöka hur digitalisering påverkat riskhanteringsprocessen i svenska banker i relation till implementeringen av GDPR, PSD2 och KYC. Metod: Empirin har uppkommit genom semistrukturerade intervjuer genom fyra bankrepresentanter från den svenska banksektorn tillsammans med tre representanter från svenska RegTechbolag. Intervjuerna skedde i person eller via telefon. Empiri och Slutsats: Resultatet visar att den digitalisering som skett inom bankväsendet påverkat bankernas riskhantering. Nya risker har följaktligen uppkommit, vilket resulterat i en mer komplex miljö. Där flera nya faktorer behöver ses över såsom operativa risker. Beroende på typ av bank, har olika riskstrategier identifierats. Bank- och RegTechrepresentanter poängterar att det finns ett flertal förbättringsområden för att effektivisera den nuvarande riskhantering. Detta inkluderar en utökad digital automatisering för att hantera den massiva data som banker dagligen behöver analysera. På så sätt kundkännedomsanalyser förbättrats. Slutligen visar det empiriska resultatet att digitala banker tillsammans med RegTechbolag sätter en normativ standard gällande hur risker skall bemötas i en digital era. Utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv, uppnås legitimitet när banker formar sig efter rådande normer orsakat av institutionella krafter. Den likformiga riskhantering som uppstår i industrin kan kopplas till tvingande-, normativ och imiterande isomorfism. Även beteendeinsatser kan utläsas inom bankindustrin för att internt forma och strukturera organisationen efter rådande krav. Detta görs genom digitala riskhanteringsverktyg som förenklar beslutsprocessen samt genom utbildning och kunskap expertis.

Syftet med denna studie är att belysa och problematisera föreställningar om arbetsgivarvarumärkets betydelse för rekryteringsarbete inom en konkurrensutsatt bransch. Employer branding är en strategi som handlar om att marknadsföra företagets arbetsgivarvarumärke för att skapa en positiv association till arbetsgivaren. Inom IT-branschen blir denna strategi extra viktig eftersom det är en konkurrensutsatt bransch och det är ett sätt att utmärka sig från sina konkurrenter. För att kunna besvara studiens syfte har vi formulerat tre frågeställningar som kopplas till employer branding och generation y. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer där det insamlade empiriska materialet bygger på sju intervjuer med yrkesverksamma IT-rekryterare. För att analysera det insamlade materialet utformades ett teoretiskt ramverk och analysen tar sin utgångspunkt ur ett professionsperspektiv. Vi har använt oss av nyinstitutionell teori, organisationsidentitet och organisationsimage vid analys av det empiriska materialet. Teorin hjälper oss att förstå organisationers handlande och kommunikationen mellan ett företags identitet och image. Resultatet i studien visar att rekryterarnas uppfattning är att arbetsgivarvarumärket utgör en viktig roll i rekryteringsarbetet, framförallt inom IT-branschen. De menar att ett starkt arbetsgivarvarumärke lättare kan attrahera och behålla personal på ett företag samt att rekryteringsprocessen effektiviseras. I studien framkom även att kommunikationen, som handlar om att förmedla sin organisationsidentitet till en organisationsimage för potentiella arbetstagare, har visat sig vara en central del i arbetet med employer branding. Företag bör undvika en diskrepans mellan hur de faktiskt är och hur de vill uppfattas. Resultatet visar även en problematik i de föreställningar som finns om generation y som en enhetlig grupp. Det framkom att det finnas en skillnad mellan de som är födda tidigt i åldersspannet mot de som är födda sent.

