Inkludering framställs som ett komplext begrepp med olika tolkningar inom forskning och det finns en önskan om en enad definition av inkludering. Inkludering nämns inte explicit i läroplanen för förskolan och andra policydokument men trots det finns en ambition om en inkluderande förskola genom begrepp som gemenskap i förskolans läroplan. Syftet med studien var att öka kunskapen om förskollärarnas perspektiv på inkludering samt om arbetssätt och villkor för inkluderande arbete i förskolan.   Studien är kvalitativ och genomfördes på två förskolor med barn i åldern 3–5 år. Datainsamlingen bestod av både semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade förskollärare och observationer på två avdelningar. Det empiriska materialet analyserades med en tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkter var Nilholms perspektiv på inkludering, relationellt perspektiv och ramfaktorteori.   Några av studiens huvudresultat bekräftade det som tidigare forskning visar att inkludering är ett komplext begrepp. Förskollärarna beskrev inkludering på olika sätt och ingen gemensam tolkning kunde urskiljas. Resultatet visade skillnader mellan förskollärarnas sätt att beskriva deras inkluderande arbetssätt och hur försollärarna faktiskt arbetade inkluderande. Majoriteten av förskollärarna beskrev förskolans lärmiljö som en fysisk inomhusmiljö där avdelningens pedagogiska material var centralt. Utbildningen i arbetslaget ansågs vara en begränsande faktor i deras arbete med inkludering. / Inclusion is presented as a complex concept with different interpretations in research and there is a desire for a unified definition of inclusion. Inclusion is not explicitly mentioned in the curriculum for preschool and other policy documents, but despite there is an ambition for an inclusive preschool through concepts such as “community” in the curriculum of preschool.  The purpose of this essay was to increase the knowledge about preschool teachers’ perspectives on inclusion, as well on working methods and conditions for incluive work in the preschool.  The study is qualitive and was conducted at two preschools with children aged 3-5 years. The methods used for data collection were semi-structed interviews with four preschool teachers and observations in two departments. The methods used for analysis was a thematic analysis. The study´s starting points were Nilholms´s perspective on inclusion, relational perspective and frame factor-theoretical model. Some of the main results of the study confirmed what previous research shows that inclusions are complex. The preschool teachers describe inclusion in different ways and no common interpretation could be distinguished. The result showed differences between the teacher’s way of describing their inclusive working methods and how they worked. The majority of the teachers describe the preschool´s learning environment as a physical indoor environment where the pedagogical material was central. Lack of education in the work team was a limiting factor in their inclusive work.

I vårt examensarbete valde vi att göra en studie över barn och elevers samt pedagogers uppfattning av fysisk aktivitet i skolverksamheten. Vi ville även göra en jämförelse mellan förskola och skola för att se om uppfattningen, när det gäller den fysiska aktiviteten, skiljer sig åt mellan de olika åldrarna. Vi har använt oss av observationer och enkäter i förskolegrupp med barn i åldern 3-5 år och i skolan hos klass 4 samt intervjuer med de yngre barnen i förskolan och med pedagoger i både förskola och skola. Vårt huvudresultat visade att det finns skillnader mellan förskola och skola gällande barnens egen uppfattning om rörelse. Detta gäller även pedagogernas uppfattning om den fysiska aktiviteten i verksamheten. Den fysiska aktiviteten i förskola/skola finns även om den inte alltid är organiserad men det skulle behövas mer rörelseaktiviteter under den bästa delen av dygnet, den tiden då barnen är som piggast, alltså de timmar som barnen är i skolverksamhet.

Vi har valt att undersöka hur utvalda lärare går till väga inom sin undervisning för att utveckla elevernas språkliga medvetenhet. Syftet med vårt arbete är framför allt att vi vill visa utvecklande och bra undervisningsmöjligheter. För att på bästa sätt se detta har vi valt en kvalitativ studie hos tre lärare med både intervjuer och observationer i deras dagliga arbete. Studien har bedrivits på en grundskola i sydvästra Skåne inom ämnet samhällskunskap. Vi har kommit fram till att lärarna främst hade föredragit mindre klasser och grupper för att på så sätt kunna nå samtliga lite mer. De berättade och vi observerade också att äkta, genuint engagemang från lärare till elever är väldigt viktigt. Särskilt när eleverna har problem med både språk och skolan i allmänhet. Lärarna har påpekat att det finns mycket problem med att skolan nästan helt saknar svenska elever, men att elevernas unika bakgrund också ger fördelar. Vi har sedan kopplat resultatet till att språket utgör den viktigaste beståndsdelen i att ta till sig kunskap och därför krävs ett djupare samarbete lärare emellan och att ta hjälp av modersmålslärarna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lära sig mer om och fånga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet är att arbeta utifrån barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svårt och problematiskt att fånga upp barns intressen. En omständighet som pedagogerna beskrev som svår, jobbig och problematisk var att fånga upp barnens verkliga intresse. Att få de tysta och blyga barnen att prata är ingen svårighet. Utan det problematiska ligger i att få barnen att berätta vad de verkligen är intresserade av. En metod som pedagogerna använder sig av för att fånga upp barns intressen är observation. Pedagogerna observerade vad barnen väljer att leka med under den fria leken och vilka material eller leksaker barnen själva väljer att leka med. Då pedagogerna menar att det är under den fria leken som barnen har en möjlighet att göra precis vad de vill. Så om ett barn exempelvis väljer att alltid leka med bilar under den fria leken finns den en möjlighet att detta barn har ett intresse för bilar.

