Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka kunskaper om munhygien och munhygienhjälpmedel hos sjuksköterskestudenter i termin fyra och fem vid högskolan i Kristianstad. Metoden som har använts är en kvantitativ empirisk studie med enkät som datainsamling. Enkäten omfattade frågor angående sjuksköterskestudenternas kunskaper om munhygien och munhygienhjälpmedel. Enkäten hade fasta svarsalternativ. I studien inkluderades 113 enkäter. Av sjuksköterskorna angav 97,3% att den främsta orsaken till tandborstning är att avlägsna bakterier. Gällande rutiner kring tandborstning angav majoriteten att tänderna bör borstas två gånger per dag (96,4%), i två minuter (69%). Respondenterna (51,4%) angav att tänderna bör borstas mjukare vid blödande tandkött. Samtliga studenter (100%) angav att approximal rengöring utförs för att avlägsna bakterier mellan tänderna och 73,4% ansåg att tandtråd bör användas vid trånga approximalrum. Av respondenterna ansåg 90,7% att tungskrapa bör användas för att avlägsna bakterier på tungryggen. Vid frågan om fluorets främsta nytta svarade 92,7% att fluor motverkar hål i tänderna. Slutsatsen är att flertalet av sjuksköterskestudenterna i termin fyra och fem vid högskolan i Kristianstad besitter relativt goda kunskaper om munhygien och munhygienhjälpmedel. För att ytterligare öka kunskaperna inom munhygien och munhygienhjälpmedel krävs mer utbildning inom området oral hälsa.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka socioekonomiska faktorers påverkan på kariesrisken hos barn 0-12 år i Sverige. Metod: Studien genomfördes som en systematisk kvantitativ litteraturstudie, sökningen av vetenskapliga artiklar gjordes i PubMed. Resultat: Låg socioekonomisk status gav högre kariesrisk än hög socioekonomisk status. Barn till mödrar med låg utbildningsnivå hade 3.02 gånger ökad kariesrisk än barn till mödrar med hög utbildningsnivå. Barn med två utlandsfödda föräldrar hade 6.37 gånger ökad kariesrisk i förhållande till barn med föräldrar födda i Sverige. Slutsats: Barn till föräldrar med låg socioekonomisk status hade högre kariesrisk än barn till föräldrar med hög socioekonomisk status oberoende av föräldrarnas/familjens inkomst, föräldrarnas utbildning, föräldrarnas bakgrund, föräldrarnas/familjens hälsa/vanor/attityder eller geografiskt område.

Background: Blood-borne infections are common problem in healthcare. Informations about the prevalence in dental care are limitet. Healthcare professionals in South Africa are particularly vulnerable to blood-borne infections. The best way to minimize blood-borne infections is to increase compliance to infection control. Objective: To describe and compare compliance to infection control routines and knowledge of blood-borne infections among  different groups of dental students at a university in Ga-Rankuwa, South Africa. Materials and method: A quantitative cross-section web-based survey. The participants were dental students who were registered in 2019, dental hygienist, dental therapist students, 3ed year and dental students 4th year. Non Parametric – Chi - Square and Fisher's test was used to analyze data. Result: Majority of the students had  compliance regarding the use of gloves and mask during patient treatment, changing gloves and disinfection of  unit between patients. Compliance was less at other parts where approximately half (49%) had the correct answer concerning: gloves, using of  gloves, clinical uniform and using of mobile and accessories. Correct answers to the knowledge of blood-borne infections för all dental students was 67%. Conclusions: The participants had better results on knowledge of blood-borne infections than on compliance to infection kontrol. No significant difference was found among the student dental groups

<p>The aim of the study was to describe how patients experienced communication, treatment and costs at the dental hygienist program at Högskolan Kristianstad. The study was based on a questionnaire that was made at the patient clinic. The questionnaire was conducted by the treating dental hygienist student after the treatment. The questionnaire was answered in the waiting room. Collection of the material occurred during the month of March in 2009. There were totally 111 patients that participated in this study. The results of the study showed that 92.8% of patients thought that the atmosphere at the reception was calm and efficient. More than two thirds of the participating patients (63.1%) felt very safe in the treatment chair. 81.1% of the patients that participated in this study thought that they got very good treatment by the dental hygienist student. The majority of the participated patients (59.5%) also considered the price for the treatment as reasonable. The conclusion of this study is that the majority of the patients have a positive attitude in terms of communication, treatment and price towards the patient clinic at Högskolan Kristianstad.</p>

