Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare när det saknas kunskap och kompetens i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) anlita en företagshälsovård (FHV) eller liknande resurs. Detta bygger på en programteori där FHV förväntas vara den externa resurs som behövs för arbetsgivare och arbetsplatser i arbetsmiljöarbetet. Samarbetet och FHVs stöd ska generera god arbetsmiljö och hälsa hos kunderna. Forskning om hur detta samarbete fungerar är begränsad.   Avhandlingens syfte är att utforska om FHV fungerar som stöd i kundens förebyggande arbetsmiljö-arbete och att identifiera mekanismer som har betydelse för samarbetet mellan FHV och kund. Mer precist har avhandlingen syftat till att öka kunskap och förståelse för om lagens intention uppfylls.   Datainsamlingen i de fyra kvalitativa fallstudierna utfördes med hjälp av semistrukturerade och tematiska intervjuer, telefonintervjuer och gruppintervjuer. Empirin samlades in i små- och stora företag samt inom den offentliga sektorn och fokuserade även på vilken betydelse avtalet har för samarbetet. Intervjuerna har genomförts med ledning, chefer och skyddsombud samt HR-personal i deltagande verksamheter samt FHV professioner i kundens FHV. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys och det sammanlagda resultatet analyserades med hjälp av realistisk utvärdering.    Resultatet visar att samarbete och FHVs stöd i förebyggande SAM brister. Förändrade styrformer i offentlig sektor; New Public Management och HR transformationen identifieras som kontextuella förutsättningar som påverkar samarbetet. I den realistiska utvärderingen identifierades mekanismer som positivt eller negativt påverkar samarbetet mellan FHV och kund.   Mekanismer som påverkar samarbete positivt är; att det finns en fungerande samverkan och SAM hos kunden och att FHV får information och tillgång till kundens inre processer. Att FHV har en oberoende ställning med kontakter på flera nivåer i verksamheten är andra mekanismer som påverkar samarbete positivt. Att ledningen är engagerad i samarbetet med FHV och att avtalen stöder samarbetet bidrar också positivt till ett framgångsrikt samarbete. Ytterligare mekanismer som gynnsamt påverkar samarbete är att det finns kontinuerliga uppföljningar där tjänster och service kontinuerligt stäms av och anpassas efter kundens behov. En viktig mekanism som påverkar samarbetet positivt är att HR stöder samverkan och SAM i kundföretaget.   Identifierade mekanismer som påverkar samarbete negativt är att SAM och samverkan på arbetsplatsen mellan arbetsgivare och arbetstagare brister. Andra mekanismer som negativt påverkar är att ledningen inte är engagerad i samarbetet och att FHV inte får ta del av kundens SAM. Samarbetet påverkas även negativt när HR definierar avtalsinnehåll och är enda kontakt med FHV. En ytterligare mekanism som påverkar samarbetet negativt är att kunden upplever ett bristande förtroende; att FHV saknar kompetens.  Ett antal mekanismer har även identifierats som påverkar samarbete negativt mellan FHV och småföretag.  Bland annat saknas samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare i stor utsträckning och småföretagen arbetar inte systematiskt med sin arbetsmiljö. Detta innebär att FHV inte fungerar som stöd i SAM utan de tjänster som används består framför allt av hälsoundersökningar.  Samma mekanismer som påverkar samarbetet negativt framkommer i den offentliga sektorn; när samverkan och SAM saknas på arbetsplatsen, används FHV främst till individuella hälsofrämjande tjänster och rehabilitering. Andra mekanismer som påverkar samarbetet negativt i den offentliga sektorn är bristen på kunskap om samverkan och SAM hos både HR och skyddsombud. Det finns en otydlighet kring varandras roller som påverkar samarbetet negativt. Även kundens föreställning om FHV; att de uppfattas sakna kompetens och vara en efterhjälpande resurs, påverkar samarbetet negativt.  Slutsatserna från avhandlingen visar att samarbetet mellan FHV och kund i stor utsträckning inte stöder förebyggande SAM. I analysen identifieras ett antal mekanismer som påverkar samarbetet mellan FHV och kund, både positivt och negativt. Framför allt kunskap om arbetsmiljö, en fungerande samverkan och SAM identifieras som viktiga mekanismer som på ett positivt sätt bidrar till att nå ett framgångsrikt samarbete. / According to the Work Environment Act, employers should, when there is lack of knowledge and competence regarding the occupational health and safety management (OHSM, employ an occupational health service (OHS) provider or comparable resource. Research on how this collaboration works is however limited. The purpose of the thesis is to investigate whether the OHS provider serves as support in the custom-er's preventive OHSM and to identify which mechanisms are important for the collaboration between the OHS provider and customer.The data collection in the four qualitative case studies was conducted using semi-structured and the-matic interviews, telephone interviews and group interviews in small and large companies as well as the public sector. The interviews were analyzed with qualitative content analysis and the overall result has been analyzed using realistic evaluation.The results show that collaboration and support from OHS providers in preventative OHSM is lacking. Contextual conditions affected collaboration, such as New Public Management and HR transformation. In the realistic evaluation, mechanisms were identified that positively or negatively affect collaboration between OHS provider and client customer. Mechanisms that affect the collaboration positively are for example; a cooperative relationship between the employers and safety representatives in OHSM at the client customer, OHS providers also need access to the client customer's internal processes. Identified mechanisms that affect the collaboration negatively are; that cooperation in the workplace between employers and employees is lacking, the OHSM does not work. Other mechanisms that negatively affect are when top management not is involved in the collaboration with the OHS provider and when the OHS provider does not get information of the client customer's OHSM.  The conclusion from the thesis is that OHS providers do not largely support the client customer's pre-ventive OHSM. / <p>QC 20171019</p>