SammanfattningInom läraryrket ställs det väldigt höga krav på pedagogerna, både socialt och yrkesmässigt. Uppgifterna och kraven som ställs på pedagogerna är både fler och annorlunda idag mot vad de var tidigare. Pedagogernas roll idag är mer mångfacetterad. Pedagogerna ska inte bara ge eleverna fakta kunskaper utan även vara förebilder i det sociala samspelet med andra. Pedagogerna behöver således ha en förståelse för de olika ledarstilarna. Detta för att kunna anpassa sin ledarstil efter olika situationer och elevers behov. Med hjälp av detta examensarbete vill vi visa hur viktig pedagogens ledarstil är för klassrumsklimatet. En pedagog kan, med hjälp av sin ledarstil, förändra klassrumsklimatet i såväl positiv som i negativ riktning. Våra frågeställningar är följande: 1.Vilka ledarstilar möter en klass under en vecka? 2.Förändrar pedagoger sin ledarstil allt eftersom gruppen förändras? För att få svar på dessa två frågeställningar använde vi oss av en observationsmetod. Vi observerade en klass under en vecka och därefter analyserade vi varje genomförd observation. Våra analyser bygger på forskning kring ämnesområdet ”pedagogers ledarstil”. De ledarstilar som alla pedagoger har någon eller några influenser från är från de mest omskrivna ledarstilarna nämligen; den auktoritära, den demokratiska, den assisterande eller den överlåtande ledarstilen. Våra observationer samt analyser visade att den observerade klassen mötte alla de ovan nämnda ledarstilarna under en vecka samt att pedagoger kan förändra sin ledarstil om gruppen förändras. Våra observationer visade också att pedagogens ledarstil är av yttersta vikt för att få ett bra klassrumsklimat då en pedagog kan, med hjälp av situationsanpassad ledarstil, få ett bra klassrumsklimat. Samma pedagog kan också få ett sämre klassrumsklimat genom att inte reflektera över sin ledarstil. Det är med andra ord av yttersta vikt att pedagoger blir mer medvetna om sin ledarstil och vilken betydelse den har för klassrumsklimatet. Nyckelord: Förhållningssätt, klassrumsklimat, ledarskap, ledarstil samt observationer.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera öppen verbal kommunikation mellan elever/elever och lärare/elever under lektionstid i gymnasieskolan. I samband med detta undersöks även elevers inställning till observerad kommunikation. För att uppnå syftet genomförs tio observationer och ett gruppsamtal. Det empiriska materialet analyseras och tolkas sedan utifrån deliberativ kommunikationsteori och element som är betecknande för deliberativa samtal. Enligt analysen och tolkningen av det empiriska materialet återfinns i den observerade kommunikationen vissa av de karaktäristika som utmärker det deliberativa samtalet. Dock bör man framhålla att deliberativa samtal är sällan förekommande och kommunikationen är anpassad till den institutionella omgivning som den skapas i – den formas av betygsättning, elevernas inställning till lärande och att läraren har ett övergripande ansvar för elevernas utbildning.

This essay aims to explore and analyze western views of 16th century China in two travel accounts. The analysis is based on several questions that have different main focuses, such as the view of its people, similarities and differences towards the authors native countries as well as repetitive topics in the narratives. Furthermore, the text also has a final didactic aim of discussing how the subject can be used and discussed in a classroom situation.  The main sources for this analysis are Fernão Mendes Pinto´s The voyages and adventures of Ferdinand Mendez Pinto, the Portuguese along with Juan González de Mendoza´s The History of the Great and Mighty Kingdom of China and the Situation Thereof, Volume 1 and 2 that belong to the same piece of work. The authors of these travel accounts are from Portugal and Spain; alas they both are of western origin; however, the two texts belong to different genres of travel accounts.  Moreover, the results of the analysis show that the two sources present a similar view on China with a mostly positive and curious connotation where the focus lies on production, religion and culture which all were current topics for the travelers at the time. It can also be said that the area of research can be implemented in many different ways and on several educational levels in the teaching of history with different opportunities for adaptation.