In 2017, the City of Gothenburg implemented its first more-open unstaffed self-service library station. The following year, the first more-open library was implemented. The purpose of this thesis has been to increase the understanding of more-open library services and to investigate how they are presented in public documents and by representatives of the City of Gothenburg's cultural administration and culture committee. The theoretical framework consists of elements from neo-institutional organisational theory. The starting point is the view of organisations as part of an institutional context where the understanding of organisational development and change is analysed by looking at factors surrounding the organisation. Concepts such as legitimacy, organisational isomorphism and organisational fields are central to the work. The study has been conducted through a mixed-method approach and consists of a document study of public documents and a semi-structured interview study with three library managers, the chairperson for the culture committee and an official from the culture administration. The material has then been analysed through a qualitative content analysis where themes have been identified in the data collection. The study concludes that more-open library services are considered a complement to regular library activities. Above all, more-open library services are justified by increased accessibility to libraries and culture for members of the public. Even though not everyone can use more-open libraries, the more-open services are considered to increase the total accessibility in the city. The study has found some perceived prerequisites for more-open libraries, which can be summarized as follows: a suitable library facility, a quiet local environment with the library placed within a certain context, time for planning activities, technical resources, a pedagogical approach, and independent users who can handle self-service technique. More-open library services can both gain legitimacy and be legitimized with reference to increased availability and efficient use of tax funds. This is a two-year master’s thesis in Library and Information Science.

Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vilken uppfattning ekonomistudenter och nyexaminerade ekonomer har om hållbarhetsredovisning. Vidare kommer studien att belysa de kunskaper och kompetenser som ekonomistudenterna och nyexaminerade ekonomer har gällande hållbarhetsrapportering. Utöver det ska studien belysa vilka attityder studerande samt nyexaminerade ekonomer har gentemot hållbarhetsredovisning. Studien kommer att begränsas till studenter som läser och nyligen läst redovisning inom universitet samt högskolor. Metod: Denna studie utgår från en kvantitativ forskningsmetod där 50 respondenter har besvarat en rad enkätfrågor för att mäta deras kunskapsnivå och attityder gentemot hållbarhetsredovisning. Slutsats: Utifrån studiens resultat kan det konstanternas att majoriteten av studenter och nyexaminerade har en positiv attityd till en förändring i läroplanen där hållbarhetsredovisning bör belysas i en högre grad. Dessutom är det uppenbart att studenter saknar kunskaper i ämnet på grund av bristande utbildning i hållbarhetsredovisning. / Purpose: The purpose of this study is to examine what view business and economics students and recently graduated business economists have of sustainability reporting. Furthermore, this study also aims to examine the knowledge and competences that the business and economics students and recent graduated business economists have regarding sustainability reporting. In addition to that, the study will highlight the attitudes of business and economics students and recently graduated business economists towards sustainability reporting. The study will be limited to students who study and have recently studied accounting at university. Method: This study has a quantitative approach in which 50 respondents have answered a series of questions to measure their level of knowledge and attitudes, aiming to demonstrate the purpose of the study. Conclusion: Based on the results of the study, it can be concluded that the majority of students and recent graduates have a positive attitude towards a change in the curriculum that highlights sustainability reporting to a higher degree. Additionally, it is evident that students lack knowledge in the subject due to lack of education in sustainability reporting.

Syftet med denna studie är att undersöka den låga graden av misstanke-rapporteringar vad gäller penningtvätt bland revisorer och identifiera de bakomliggande faktorerna till detta, samt undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att öka revisorns medvetenhet. Studien har utgått från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I studiens slutsats presenteras olika faktorer som bidrar till den låga graden av misstanke-rapportering av penningtvätt bland revisorer och vilka åtgärder som bör vidtas i framtiden för att förebygga denna problematik. Studiens slutsats framhäver flertalet faktorer som bland annat omfattas av den starka lojaliteten gentemot kunder och riskerna, samt svårigheterna i att anmäla och upptäcka penningtvätt. Åtgärder som diskuterats är bland annat att erbjuda fler utbildningsmöjligheter som omfattar penningtvätt och att öka kommunikationen med olika myndigheter. Studiens slutsats betonar dessutom att åtgärder kan erbjudas i olika utsträckningar och beror bland annat på revisionsbyråns storlek och omfattning. / The purpose of this study is to investigate the low degree of suspicion reporting regarding money laundering among auditors and identify the underlying factors for this, as well as investigate what measures can be taken to increase the auditor's awareness. The study has been based on a qualitative method with semi-structured Interviews. In the studies conclusion, various factors are presented that contribute to the low degree of suspicion-reporting of money laundering among accountants and what measures should be taken in the future to prevent this problem. The studies conclusion highlights a number of factors that include, among other things, the strong loyalty towards customers and the risks, as well as the difficulties in reporting and detecting money laundering. Measures discussed include offering more educational opportunities covering money laundering and increasing communication with various authorities. The study's conclusion also emphasizes that measures can be offered to different extents and depends, among other things, on the audit firm's size and scope.

