Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om pedagogers förhållningssätt och arbetssätt gentemot barn av annan etnisk bakgrund än svensk i förskolan. Genom att intervjua 2 pedagoger framgick hur de beskriver sitt arbetssätt för att synliggöra barns etniska bakgrunder och hur de beskriver möjligheter och svårigheter med arbetet i en mångkulturell förskola. Genom att observationer utfördes kunde även pedagogernas arbetssätt exemplifieras. Undersökningen visade på 3 olika återkommande teman hos de båda pedagogerna; ett interkulturellt arbetssätt, svårigheter och olika grad av självsäkerhet i det interkulturella arbetssättet. I dessa kunde ses att pedagogerna synliggör barnens etniska bakgrunder, men utan uppföljning. Slutsatserna som dragits är att pedagoger i mångkulturella barngrupper ofta är osäkrare, bland annat på grund av mängden olika etniska bakgrunder, och därför istället letar efter gemensamma nämnare hos barnen. Detta slutar ofta i uttalanden från pedagoger som framstår dem som okunniga och ointresserade och kan resultera i att barnen tar avstånd från sin bakgrund för att passa in i normen.

The purpose with this paper is to get an idea about the interaction between persons sitting in a wheelchair and the society. We have carried through some literary studies to complement the methods we have chosen. We have interviewed a person who is sitting in a wheelchair to get that persons perspective. We have also carried through a participated observation with ourselves sitting in wheelchairs. Our purpose with these methods was to examine how a person sitting in a wheelchair interacts, verbally, non-verbally as well as how the physical environment is adapted. From a person sitting in a wheelchairs perspective the physical environment lacked in adjustment. In some public buildings it wasn’t possible even to get in through the front entrance because of the high steps. The practicability in some of these buildings was limited. We experienced a friendly interaction for most part of the situations. People held up doors for us and asked us if we wanted help in various situations. In some situations we felt like the kindness surpassed into fawning. In passing of people we felt like we didn’t get eye contact with that many of them. They often looked away as if they were scared to stare at us. The person we interviewed thinks that this deviant behaviour isn’t anything that he or she takes notice of because he or she has been sitting in a wheelchair for such a long time.

No description available.

Svenska elevers prestationer inom matematik rapporteras bli allt sämre. Om man tränat exempelvis multiplikationstabellerna till den grad att de automatiserats belastas arbetsminnet mindre och man kan således fokusera på mer krävande uppgifter. I föreliggande studie har kvalitativa metoder i form av elevobservationer och elevintervjuer använts. Vi undersökte hur det ser ut då elever i en årskurs tre tabelltränar multiplikation intensivt, hur deras resultat utvecklades av tabellträningen med hjälp av Diamantdiagnoser samt vad eleverna tyckte om detta. Resultatet av observationerna var att eleverna satt enskilt och tränade tyst med hjälp av olika material. Ingen interaktion ägde rum varken mellan läraren och eleverna eller eleverna sinsemellan. Majoriteten av eleverna förbättrade sina resultat efter tabellträningen. Det framkom vid intervjuerna att både det eleverna tyckte var roligast att tabellträna med och som de ansåg lära sig bäst med var datorn.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur ett urval lärare i årskurs tre arbetar med övergångar mellan olika aktiviteter under en lektion i ämnena matematik och svenska. För att undersöka detta har vi genomfört en empirisk studie med hjälp av två kvalitativa metoder, observation och intervju. I varje ämne har fem lärare ingått i studien. Det insamlade materialet har sammanställts och analyserats utifrån våra teoretiska begrepp som flertalet kommer av Jacob S. Kounin (1977).Vårt resultat visade att det inte fanns så tydliga skillnader i arbetet kring övergångar mellan de två ämnena matematik och svenska vilket gjorde att vi istället la vikt på att se hur alla lärare i vår studie arbetar med övergångar i stort. De resultat vi då fick fram var att lärarna ansåg att det viktigaste för att skapa en smidig övergång var att planera, ha en struktur och fånga elevernas uppmärksamhet för att ha eleverna med sig. De flesta lärarna använde någon form av tecken för att fånga elevernas uppmärksamhet vid övergångarna, de hade god kontroll på eleverna och många hade någon form av struktur. Planering av övergångarna anses vara av stor vikt samtidigt som även flexibiliteten lyfts fram som väsentlig. Kommunikationen som sker till eleverna vid övergångarna är både verbal och icke verbal.

