No description available.

Den ökade konsumtionen i samhället gör att vi producerar allt större mängder avfall. För att minska avfallets negativa effekter på hälsan och den omgivande miljön behövs en god avfallshantering. Ett steg mot ökade möjligheter att återanvända och återvinna material togs under 1980-talet, då befintliga soptippar började utvecklas till återvinningscentraler. Syftet med detta examensarbete är att jämföra utformningen och arbetsmiljön vid två nya återvinningscentraler, och även jämföra dem med tidigare studerade återvinningscentraler i Sverige. Dessutom ska ett förslag på utformning av framtidens återvinningscentral tas fram. Genom intervjuer och enkäter till besökare och anställda, samt observationer av besökare och av anläggningarna, kunde skillnader identifieras. I jämförelse med besökarna på de tidigare studerade återvinningscentralerna, så ansåg besökarna på de två nya att det var lättare att veta vilken container avfallet skulle placeras i. De ansåg även att det var lättare att lokalisera var på området den aktuella containern var placerad. Besökarna var mycket positiva till servicen och var mer intresserade av att få information om vilken nytta sorteringen har gett. De anställda på de nya återvinningscentralerna ansåg att den fysiska tröttheten var lägre efter en arbetsdag än de anställda på de tidigare studerade, och färre ansåg att hanteringen av farligt avfall utgjorde en skaderisk. Resultaten visar på att både besökare och anställda är mycket nöjda med de nya återvinningscentralerna, men samtidigt kan hela tiden förbättringar göras. Studiens resultat, tillsammans med ett arbete med idéframtagning, ledde till ett förslag på utformning av framtidens återvinningscentral. Förslaget fokuserar på att guida besökaren rätt med hjälp av en tydlig utformning som ger en bra överblick. Information i form av väl synlig skyltning och frågeterminaler ska ytterligare förenkla för besökaren att sortera rätt och på så sätt underlätta för de anställda. Hjälpmedel placeras synligt för att de ska användas och minska skaderisker vid lyft, och för att öka återanvändning ges även Myrornas container en tydlig placering.

No description available.

Syftet med arbetet är att kartlägga hur en organisation arbetar med tillgänglighet för anställda med ett funktionshinder, samt vilka eventuella hinder organisationen stöter på i förbättringen av tillgängligheten inom organisationen. Studien är en kvalitativ undersökning där vi gjorde sju enskilda intervjuer med olika personer inom organisationen. Vi intervjuade personer inom organisationen som var chefer och arbetar med arbetsmiljö och tillgänglighet samt även medarbetare. Vi fick även möjlighet till att intervjua ett par personer med funktionshinder. Resultatet visade att tillgängligheten är mycket god inom organisationen. Däremot finns det områden i byggnaden som behövs förbättras och som inte är tillgänglig för alla funktionshindrade. Cheferna inom organisationen jobbar med att uppdatera sig själva angående tillgänglighet genom informationsmöten, tidsskrifter, mail och så vidare men framförallt genom eget ansvar. Däremot noterade vi att kommunikationen mellan chefer och medarbetare ibland inte är tillräcklig för att arbetet med att förbättra tillgängligheten på arbetsplatsen ska kunna utvecklas. Resultatet visar också att delaktigheten ibland har sina brister då medarbetarna inte lämnar information om förbättringar som organisationen skulle kunna göra. / The purpose of this work is to identify how the organization works to improve accessibility for its employees who have a disability, as well as any obstacles the organization may encounter in the improvement of accessibility within their organization. This work is a qualitative study where seven different individuals within the organization were interviewed. Some of those interviewed are in managerial positions who manage work accessibility issues, and some of the employees had disabilities. The results showed that accessibility is very good within the organization. However, there are areas within the building where improvments are needed, for example, not all areas are accessible for those with a disability. The heads of the organization are working to update themselves regarding accessibility through information meetings, magazines and email, but above all by their own responsibility. However, we noted that communication between managers and employees are sometimes not sufficient enough to improve accessibility in the workplace. Employee participation could also improve, for example, faster results could be achieved if employees ‘spoke out’ more reguarlarly in regards to accessibility issues.

Studien behandlar utformningen av Videum AB:s nya kontor, reception och entréhall som kommer att vara en del av ett framtida kontorshotell vid Videum Science Park i Växjö. Målet med studien är att ta fram en förslagsritning och visualiseringsbilder på ett kontor åt Videums personal, samt en funktionell reception. Fyra huvudtyper av kontorsformer lyfts fram i studien; öppet kontorslandskap, cellkontor, delade kontorsrum samt flexibla kontor. Kvalitativa intervjuer genomfördes med Videums personal för att få en bild av vad de har för åsikter om sitt nuvarande kontor och reception samt en framtida utformning. Genom en balans av de påverkande faktorerna teori, personalens åsikter och utformarnas kunskaper har ett förslag tagits fram. Resultatet visar ritningar, visualiseringar samt förklaringar över det nya optimala förslaget för Videum AB.

Denna studie ämnar undersöka hur den reella makten över ett områdes fysiska utformning kan konstrueras och ta sig i uttryck genom informella nätverk och förhandlingsplanering. Resultatet diskuteras sedan utifrån ett demokratiskt perspektiv. Undersökningen sker genom att med kvalitativa metoder undersöka den planeringsprocess som skulle leda fram till Annedal, ett pågående nybyggnadsprojekt i Stockholms kommun. Den huvudsakliga källan till empiriskt material har varit genom intervjuer och samtal med personer som varit centrala aktörer inom Annedals planeringsprocess. Undersökningens empiri analyseras genom de teoretiska begreppen governance och rationalitet för att undersöka de nätverk inom vilka makten över kommunens fysiska utformning kan konstrueras, samt hur rationalitet används som ett verktyg för att forma det fysiska rummet. Resultatet har bland annat visat att Annedal till stora delar formats och tillkommit genom informella förhandlingar och nätverk mellan Stockholms kommun och det privata näringslivet, utan demokratisk insyn.

