No description available.

Det första syftet med studien är att förklara hur organisatoriska hinder kan påverka införandet av tillitbaserad styrning inom hemtjänsten i en svensk kommun. Studiens andra syfte är att skapa en djupare förståelse för hur tillitsbaserad styrning kan påverka inre motivation hos medarbetare inom hemtjänsten i en svensk kommun. Framväxten av tillitsbaserad styrning grundar sig i den kritik som har riktats mot den målstyrning av offentlig verksamhet som följde med ”New public management”- reformen. Tillit som styrmodell har som syfte att balansera behovet av kontroll med tillit till medarbetarnas kunskaper. Effekten vid införandet av nya styrsystem är osäkra och det är därför relevant att undersöka hur mottagandet av tillitsbaserad styrning kan se ut. Medarbetare inom offentlig verksamhet har en unik typ av inre motivation som visar sig i studien genom att medarbetarna motiveras av att hjälpa brukarna. Styrningen av en verksamhet kan höja eller sänka den inre motivationen beroende på hur de organisatoriska hindren påverkar införandet av en ny styrmodell. Det ger skäl för forskningsfrågan: hur kan införandet av tillitsbaserad styrning påverka inre motivation hos medarbetare inom socialförvaltningen i en svensk kommun? För att genomföra studien har en teoretisk referensram skapats som kan förklara organisatoriska hinder och inre motivation i samspel med användandet av tillit som styrmedel. Fallstudien genomfördes via en kvalitativ studie hos en hemtjänstenhet. I studiens analyskapitel framgick att det finns resultat som kan förklaras med hjälp av studiens teoretiska referensram. Författarna fann även paradoxala resultat. Den upptäckta paradoxen var att ett verktyg för tillitsbaserad styrning sänkte den inre motivationen och att ett annat verktyg som inte var avsedd att tillge tillit upplevdes som tillitsfullt och motiverande. Författarna upptäckte även ett nytt organisatoriskt hinder vilket är att bristen på tillitsfulla relationer kan försvåra införandet av tillitsbaserad styrning.

Inledning I arbetet besvaras forskningsfrågan ”hur definierar Stadsledningskontoret innovation idag och hur kan de skapa en gemensam grund för deras framtida innovationsarbete”. Metod Under rubriken metod redogörs det hur utförandet av arbetet gått till samt motivering till vald metod. Anledningen till detta avsnitt är för att ge en uppfattning till hur författarna tänkt kring arbetets uppbyggnad. De valda metoderna är kvalitativ metod i kombination med aktionsforskning. Teori Här beskrivs den teori som behandlas, genom den här rubriken kan det ges en förståelse för vilka områden som kommer att beröras i arbetet. Teorin presenteras i tre teman, Innovation, Förutsättningar för ett innovativt arbete i grupp, och Gemensam grund. Empiri Under rubriken empiri presenteras data från tre intervjuer, en workshop samt en enkät. All empirisk data har samlats in hos Stadsledningskontoret i Västerås stad. Empirin visar på en splittrad organisation som saknar tidliga riktlinjer för deras innovationsarbete. Det visar sig också att medarbetarna saknar ett tillåtande klimat och det råder delade meningar om vad innovation egentligen innebär för Stadsledningskontoret. Analys Under den här rubriken sammanställs den teoretiska referensramen samt empirin tillsammans, för att ge en förståelse för hur de olika områdena hänger samman. Analysen tyder på att Stadsledningskontoret saknar en tydlig grund och riktlinje för deras innovativa arbete, de har även svårt att se innovation som något internt. De saknar också en gemensam syn på vad innovation är vilket är en av grundförutsättningarna för innovation. Diskussion I detta avsnitt diskuteras hur Stadsledningskontoret kan gå tillväga för att skapa en gemensam grund för deras framtida innovationsarbete. De med mandat i organisationen bör etablera en tydlig vision med Stadsledningskontorets innovationsarbete, där det tydlig framgår vad innovation innebär. De bör även till detta skapa tydliga mål och strategier för att uppnå denna vision och hur de skall gå tillväga för att implementera denna vision i hela avdelningen. Detta för att alla inom organisationen skall sträva efter ett gemensamt och tydligt mål. Slutsats Under rubriken slutsats kommer analysen mynna ut i hur Stadsledningskontoret kan arbeta vidare för framtida innovationsarbeten. Stadsledningskontoret behöver höja kunskapsnivån om vad för kontext innovation kan uppstå i, att det inte enbart är externt. De bör också fastställa var innovation skall betyda för dem och arbeta för att gemensamt etablera en gemensam grund internt för vad innovation skall vara för Stadsledningskontoret. Vidare bör de också arbeta med klimatet på avdelningen. / Introduction This essay answer the research question how the City Executive of Västerås City define innovation today and how they can create a common ground for their future innovation. Method The heading methodology describes how the performance of work have been done and justification for the selected method. The used methodology is qualitative method combined with action research. Theory The theory are presented under this heading and will generate an understanding on which areas are involved in the essay. The theory presented in three themes, innovation, prerequisites for an innovative group work, and common ground. Empiricism Under the heading empirical the data from three interviews are presented, a workshop and a questionnaire. All empirical data has been collected at the City Executive of the City of Västerås. Empirical data show a divided organization that lacks guidelines for their innovative efforts. It shows that employees do not have a tolerant climate and there is disagreement about what innovation actually means for the City Executive Office. Analysis This heading compiled the theoretical framework and empirical data together, to give an understanding of how the different areas are linked. The analysis suggests that the City Executive Office lacks a clear basis and guideline for their innovative work, they have difficult to see innovation as something internally and they also lack a shared vision of what innovation is, which is one of the basic conditions for innovation. Discussion This section discusses how the City Executive can proceed to create a common ground for their future innovation. Those with a mandate in the organization should establish a clear vision with the City Executive Office work on innovation, where it clearly states what innovation means. They should also be found to create clear goals and strategies to achieve this vision and how to go about implementing this vision of the entire department. This is to everyone in the organization should seek a common and clearly defined goal. Conclusion Under the headline conclusion, this analysis will culminate in the City Executive to work on for future innovation projects. City Executive Office needs to raise the level of knowledge about what the context of innovation can arise in, which is not only externally. They should also establish what innovation will mean for them and work jointly to establish a common basis internally what innovation will be for the City Executive Office. Furthermore, they should also work with the climate in the department.

