Går det att tänka sig själv lycklig? Rhonda Byrne menar att genom hennes bok The Secret och att lära sig attraktionslagen så kan du få allt du önskar dig i livet, både när det gäller relationer, materiella ting, önskningar och att nå dina mål. Genom intervjuer fick några personer berätta om hur dom upplevde sitt mående innan de läst boken. Samma personer fick under studien göra ett KASAM-test som ett sätt att konstatera deras välbefinnande idag. Med hjälp av den medicinske sociologen Aaron Antonovskys KASAM-teori och den medicinske antropologen Lisbeth Sachs användning av begreppen tillit och placeboeffekten, analyserades det insamlade materialet. En jämförelse mellan The Secret, religiös tro och bön görs också. Slutsatsen är att attraktionslagen knappast är den enda nyckeln till lycka men att det samtidigt sannolikt är möjligt att tänka sig själv lyckligare och må bättre.

Min intention med denna uppsats är att ta reda på om begreppen nyreligiös och privatreligiös har ett identifikationsvärde för personer som enligt det religionsvetenskapliga sättet att förstå dem ingår i de grupper som beteckningarna avser. Syftet med studien är också att ta reda på vad dessa personer anser att religionsundervisningen ska innehålla i ett postsekulariserat samhälle. För att undersöka mina frågeställningar har jag använt en kvalitativ metod i form av två semistrukturerade intervjuer samt genomfört en forumundersökning som kompletterande empiri. Totalt bidrog nio informanter till mitt resultat som analyserats genom diskursanalys. Resultatet visar att begreppen nyreligiös och privatreligiös är främmande för informanterna trots att de ingår i dessa grupper enligt det religionsvetenskapliga sättet att förstå dem. Av resultatet framkom även att informanterna upplevt religionsundervisningen de själva deltagit i som för centrerad kring kristendomen. Utifrån analys av resultatet dras slutsatserna att begreppen nyreligiositet och privatreligiositet har låga identifikationsvärden för informanterna och att majoriteten föredrar att benämna sig själva som andliga. Av resultatet framkom även att dessa personer anser att religionskunskapens innehåll ska vara mer varierat.

Uppsatsen utforskar vad nyandliga tror på och varför, samt hur det nyandliga fenomenet ser ut inom Gävle kommun. Arbetet utgår från den kvalitativa metoden och använder sig av litteraturstudier samt intervjuer, vilket ämnar ge en inblick i nyandliga individers personliga uppfattningar, tankar, och idéer och hur väl dessa överensstämmer med vad som beskrivs i litteraturen. Undersökningen utgår från tre semi-strukturerade intervjuer och personerna valdes utifrån sin tro samt hur involverade de är inom den nyandliga rörelsen. Uppsatsen utgår från ett religionssociologiskt och religionspsykologiskt perspektiv samt sekulariseringsteorin och deprivationsteorin i sin analys.Uppsatsen kommer fram till att nyandlighet är ett samlingsbegrepp som innefattar flertalet trosuppfattningar och trosuttryck. De drar influenser från olika källor som blivit tillgängliga genom de nya kulturella strömningar sekulariseringen och globaliseringen inneburit. Religionens meningsskapande roll har försvunnit, och i avsaknaden av dess vägledande och stödjande funktion har många människor sökt sig till alternativa trosuppfattningar. Den nyandliga rörelsen är inte organiserad och fungerar mer som ett nätverk, och reflekterar vad som är relevant och aktuellt i nutiden. Eftersom den nyandliga rörelsen inte annonserar sin närvaro enligt traditionella kanaler kan det vara svårt för utomstående att hitta till dess aktiviteter och sammankomster. I Gävle har rörelsen inte en speciellt märkbar närvaro, men det finns ett utbrett intresse för nyandlighet.