Syftet med arbetet var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar med musik. Genom en kvalitativ observation undersökte vi hur pedagogerna och barnen använde sig utav musik i den dagliga verksamheten. Vi har tagit utgångspunkt i ett etnografiskt perspektiv och sociokulturell teoribildning. Data samlades in genom deltagande observationer under fem tillfällen på en förskoleavdelning, tre timmar per tillfälle. Resultatet visade att förskolan använde sig utav musik dagligen på flera olika sätt och med varierande syften. Genom barnens samspel med varandra eller tillsammans med pedagogen formades det musikaliska aktiviteter hos barnen. Under observationstillfällena använde sig barnen och pedagogerna av musiken både vid planerade musikaliska aktiviteter och mer spontana musikaliska aktiviteter. I resultatet delade vi även in observationerna i dessa två teman: planerade musikaliska aktiviteter och spontana musikaliska aktiviteter. Sedan analyserade vi resultatet utefter vilket syfte aktiviteterna skulle kunna ha vid de olika situationerna. Vårt arbete kan användas utav pedagoger för att de själva ska få syn på eller reflektera över sin musikverksamhet på förskolan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det kan finnas ett samband mellan den språkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevers val av resonemang. Två grupper av elever fick arbeta med varsin matematisk uppgift med likadant innehåll men olika språklig utformning. Om det fanns skillnader i elevernas val av resonemang mellan de båda uppgifterna så kunde det indikera att det kan finnas ett samband mellan den språkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevernas val av resonemang. Jag valde att arbeta med två kvalitativa metoder som i min undersökning kompletterade varandra, observation och intervju. Resultatet av undersökningen visar på ett mycket svagt samband mellan den språkliga utformningen och elevernas val av resonemang. Istället väcker resultatet nya frågor om språkets betydelse vid inlärning i matematik.

Syftet med denna studie är att belysa mönster i barns utelek på två olika förskolor utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att försöka se om det framträder några skillnader i lekmönster mellan de två förskolorna utifrån det faktum att den ena förskolan sedan åtta år tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor använder förskolegården på lite olika sätt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfälle på respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhällets genusordning. Resultaten bekräftar vad tidigare forskning kommit fram till men visar också på en stor variation i lekmönster i relation till genus på båda förskolorna. Vid en jämförelse tyder resultaten på något fler gemensamma lekar samt fler gränsöverskridande aktiviteter på den ena förskolan. Det går dock inte att dra slutsatsen att det skulle bero på den genusmedvetna pedagogiken. I denna studie har inte barnen kommit till tals kring genusfrågor, något som skulle vara ett intressant område i framtida forskning.

Vår studies syfte var att undersöka hur ledare inom den offentliga sektorns sociala område förvaltar sin makt i möten med sina medarbetare. Vi bestämde oss därför för att följa med tre ledare inom en kommuns sociala område, under möten med deras medarbetare. Vi ville därigenom få en fördjupad kunskap och förståelse om fenomenet makt. Våra forskningsfrågor var följande; Hur manifesteras makten i mötena? Vad händer i maktrelationerna? Vilka medel och resurser kommer där till användning? I denna undersökning valde vi att använda oss av metoden deltagande observation då vi bedömde att den var lämpligast för att kunna nå fram till vårt syfte. Som teoretiskt perspektiv valde vi att använda oss av Foucaults maktanalys, då vi även bedömde den som bäst lämpad för vår studies syfte. Resultatet i vår studie visade; Att kunskap är makt och makt är kunskap; då ledarna var dem som till största del styrde mötet genom att exempelvis informera gruppen om vad som sker, skall ske och har skett, vilket gör deras makt grundad på kunskap. Men också för att den som under mötet visade sig ha kunskap om en viss fråga, ofrånkomligt fick ”makten över ordet” och därigenom kunde styra.Att makten var aktiv och gav en produktiv kraft som förmerades; då ledarna var dem som till största del styrde mötena och på så vis var produktiva och aktiva till att strukturera upp dem. Men också för att ledarna ville ta tillvara på de enskilda gruppmedlemmarnas kunskaper så att de kunde bli till nytta för verksamheten och på så vis bli en produktiv kraft som förmerades. En intressant iakttagelse som vi gjorde var även att ledarna föreföll bli mer aktiva, delaktiga och produktiva under de möten, då de hade ”makten över dagordningen”. Vår slutsats är av den orsaken att ”makten över dagordningen” framstår som väldigt viktig för ledarna.

Abstract Sales work is an occupation which constantly is available for people. Salespeople are always wanted, but only few of them can reach exquisite performance. For most people, selling is easy. However, it also brings the harshest challenge to human nature. Sales representatives could easily lose their resolution of achieving goals when they are encountered customers¡¦ endless problems and sales resistance. They always face tremendous achievement pressure, which could destroy their strong will in no time. In most people¡¦s impression, a professional sales manager has to be a person and a rich speaker. However, holding the same position, and having close observation toward numberless business chargers, I possess different opinion. A successful sales manager is usually prudent, self-disciplined, and achieves goals through effort of the whole team members. He learns humbly, and accumulates wisdom through his team group, as well as foster excellent ability, and great fortitude from failure experience. Thus, he becomes a top manager in his field. This paper discusses the resulted problems and their processing strategies when a sales manager confronts his customer. The author takes his past work experience as a sales manager in a British lubricant oil company as examples. Using the narrative analysis and participant observation method, this paper illustrates living challenges and work experiences on the managements of business and sales. Moreover, the great wisdom and excellent experience from above mentioned cases are respectively verified by the strategic problems solution models of Mckinsey and Company. Keywords: Qualitative Research¡BNarrative Analysis¡BParticipant Observation Method