<p>Den äldre populationen tenderar att öka och åldrandet gör att de äldre kan ha särskilda behov när det gäller den orala omvårdnaden. Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturstudie dels beskriva vårdpersonals kunskaper och attityder till äldres munvård och dels att beskriva hur dessa kunskaper och attityder påverkas av munvårdsutbildning. Frågeställningar som användes i studien var: Vilka kunskaper och attityder har vårdpersonal avseende munvård av äldre personer som är i behov av omsorg? Hur påverkas vårdpersonal av munvårdsutbildning gällande kunskaper och attityder till munvård hos äldre personer som är i behov av omsorg? Resultaten tyder på att kunskaper gällande oral hälsa är bristfällig hos vårdpersonal men samtidigt visar studien att flertalet vårdpersonal ansåg att det finns ett samband mellan oral hälsa och allmänhälsa. Resultaten visar även att munvård ofta ges låg prioritet när det kommer till omhändertagande av äldre och tidsbrist ansågs vara en bidragande faktor till detta. Studien åskådliggör vikten av munvårdsutbildning eftersom sådan både kan leda till en positivare attityd och ge en ökad kunskap hos vårdpersonalen. Utifrån studiens resultat drogs konklusionen att vårdpersonal ofta har bristande kunskap och negativ attityd i förhållande till oral hälsa och munvård samt att munvårdsutbildning har en positiv effekt på vårdpersonals kunskaper om och attityder till äldres munvård.</p>

No description available.

No description available.

The aim of the study was to describe how patients experienced communication, treatment and costs at the dental hygienist program at Högskolan Kristianstad. The study was based on a questionnaire that was made at the patient clinic. The questionnaire was conducted by the treating dental hygienist student after the treatment. The questionnaire was answered in the waiting room. Collection of the material occurred during the month of March in 2009. There were totally 111 patients that participated in this study. The results of the study showed that 92.8% of patients thought that the atmosphere at the reception was calm and efficient. More than two thirds of the participating patients (63.1%) felt very safe in the treatment chair. 81.1% of the patients that participated in this study thought that they got very good treatment by the dental hygienist student. The majority of the participated patients (59.5%) also considered the price for the treatment as reasonable. The conclusion of this study is that the majority of the patients have a positive attitude in terms of communication, treatment and price towards the patient clinic at Högskolan Kristianstad.

Den äldre populationen tenderar att öka och åldrandet gör att de äldre kan ha särskilda behov när det gäller den orala omvårdnaden. Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturstudie dels beskriva vårdpersonals kunskaper och attityder till äldres munvård och dels att beskriva hur dessa kunskaper och attityder påverkas av munvårdsutbildning. Frågeställningar som användes i studien var: Vilka kunskaper och attityder har vårdpersonal avseende munvård av äldre personer som är i behov av omsorg? Hur påverkas vårdpersonal av munvårdsutbildning gällande kunskaper och attityder till munvård hos äldre personer som är i behov av omsorg? Resultaten tyder på att kunskaper gällande oral hälsa är bristfällig hos vårdpersonal men samtidigt visar studien att flertalet vårdpersonal ansåg att det finns ett samband mellan oral hälsa och allmänhälsa. Resultaten visar även att munvård ofta ges låg prioritet när det kommer till omhändertagande av äldre och tidsbrist ansågs vara en bidragande faktor till detta. Studien åskådliggör vikten av munvårdsutbildning eftersom sådan både kan leda till en positivare attityd och ge en ökad kunskap hos vårdpersonalen. Utifrån studiens resultat drogs konklusionen att vårdpersonal ofta har bristande kunskap och negativ attityd i förhållande till oral hälsa och munvård samt att munvårdsutbildning har en positiv effekt på vårdpersonals kunskaper om och attityder till äldres munvård.

Polska tandläkare i Sverige och svenska tandläkare i England. Gränserna i Europa öppnas alltmer. I den här artikelserien om framtidens tandvård berättar en polsk tandläkare om sin flytt till Sverige. Du möter en tandläkarstudent som blivit av med sin tandläkarskräck och en klinikchef som inte tycker att han är särskilt bra. Vi börjar på lågpriskliniken City Dental, som satt igång debatten.