Avsikten med studien är att undersöka om användningen av psykedeliska droger i syfte av att nå religiösa mål ökar i Sverige. Studien utgår ifrån ett religionssociologiskt perspektiv för att besvara varför alternativa livsåskådningar uppstår i samband med användandet av psykedeliska droger. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod och har genomförts med hjälp av intervjuer. Syftet har varit att undersöka om de intervjuade personerna fått en förändrad existentiell livsåskådning efter att de brukat psykedeliska preparat samt om de tror att dessa typer av sökande ökar i Sverige och vad det kan bero på. Informanterna i studien berättar om sina liv före och efter sitt religiösa uppvaknande via psykedeliska substanser. Studiens resultat påvisar varför personer väljer att använda sig av psykedeliska droger och om de tror att användningen av dessa ökar i Sverige idag. Den data som samlats in består av tidigare forskning samt empiri från de genomförda intervjuerna. Materialet har kategoriserats och diskuterats utifrån ett religionshistoriskt- och religionssociologiskt perspektiv.

The purpose with this study is to research how new religious movements are depicted, in textbooks used for upper secondary school in religious education, in contrast to how Christianity is depicted, and if there is a more negative depiction around new religious movements. The content analysis uses/investigates three chosen textbooks, all written for Swedish upper secondary education. The content analysis uses quantitatively research whereas the depiction of Christianity and new religious movements are investigated by counting as well as analyzing adjectives used to describe, furthermore what emotive value the adjectives carry. Through qualitative and quantitative analysis the syntheses of an adjective the study shows that more negatively charged adjectives are more common describing new religious movements in two of the textbooks and throughout all textbooks, Christianity is described positively.

After the end of World War II, so-called New Religious Movements (NRM) emerged as branches of the traditional religions. These NRM’s are characterized by new ways of forming belief systems and has traditions that are different from the conventional religions. The main purpose of this study was to investigate and study how the Korean founder Sun Myung Moon of the NRM, Family Federation of World Peace and Unification, depict and portray the two genders in his proclamations about human salvation. In addition, the study applied a gender theoretical framework, in order to interpret Moon’s depiction of how gender is described in relation to his doctrine of salvation. What emerge along the course of study was that the path to salvation, depicted in reverent Moon’s enunciations, was the faith in Jesus and the relationship between the man and woman. The study also illustrated that the elimination of evil, such as Satan and the ideology of communism, is the foundation to establish the Kingdom of Heaven on Earth. In conclusion, the salvation of mankind is fulfilled through reverent Moon, as the second Messiah, through the marriage and the reproduction of sinless children. In summary, reverent Moon’s proclamations in his theology, often advocate and encourage the traditional gender roles. Moreover, the theoretical framework visualizes that Moon, in his theology, is depicting a dichotomy and hierarchy among the genders and thereby embraces a conservative view of gender roles. The didactic relevance of this study is the importance to illustrate gender perspective and gender roles within the teaching of religion. That is because it may counteract stereotypical perceptions among students.

Syftet med vårt examensarbete är att först och främst ta reda på om dagens elever verkligen är sekulariserade. Oberoende om svaret är ja eller nej vill vi ta reda på hur detta påverkar religionsundervisningen. Dessutom vill vi ta reda på hur vi, som blivande ämneslärare i religionskunskap, kan göra religionsundervisningen så vardagsanpassad som möjligt? För att få svar på våra frågeställningar har vi först sammanställt tidigare forskning för att ge en överblick kring var den pågående forskningen står om ämnet. Den tidigare forskningen behandlar den pågående diskussionen kring om Sverige, och övriga Europa är sekulariserat eller inte. Dessutom har vi definierat olika begrepp relevanta för vår undersökning. Styrdokumenten har även beskrivits för att ge en överblick kring den förändring den har genomgått i önskan om att göra den så vardagsaktuell som möjligt. Slutligen har vi beskrivit olika pedagogiska redskap för vilka har en viktig del i religionsundervisningen.Vår egen undersökning har genomförts med såväl lärare som elever i årskurs 8-9 för att få reda på om sekulariseringen råder i deras skola samt vad både lärare och elever anser om ämnet religionskunskap. Svaren har vi analyserat i relation till tidigare forskning för att slutligen komma fram till ett resultat. Resultatet visar att sekulariseringen råder främst på skolor som inte har någon mångkultur i relation till etnicitet och tro. Men oberoende på om sekulariseringen är stark eller inte tycker eleverna överlag att religionsundervisningen är något positivt som de beskriver som ett spännande och roligt ämne. Slutligen kommer vi fram till att lärarna många gånger saknar redskapen för att vardagsanpassa undervisningen till eleverna. Detta framkommer även av eleverna som överlag svarat att de anser att religionsundervisningen inte relaterar till deras liv.