Denna kvalitativa studie syftade till att bidra med kunskap om barns samspel i lek samt pedagogers syn på barns lek. De forskningsfrågor som låg till grund för detta arbete var: ”Hur ser barns samspel ut i leken?”, ”Hur arbetar pedagogerna med den dagliga organiseringen av barnens lek?” och "Vad är pedagogernas perspektiv på barns lek?". Studien ämnade svara på frågeställningarna med hjälp av tre utvalda sekvenser från videoobservationer av sex deltagande barns lek samt åtta intervjuer med yrkesverksamma pedagoger inom förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt var det barndomssociologiska perspektivet för besvarandet av delstudie A:s forskningsfråga gällande barns samspel, respektive det fenomenologiska perspektivet för besvarandet av delstudie B:s forskningsfråga gällande pedagogers syn på barns lek och organiseringen av leken i förskolan. Studiens resultat visade att lek som aktivitet kan se olika ut beroende på pedagogers egen uppfattning av begreppet. Det centrala var att leken präglas av fantasi, rutiners påverkan på barns lek, vikten av närvarande pedagoger togs upp som en väsentlig del av pedagogers förhållningssätt och så även hur man på förskolan arbetar med inkludering i lek. Resultatet visade även att barn använder olika strategier i leken och under pågående lek för att 1) försvara den, 2) få tillgång till den samt för att 3) upprätthålla eller höja sina egna positioner i förskolans kamratkultur.

I denna studie beskrivs och diskuteras diskursiva förändringar i nya matematiklärares undervisning för att utveckla beskrivningen av matematiklärares lärande. Lärare har en säregen relation till kunskap och lärande eftersom att lärare behöver både ämneskunskaper och kunskaper om elever och undervisning för att undervisa. Matematiklärare behöver särskilt kunskaper om olika realiseringar av matematiskt innehåll eftersom att lärande i matematik enligt ramverket kommognition kan definieras som olika diskursiva förändringar och en abstraktion av matematisk kommunikation. I denna studie beskrivs och diskuteras därför lärares realiseringar över tid för att beskriva lärares lärande om undervisningens realiseringar. Studiens syfte är att diskutera nyligen examinerade matematiklärares undervisning i helklass om realiseringar under deras tre första år som lärare eftersom att tidigare studier identifierat att nya matematiklärare möter utmaningar i deras kommunikation och ämneskunskaper. Studien använder en longitudinell fallstudiedesign och studerar med realiseringsträd två matematiklärares undervisning under deras tre första år som lärare. I studien kodades realiseringsträd för åtta respektive tio lektioner med lärarna under deras tre respektive fyra första år som lärare. Realiseringsträden över lärarnas undervisning indikerar att undervisningen förändrades till att innehålla fler och en ökad variation av realiseringar. Studien kan vara relevant för forskare, lärarutbildare och lärare som är intresserade av förändringar i undervisningens matematiska potential eftersom att resultatet indikerar att lärare utvecklar en större repertoar av realiseringar och att deras undervisning därmed får en större matematisk potential.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare planerar och utformar inomhusmiljön för att stimulera barns språkutveckling. Studien bestod av två delstudier. Delstudie I intervju och delstudie II observation. Insamlingsmetoden för delstudie I intervju var semistrukturerade intervjuer och fem förskollärare intervjuades. Insamlingsmetoden för delstudie II observation utgick ifrån samma fem förskolor. Delstudierna fokuserade på att synliggöra skillnader och likheter mellan hur fem förskolor med och utan särskild pedagogisk inriktning utformar inomhusmiljön för barns språkutveckling. Förskolorna som deltog i studien var en Waldorfförskola, en Montessoriförskola, en Reggio Emilia inspirerad förskola, samt två kommunala förskolor. För att granska och analysera den insamlade dataempirin från de båda delstudierna användes metoden tematisk analys. Studien baserades på den sociokulturella teorin då det som undersöktes var hur miljön och förskollärarens förhållningsätt kan vara stimulerande faktorer för att utveckla barns språk- och litteracitetsprocessser.   I förhållande till tidigare forskning kan vi se likheter kopplat till vår egen studie där miljön får en stor betydelse för barns språkutveckling. I relation till vår egen studies resultat kan vi se att resultatet bekräftar den tidigare forskningen. De huvudsakliga resultaten som synliggjordes var hur språket hade en central plats i alla aktiviteter på förskolorna. Det framkom även att miljöestetiken hade en betydande roll för att möjliggöra hur barnen kunde utveckla sina språkkunskaper vidare. Ur empirin kunde vi urskilja att förskolorna arbetade med varierande språkverktyg där vi kunde se både likheter och skillnader mellan förskolorna. Den största skiljelinjen som framträdde var mellan förskolorna med pedagogisk inriktning. Det framkom att Waldorfförskolan arbetade mycket med att inspirera barns föreställningsförmåga och fantasi för att utveckla barns språkutveckling. Materialet och miljön kunde användas och formas utefter barnets egna tankar och upplevelser. Montessoriförskolan arbetade utifrån ett mer styrt material som fokuserade på att barnen skulle få möjlighet till att utveckla färdigheter och tillägna sig skolförberedande kunskaper. Det fanns specifikt framtagna redskap för att utveckla barns språkutveckling. Den Reggio Emilia inspirerade förskolan och de två kommunala förskolorna arbetade mycket med lekstationer där språkfrämjande aktiviteter skedde genom leken i samspel med andra. En slutsats som framkom var att alla förskolor ifrån studien arbetade med liknande språkmaterial och använde sig av leken som ett centralt redskap för att utveckla barns språk- och litteracitetskunskap. En slutsats som kan dras är att förskollärarna vill anpassa miljöerna så att de är utformade och inredda efter barnens behov och intressen för att stödja dem vidare i sin språkprocess.