The thesis titled "Occupational safety and health" is focused on summarizing the current legal regulations that impose rights and obligations on employers and employees in the field of occupational health and safety. Introductory chapter emphasizes the understanding of the importance and function of safety aspects, historical context and role of the state. In the crucial second chapter the Czech legal regulations are analyzed in detail and the basic concepts of this issue (prevention of risk, work categorization, training...) are characterized. Following the legislation chapter three introduces options above standard approaches, by which the employer can be inspired or directly certified in task of the safety system solution. In the next chapter the analysis of the current legislation of "Occupational Services" is presented and also compared with the previous one. The theoretical part is concluded with an article concerning work accidents and occupational diseases, in which are also defined possibilities of accident insurance. In the case study, I focused on the application of the legal regulations for a particular employer, evaluation of the current state and the proposal for possible remedy measurements.

No description available.

MPM / Oliver Tambo Institute of Governance and Policy Studies

MPH / Department of Public Health / Workplaces are important settings for health promotion and disease prevention. Participation in sport and recreation can lead to improved health of individuals and increased productivity levels at work places. Despite the health benefits of sports and recreation and the approval of the workplace sports and recreation policy in the Limpopo Department of Health, many employees still do not participate, even when invited for games. The aim of the study was to determine the perceived factors influencing participation of non-medical staff members in workplace sports and recreation at Elim Hospital using the constructs of the Health Belief Model. A quantitative descriptive cross-sectional study was conducted. The population were all non-medical staff members of Elim Hospital. A total sample of 222 non-medical staff members of Elim Hospital were used for the study. Participants were divided into three categories, depending on the type of their work. A researcher-administered structured questionnaire based on the construct of the Health Belief Model was used to collect data. The Statistical Package for Social Sciences (SPSS) version 23 and Microsoft Excel was used to analyse the data. A descriptive statistical method was used to analyse frequencies and Chi-square test was used to determine the level of significance of correlations between the different variables. A probability level of 0.05 or less was used to indicate statistical significance. The study revealed that the rate / level of participation in workplace sports and recreation among non-medical staff members at Elim Hospital was low (30%). Participants perceived themselves mainly as less susceptible and not susceptible to NCDs. The major barriers to participation that were identified include lack of awareness of the sports and recreation policy as well as busy work schedule. There was a significant relationship between participation and age of respondents, as well as between participation and occupation category. Educational programme geared towards increasing awareness of employees on the policy as well as on benefits of sports and recreation can significantly improve participation in workplace sports and recreation.