Fyra stycken lärares beskrivningar om hur de undervisar och definierar nyreligiositet och nya religiösa rörelser har studerats i föreliggande uppsats. Syftet med studien är att undersöka vad verksamma religionskunskapslärare på högstadiet säger att de undervisar om i undervisningen kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att få fram data till studien. Teorier om didaktiskt innehåll och undervisning som meningserbjudande har använts vid analysen av resultatet.   Uppsatsen utgår från tre stycken frågeställningar om hur definierar religionskunskapslärare begreppen nyreligiositet och nyreligiösa rörelser, om vad beskriver religionskunskapslärare att de undervisar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser och hur beskriver lärare att de arbetar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser i undervisningen?   Resultatet i studien visar att lärarna har problem med att definiera begreppet nyreligiositet, vilket kan vara en orsak till att området får en marginell plats i religionskunskapsundervisningen. Lärarna anser att kursplanen är den viktigaste faktorn i urvalet av undervisningsinnehåll, men skyller på att tiden är för knapp för att hinna med allt. Eleverna är ofta delaktiga i planeringen och urvalet av undervisningsinnehållet i området nyreligiositet och nya religiösa rörelser. / In this essay, the teaching on the subjects new religiousness and new religious movements and the definition of these subjects have been studied amongst four teachers. The aim of the study is to examine how religion teachers in secondary school say they teach the subjects. The data has been collected by semi-structured interviews, which is a qualitative method of data gathering. Theories on didactic content and teaching as provider of meaning have been used during the analysis of the result.   The essay is based on three questions about how the teacher defines the terms new religiousness and new religious movements, what the teachers include in his or her teaching on the subjects, and how the teachers describes his or her teachings on the subjects.   The result of the study shows that the teachers have problems defining the terms new religiousness, which may be one reason why the subject is neglected during the teaching on religion. The teachers think that the curriculum is the most important factor in the selection of content in their teaching, but blames time as the most important factor when they decide to focus on other content. The students are often involved in the planning and when selecting content in the area of new religiousness and new religious movements.

<p>Söder om Goas partystränder ligger den ganska fridfulla staden Gokarna. Gokarna har sedan början på 1980-talet varit en träffpunkt för både religiöst sökande västerlänningar och indier som insett att de kan tjäna pengar på de nyfikna turisterna. Turister som söker sig utanför sina trygga hem för att fylla andliga hål som den västerländska kulturen lämnat öppna. Jag fascinerades av den andlighet som uppstår bland turister som lever lata dagar på stränder där allt är serverat för en billig penning. Den andlighet som kommer av introspektion i en religiös omgivning.</p><p>Jag har själv sedan början av 2000-talet då jag genomförde min första resa till Indien varit en del av den växande ungdomskultur som kan kallas backpacker. Det är med mina egna erfarenheter av resande och religiös nyfikenhet jag nu har påbörjat min tredje resa i Indien som ska resultera i en uppsats om andligt sökande västerlänningar i Gokarna, Indien.</p><p>Syftet med denna uppsats är att försöka kartlägga några av de tankar och handlingar rörande religion och ritual som mina informanter, backpackers i Gokarna, Indien har.</p>

Söder om Goas partystränder ligger den ganska fridfulla staden Gokarna. Gokarna har sedan början på 1980-talet varit en träffpunkt för både religiöst sökande västerlänningar och indier som insett att de kan tjäna pengar på de nyfikna turisterna. Turister som söker sig utanför sina trygga hem för att fylla andliga hål som den västerländska kulturen lämnat öppna. Jag fascinerades av den andlighet som uppstår bland turister som lever lata dagar på stränder där allt är serverat för en billig penning. Den andlighet som kommer av introspektion i en religiös omgivning. Jag har själv sedan början av 2000-talet då jag genomförde min första resa till Indien varit en del av den växande ungdomskultur som kan kallas backpacker. Det är med mina egna erfarenheter av resande och religiös nyfikenhet jag nu har påbörjat min tredje resa i Indien som ska resultera i en uppsats om andligt sökande västerlänningar i Gokarna, Indien. Syftet med denna uppsats är att försöka kartlägga några av de tankar och handlingar rörande religion och ritual som mina informanter, backpackers i Gokarna, Indien har.