Titel: Konkurrensen för de svenska storbankerna på betaltjänstmarknaden efterimplementeringen av PSD2. Bakgrund: Utvecklingen inom betaltjänster har under de senaste åren gått fort fram. Enligt Europeiska Kommissionen har utvecklingen krävt en mer uppdaterad lagstiftning. Betaltjänstdirektivet implementerades i Svensk Lag i maj 2018. PSD2 huvudsakliga syfte är att främja konkurrens samt säkra betalningar och informationsdelning. Problematisering: Hur kommer konkurrensen på betaltjänstmarknaden för de svenskastorbankerna att förändras efter implementeringen av PSD2? Syfte: Uppsatsens syfte är att leda till en djupare förståelse och diskussion för hur PSD2kommer att påverka den svenska betaltjänstmarknaden ur ett konkurrensperspektiv. Metod: Uppsatsen är byggd utifrån en kunskapsgrund bestående av teorier inom ämnet samtav en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen är begränsad tillatt analysera den svenska betaltjänstmarknaden samt de svenska storbankerna. Slutsats: PSD2 kommer att öka konkurrensen för betaltjänster för de svenska storbankerna.Vilken konkurrensposition de olika bankerna kommer att ha kommer främst att bero påbankens val av strategi och samarbetspartners, men även hur konkurrerande aktörer agerar. Nyckelord: PSD2, fintech, Nyinstitutionell teori, Operationella strategier, betaltjänster,konkurrens / Title: Competition for the Swedish major banks in the payment service market after theimplementation of PSD2. Background: The development of payment services has accelerated in recent years. According to the European Commission, the development has increased the need for a moreupdated legislation. The Payment Services Directive was implemented in Swedish Law inMay 2018. The main objective of PSD2 is to promote competition and secure payments andinformation sharing. Problem: How will the competition in the payment service market for the Swedish majorbanks change after the implementation of PSD2? Purpose: The purpose of this essay is to develop a deeper understanding and discussion ofhow PSD2 will impact the Swedish payment service. Method: The essay is based on existing theories in the subject field and a qualitative methodconsisting of semi-structured interviews. The essay is limited to analysing the Swedishpayment service market and the Swedish major banks. Conclusion: PSD2 will increase the competition for provision of payment services for theSwedish major banks. The competitive position in the payment market of the Swedish majorbanks will primarily rely on a bank’s choice of strategy and partners, but also on howcompeting actors will act. Keyword: PSD2, fintech, New-institutional theory, Operational strategies, Payment services, Competition

I denna uppsats undersöker vi arbete med publik på Moderna Museet och Botkyrka konsthall genom att studera vilka logiker som gör anspråk på att reglera publikarbetet. Vi vill även se om publikarbetet påverkar kulturproduktionen inom institutionerna. Publiken, i rollen av medborgaren, har stått i centrum av den svenska kulturpolitiska retoriken sedan första hälften av 1900-talet. Språket har förändrats genom åren inom kulturfältet i och med införandet av nya begrepp och begreppsförflyttningar som t.ex. medborgarperspektiv, kulturell kvalitet, deltagande, dialog, kunder, effektivisering och resultatmätning. Bakom begreppen finns det handlingslogiker som formats av olika diskurser inom det kulturella fältet. En diskurs kan i korthet förklaras som det språk genom vilket vi tyder och förhåller oss till världen. Genom diskursanalys och nyinstitutionell teori kartlägger vi hur konstprofessionella-, demokratiska-, byråkratiska- och managementlogiken styr publikarbete på Moderna Museet och Botkyrka konsthall. Vårt resultat visar att det inte är en dominerande diskurs som tar anspråk på att styra och reglera konstinstitutionernas publikarbete. Vi kan däremot se att det är många olika logiker som existerar i en institutionell pluralism. Den demokratiska logiken har ett starkt grepp om publikarbetet, men de andra logikerna påverkar även val av hur man