Nästan en tredjedel av alla anställda i Sverige upplevde under 2020 arbetsrelaterade besvär, så som hög arbetsbelastning, trötthet, oro, ångest eller utmattningssymptom. Arbetsgivare har ett ansvar att arbeta med organisatorisk och social arbetsmiljö och ska vid behov ta hjälp av företagshälsovård (FHV) och även samverka med företagshälsovård i preventivt syfte. En misstänkt bidragande orsak till den ökande ohälsan i arbetslivet kan vara att arbetsgivare inte uppfyller sitt fulla ansvar och införlivar arbetet med förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete. Studien undersökte behandlares (psykologer och beteendevetares) upplevelser av att arbeta med stöd till individer som upplever brister i organisatorisk och social arbetsmiljö. En intervjustudie gjordes med åtta informanter från tre olika företagshälsor över hela landet. Analysen bestod av en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier med det övergripande temat Behandlares förutsättningar att arbeta med stöd till hälsa i arbetslivet. Resultatet indikerar att behandlarens roll innebär en balansgång mellan organisationen och klienten vilket ibland kan innebära motstridiga intressen. Studien visar också att behandlarnas stöd i stor utsträckning handlar om att stötta klienter att göra anpassningar för att kunna hantera arbetssituationen i arbetsmiljöer som präglas av höga krav. En implikation av resultaten är att organisationer skulle behöva använda sig av FHV i större utsträckning än i dag i sitt arbetsmiljöarbete, för att förebygga ohälsa och främja hälsa. / Nearly one third of all employees in Sweden experienced work-related problems during 2020, such as heavy workload, worry, fatigue, anxiety or exhaustion disorder. Employers are responsible for the organizational and social work environment and are obliged to take assistance from occupational health services (OHS) when needed, and to collaborate with OHS for preventive purposes. A contributing factor to the increasing ill-health in working life could be that employers do not fulfill their responsibility and incorporate preventive and health-promoting work environment management. The study examined psychologists and behavioral scientists’ experiences of giving support to individuals who experience shortcomings in the organizational and social work environment. An interview study was conducted with eight informants from three different OHS across the country. The analysis consisted of a qualitative content analysis that resulted in four categories with the overall theme Conditions for working with support to increased health in working life. The results indicate that the supporting role involves balancing between the organization and the client, which can sometimes mean conflicting interests. The study also shows that the support is largely about supporting clients to make adjustments, to be able to handle the work situation in work environments that are characterized by high demands. One implication of the results is that organizations would need to use OHS to a greater extent, in order to support an improved work environment, to prevent ill-health and to promote health.