Diss. Ronneby : Tekn. högsk., 2004.

Social hållbarhet är ett begrepp som används ofta inom dagens samhällsplanering. Det är ett begrepp som inte bara berör frågor om miljön utan också ekonomiska och sociala frågor. Den sociala dimensionen av hållbarhet är ytterst viktig när det kommer till den fysiska utformningen av ett bostadsområde, den är också väl implementerad i samhällsplaneringen, begreppet har dock ofta en diffus definition. Vi delar därför in begreppet i tre kategorier som berör social hållbarhet: Hälsa och välmående, säkerhet och sammanhållning. För att vi ska uppnå detta så kommer vi att använda oss av fysiska faktorer som berör utformning av ett nytt bostadsområde. För att tillämpa olika fysiska faktorer som vi tror kommer att göra ett område mer socialt hållbart så har vi valt ut tre författare som är väl kända inom kulturgeografin och som har fokus på den sociala hållbarheten. Dessa är Jane Jacobs, Kevin Lynch och Jan Gehl. Vi valde just dessa tre författare för att dem har alla olika perspektiv på vad som är viktigt att tänka på när man planerar ett nytt bostadsområde. Vi kommer därefter att tillämpa dessa tre planeringsindeal i en fallstudie där vi planerar för ett nytt bostadsområde på den gamla pappersbrukstomten i Örebro kommun. Vi har också tagit del av det befintliga plandokumentet som finns av området där man har gått igenom vilka förutsättningar som finns på platsen. Vi har efter det gjort vårt eget planförslag där vi lagt fokus på kvartersstrukturen, byggnaderna, funktionsblandning, infrastruktur, offentliga platser så som torget, stråken och parken samt grönstrukturen. Vi konstaterar efter studien att ett socialt hållbart bostadsområde med inriktning på den fysiska utformningen innehåller en blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer. En funktionsblandning med verksamheter i bottenvåningarna. Vikten av mötesplatser i det offentliga rummet konstateras. Vad gäller de boendes hälsa och välmående så kommer grönstrukturen att bidra till detta, både för rekreation och för trivsamheten. Bostadsformer är också viktigt för hälsan där man kan blanda bostadsformer för människor med olika socioekonomisk status. För säkerheten så har vi planerat för ett kompakt område för att öka densiteten av människor och på så sätt få en naturlig övervakning av området. För sammanhållning är mötesplatserna viktiga för att få spontana möten.

Purpose: With the vast changes in the work life comes changes in the office design. One of the newest on the market is ABW (Activity Based Workplace), were the employees themselves chooses were to sit in the office depending on what fits them best according to the moment. This thesis contributes with knowledge that is necessary for an organisation to know before they begin using an ABW. The goal is to evaluate how an efficient ABW-environment is created. An ABW are efficient when the workplace concept works the way it is supposed to do and with that provides good results from the recourses that are available. This thesis addresses the implementation of the transition to an ABW from a traditional office type and how the office design could look from evidence-based results. Method: The main strategy for this thesis is a case study that involves the organisation NCC. That is because the evidence-based design is based on their workforce and their office building. The thesis goal is achieved through four different data collection methods: literature study, interview, observation and guidance form an architect. These methods were chosen to gather both qualitative and quantitatively data. Findings: The findings are divided into three areas: the first question of issue presents the different office types performances, there are both advantages and disadvantages with all office types. The advantages that can be found in these office types is for instance the cell offices privacy, the open landscapes interaction possibilities and that the kombi office retain the social environment whilst still give privacy from other employees. Whereas availability and flexibility are the most significant advantage of an ABW. Some disadvantages are how cell offices can be unwelcoming, the open landscapes noise level and the fact that you can not work in teams in a kombi office. The second finding is the evidence-based office design proposal, from an efficiency point of view. A collocation of the factors that needs to be thought of when designing an ABW is the fundament of this proposition. Some of these factors are for example the possibility to privacy, have co-workers nearby and distinct zone divisions. The third finding of the thesis demonstrate an evaluation of the transition to an ABW. An evaluation has shown to be necessary when establishing an efficient ABW. One of the most important part is to understand the employees, meet their needs and let them be heard. Implication: It takes both well planned transition and good design for an ABW to preform efficiently. Design and efficiency depend on each other and there are a few distinguished factors of what makes a workplace environment efficient. When talking about the transition to an ABW it is important to have a substantial process were the employees are given the possibility to be involved and informed of the ABW-concept and its impact. Limitations: The main limitations of this thesis are from a design perspective, such as artificial lightning, technical equipment and ventilation. The focus instead lies with the placement of walls and rooms, as well as furnishing. The economy aspect is also something that has not been taken into consideration, either when designing or in the evaluation process. This is maintained by defining the searches and stay focused.

Detta examensarbete ger ett studerat utformningsförslag på ett outnyttjat grönområde imiljonprogramsområdet Norrliden i Kalmar.Studien har resulterat i ett förslag till förbättrad utformning, en visuell skiss utifrånrelevant teori, intervjuer med sakkunniga och enkätsvar från de som bor i området. Fokushar legat på att öka gemenskap mellan människor i olika åldrar, kön och bakgrund.