arbetar med publikarbete. Studien visar på att det är just publikarbetet som har fått bära statens och kommunens krav på att nå nya målgrupper och arbeta för mångfald samt tillgänglighet. Publikarbetet påverkar Moderna Museets och Botkyrka konsthalls kulturproduktion på olika sätt men på båda institutionerna har arbetet med publik en viktiga roll i legitimerandet av institutionernas verksamhet. / In this paper, we examine how Moderna museet and Botkyrka konsthall work with audience, by studying which logic claim to regulate the work with audience. We also want to see if their work with audience affects the production of culture within the institutions. The audience, in the role of citizens, has been the center of the rhetoric within Swedish cultural politics since the first half of the 20th century. The language has changed over the years in the cultural field with the introduction of new concepts and concept movement, such as citizen perspective, cultural quality, participation, dialogue, customers, efficiency and performance measurement. Behind the concept is the logics formed by various discourses in the cultural field. A discourse can be explained as the language through which we interpret and relate to the world. With discourse analysis and new institutional theory, we map how art professional-, democratic-, bureaucratic- and management logic controls the audience work in Moderna museet and Botkyrka Konsthall. The result shows there is a dominant discourse that claims to control and regulate the work within public art institutions. However, many different logics exist in an institutional pluralism. The democratic logic has a strong grip on the audience work, but the other logics also affect the choice of how to work with audience. This paper shows it is precisely the work with audience that had to bear the state and community’s requirements to reach new audiences and promote diversity and accessibility. The work with audience affects Moderna Museet and Botkyrka Konsthall in their cultural production in different ways, but the two institutions have been working with audience important role in the legitimization of institutions.

ABSTRACT The aim of this study was to examine advantages and barriers that can appear when the municipal employment service and daily activity center work together in close collaboration. The study is based on semi-structured interviews with managers and employees in three municipalities in Värmland. The questions were:  How does the municipal employment service and the daily activity center work together?  Are the respondents experiencing any barriers in the collaboration processes between the municipal employment service and daily activity center?  Are the respondents experiencing any advantages when the municipal employment service and daily activity center work close together? If so, are the advantages primarily economical, professional or individual?  Does the collaboration processes in the three municipalities reflect the factors that supports as well as impedes collaboration that Danemark and Kullberg´s identified in their report (1999)? The results are analyzed from the new-institutional theory by Grapes (2006) and the factors that support and impede collaboration by Danemark & Kullberg (1999). The study shows three completely different ways of collaboration. In Hagfors the two sectors collaborate primarily in daily job tasks, in Grums there are no collaboration at all and in Kristinehamn they collaborate at some extent regarding external work training sites. Furthermore, the results show some of the barriers the municipalities experience such as inadequate information, differences in knowledge as well as economy. The respondents could see great advantages for the individual in enhanced quality, teamwork among staff and in work performance. The summary that compiles factors who supports and impedes collaboration shows that in comparison, Hagfors is best prepared when it comes to collaboration between the two sectors and Grums is least equipped for working together.