Aims: The purpose is to investigate how occupational health care professionals, trained in the 15-method, experience the impact of the internal organisational context when implementing the method. Methods: The study is a qualitative semi-structured interview survey with 12 practitioners. A deductive content analysis was used, based on the PARIHS framework. Main results: The respondents experienced that an organizational culture that includes knowledge about alcohol problems promotes implementation. Developing local routines, collaborating with competent colleagues and involvement of a respected physician who supports the method were essential. A committed leadership, supporting implementation in concrete action, was valued. Evaluation was rarely performed; more knowledge and materials were requested. The customers' needs and preferences were emphasized. Conclusions: The study supports the notion of implementation as a complex process that is unique to its context. The results provide insight into the professionals' experiences of influencing factors in the internal context when implementing the 15-method. The factors that recurred in all three perspectives (strengthening, weakening, suggestions for improvement) can possibly be attributed a special weight. Further studies are needed to confirm the consistency of the results when implementing other methods, as well as the effect of the internal context on the implementation process. / Syfte: Syftet är att undersöka hur företagshälsovårdspersonal som genomgått 15-metodutbildning upplever betydelsen av den inre kontexten vid implementering av 15-metoden. Metod: Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med 12 praktiker inom företagshälsovården. Bearbetningen gjordes med en deduktiv innehållsanalys utifrån det teoretiska implementeringsramverket PARIHS. Resultat: Respondenterna upplevde att en organisatorisk kultur som innefattar kunskap om alkoholproblem på alla nivåer främjar implementering. Det framhölls väsentligt att det finns lokala rutiner framtagna, att ha kollegor att samarbeta med samt att det finns en kunnig och betrodd läkare som förespråkar och stödjer användning av metoden. Ett engagerat ledarskap som ger stöd i konkret handling värderades högt. Utvärdering visade sig utföras sällan, mer kunskap och material efterfrågades. Beställarnas kunskapsbehov och preferenser framhölls centrala. Slutsats: Studien ger stöd för att implementering är en komplex process som är unik för sitt sammanhang. Resultatet ger insikt i företagshälsovårdspersonals upplevelser av inverkande faktorer i den inre kontexten på den egna arbetsplatsen vid implementering av 15-metoden. De faktorer som återkom i alla tre perspektiven (förstärkande, försvagande, förbättringsförslag) kan möjligen tillskrivas en särskild tyngd. Ytterligare studier behövs för att undersöka om föreliggande studies resultat återfinns vid implementering av andra metoder. Kvantitativa studier om den inre kontextens effekt på implementering behövs också.

Bakgrund Detta arbete utgör en del av en studie som genomförs vid Enheten för ergonomi vid KTH inom ramen för projektet ”Projektering och planering av nya arbetsmiljöer – ett kompetenslyft hos fhv för kundnytta”. Mer specifikt finns bristande kunskap om vilken roll arbetsmiljöingenjörer och ergonomer har i projektering och utformning av nya arbetsmiljöer. Syfte Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka hur delaktiga arbetsmiljöingenjörer och ergonomer är vid projektering och utformning av arbetsmiljöer eller teknisk utrustning i ny-, om- och tillbyggnationer. Metod  För att få svar på frågeställningarna användes en enkätundersökning. En webenkät skickades ut till de arbetsmiljöingenjörer och ergonomer som har ett medlemskap i respektive intresseorganisationer. Enkäten innehöll 17 frågor, både multiple-choice frågor och öppna frågor, som besvarades av 531 personer. Resultat  Medicinsk och teknisk utbildning var de vanligaste förekommande grundutbildningarna. De vanligaste anställningarna för arbetsmiljöingenjörer var privatanställning, företagshälsovård och inbyggd företagshälsovård. De vanligaste anställningarna för ergonomerna var företagshälsovård, offentlig anställning och inbyggd företagshälsovård. För arbetsmiljöingenjörer var industri det vanligaste tillämpningsområdet, och för ergonomer det vanligaste tillämpningsområdet kontor. De ergonomer som hade en offentlig anställning var de som deltagit minst i planering och projektering. För arbetsmiljöingenjörer var det vanligast att uppdraget kom från byggherrar. För ergonomer var det vanligast att uppdraget gick direkt till dem personligen. Slutsats Av de som varit delaktiga i planering och projektering var det vanligast att ge synpunkter och förslag på åtgärder i byggprocessen. Detta var mycket vanligare än att delta i hela processen. Cirka 20 % av de som besvarade enkäten hade inte alls varit delaktiga. Av samtliga svarande var det endast ett fåtal som inte ville delta i projektering och utformning av nya arbetsmiljöer. / Background This project is a part of the project “Planning of new work environments - improvements of OHS competence for customer utility” which is a study conducted by the Unit of ergonomics at the KTH Royal Institute of Technology in Stockholm, Sweden. The role which ergonomists and work environment engineers play in the development of new work environments is today unclear, and an issue this study addresses. Aim The aim of this study was to investigate how involved work environment engineers and ergonomists are in planning and designing new work environments or technical equipment prior to building, rebuilding or extending premises. Method A survey was used to obtain information. An online survey was sent to ergonomists and work enviroment engineers with memberships in respective associations. The survey contained 17 questions, both multiple choice and open-ended questions, and was answered by 531 respondents. Result The most common basic educations were medical or technological. The most common employment forms were for work environment engineers private sector, occupational health services and joined occupational health services, and for ergonomists occupational health services, public employment and joined occupational health. The work environment engineers applied their knowledge primarily in industry settings, whereas the ergonomists worked with offices. The ergonomists with public employment participated least in planning and designing work environments. The work environment engineers primarily received their tasks from property developers. The tasks given to the ergonomists were given to them personally Conclusion Those involved in planning and designing of work environments were often advisors in parts of the constructions process, and did not participate throughout the entire process. Approximately 20 % of those answering the survey had never been part of such processes. Out of all repliers, only a few did not wish to participate in planning and designing of new work places.