Hållbar utveckling är utveckling som syftar till att möta nutidens behov utan att riskera attframtida generationer inte ska kunna möta deras egna. Människans snabba resursförbrukningskapar idag bristvaror som riskerar att ta slut. Internationella organisationer kom under 1970-talet fram till att en god miljö måste prioriteras för att nå samhällelig utveckling ochekonomisk tillväxt. För att hållbar utveckling ska bli möjligt att nå blir det därför viktigt attbalansera ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter av hållbar utveckling. Med ettväxande samhällsintresse för hållbar utveckling har ett ökat behov av utbildning för hållbarutveckling uppstått. Ekonomer och redovisare har ett stort ansvar i att implementera ett sådantsynsätt i sitt yrke. Syftet med denna studie är att bidra till ökad förståelse för integrering avhållbar utveckling i svenska universitet och högskolors civilekonomutbildningar medredovisningsinriktning.Vår studie innefattar Sveriges samtliga civilekonomprogram med redovisningsinriktningvilket uppgår till nio universitet och högskolor. För att besvara våra frågeställningar har vivalt att göra en kvantitativ innehållsanalys. En tvärsnittsdesign är ett vanligt inslag iinnehållsanalys och har använts i vår studie då den tar hänsyn till variationen som återfinns ide lärosäten som studeras. Studien har egenskaper av både deduktiva och induktiva inslagvilket resulterar i en abduktiv ansats. En analysmodell har utformats för att säkerställa entydlig definition av hållbar utveckling. Tidigare litteratur och forskning ligger till grund för deoperationaliserade orden som användes för att kategorisera studiens material.Genom att analysera frekvens och fördelning av ekonomisk, social och miljömässig hållbarutveckling bidrar således studien till ökad förståelse för hur svenska civilekonomutbildningarmed redovisningsinriktning integrerat hållbar utveckling. Genomförd studie leder till enslutsats om en obalans mellan de tre aspekterna av hållbar utveckling samt förklarar enharmonisering mellan svenska civilekonomutbildningars innehåll utifrån isomorfismen.Studien påvisar en tonvikt på den sociala aspekten av hållbar utveckling där ekonomiska ochmiljömässiga aspekter integreras mindre. Vi har visat på en relevans för kunskap i ekonomisk,social och miljömässig hållbar utveckling i redovisningsprofessioner. / Sustainable development is a development aiming to meet the needs of today withoutjeopardizing the needs of future generations. The fast consumption creates a lack of resources,risking to completely run out. International organizations discovered during the 1970`s that ahealthy environment needs to be prioritized to reach a societal development and an economicgrowth. To be able to reach sustainable development a balance between economic, social andenvironmental aspects of sustainable development is necessary. With a growing societalinterest for sustainable development a growing need of right education has emerged.Economists and accountants have a great responsibility in the implementation of a sustainableapproach in their professions. The aim of this study is to contribute with a greaterunderstanding for the integration of sustainable development in the Swedish programs ofMaster of Science in Business and Economics with major in accounting.Our study includes all of the nine programs of Master of Science in Business and Economicsof Sweden with major in accounting. To answer our research questions we have chosen toimplement a quantitative content analysis. A cross-sectional design is a common element incontent analysis and has been used to consider the variation of our selection. An abductiveapproach has been applied. An analytical model has been designed to secure a clear definitionof sustainable development. Previous literature and research has developed theoperationalized words of the four categories to be used in the study.By analyzing the frequency and distribution of economic, social and environmentalsustainable development our study contributes to a greater understanding for the integration ofsustainable development in the programs of Master of Science in Business and Economics ofSweden with major in accounting. The accomplished study leads to the conclusion of anunbalance between the three aspects of sustainable development. It also explains aharmonization of the content in the programs of Master of Science in Business andEconomics of Sweden by implementing an isomorphistic perspective. The result of the studyemphasizes the societal aspect of sustainable development where economic andenvironmental aspects of sustainable development are less integrated. We have proven arelevance of knowledge in economic, social and environmental aspects of sustainabledevelopment in the accounting profession.This paper is written in Swedish.