Thesis (Ph.D. (Health Care Science)) -- University of Limpopo, 2022 / Background: The health and safety of the miners in the South African mining industry are guided by the regulations and standards which are anticipated to promote a healthy work environment and fatalities. It is of utmost importance for the miners to comply with these regulations/standards to protect themselves from potential occupational health and safety risks, accidents, and fatalities. Purpose: The purpose of this study was to develop and validate strategies to enhance compliance with the Health and safety standards within the mining industries of Limpopo province in South Africa. Methods: A mixed-method exploratory sequential research design was adopted. The population consisted of 5350 miners. Purposive and total sampling was used to select the participants in the qualitative strand and stratified random sampling in the quantitative strand. Semi-structured interviews were conducted among the occupational health nurse practitioners and the health and members of the health and safety team. Thematic analysis was used to generate an understanding of the interviews. In the quantitative strand, a survey was conducted using a self-administered questionnaire. Data were analysed using SPSS version 26.0. A descriptive statistical test was used in the analysis of data including frequencies, means, and standard deviation. Cronbach's alpha test was used to measure internal consistency. Results: The integrated results revealed that there are diverse experiences related to health and safety standards compliance among the mineworkers. The main findings were challenges related to leadership compliance and also related to the cost of maintaining safety, Miner's behaviour-related challenges; the impact of non-compliance on the overall health of the miners was also described, the conflict between production and safety. As a result, strategies to enhance compliance of health and safety standards at the selected mining industries in Limpopo province, South Africa were developed. Conclusion: Health and safety compliance in the mining is not just mere compliance with regulations and standards but a culture that warrants the miners and organization to take responsibility for their behaviour and actions towards health and safety. Thus taking responsibility for your well-being and other miners

A municipal government’s worksite exercise program was evaluated to determine its effect upon health care costs and employee absenteeism. Thirty-two employees who had participated for four and one-half years were compared to 32 nonparticipating employees. Results of this evaluation indicated that participants were significantly more often female, younger, higher paid, and in higher job classifications. No significant differences in smoking status and marital status were observed between groups. Results also revealed that participants did not use significantly fewer sick hours or health care dollars as compared to nonparticipants. However, after an initial increase in both variables the year after the program began, reductions were seen for participants in the following years. An evaluation of data prior to installation of the program showed that those joining the exercise program were not already using significantly fewer health care dollars or sick days than nonparticipants. Focus groups conducted with nonparticipants disclosed that most employees know exercise is beneficial; however, nonparticipation was largely due to a lack of time to exercise. Findings of this research suggest that health care costs and absenteeism can be reduced over time by implementing worksite exercise programs. Worksite exercise programs need to be marketed toward older, male, lower paid workers in lower job classifications since these groups tend to not join as readily as workers who are younger, female, and higher paid. / Master of Science