<p>Det traditionella sättet att mäta resultat på är inte längre tillräckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet är ett exempel på en möjlig lösning på problemet. Försäkringskassan är ett exempel på en verksamhet där det balanserade styrkortet fungerar bra. </p><p>Är balanserat styrkort en tillämpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie ämnat att ge läsaren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan användas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts på Försäkringskassan med hjälp av fyra intervjuer. Utgångspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in både från primär och sekundärdata.</p><p>Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet är diskussion viktig för att förståelse ska skapas. Syftet med det styrkort som Länsförsäkringskassan implementerade var att skapa en gemensam styrning. Tre viktiga delar kräver mycket fokus vid användandet av balanserat styrkort. Delarnana är perspektiv, mål och mått samt uppföljning och utvärdering. </p><p>Försäkringskassan arbetar aktivt med det balanserade styrkortet. Styrkorna är att Försäkringskassan är bra på att göra uppföljningar och svagheterna är att långsiktiga mål saknas. Perspektiven i Försäkringskassans styrkort är anpassade efter deras verksamhet. Nationella försäkringscenter och Lokala försäkringscenter har liknande styrkort. En anledning till detta är att dessa avdelningar innan omorganiseringen arbetade avdelningarna tillsammans.</p><p>Det balanserade styrkortet är ett välfungerande styrmedel i organisationer utan vinst syfte och då främst Försäkringskassan. Styrkortet fungerar som ett verktyg som ser till organisationens helhet snarare än enbart det finansiella. Balanserat styrkort är ett flexibelt verktyg som kan anpassas beroende på vilka behov den aktuella verksamheten har.</p>

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur projektbaserat arbete i offentlig förvaltning kan upplevas av de anställda, fokus ligger på motivationsfaktorer. Studien hämtar sin empiri från en avdelning som gått från att vara en traditionell kommunal verksamhet till att jobba helt projektbaserat. De respondenter som medverkar i studien har mellan åtta och tjugo års yrkeserfarenhet och har varit anställda i den undersökta organisationen mellan ett och tre år. Analysen av det insamlade materialet genererade fyra teman; Cheferna står alltid bakom oss Vi är kompetenta och vi utvecklas Gemensam arbetsstruktur skapar ett vi Det är okej att pröva Bilden som framträder visar en avdelning som genomsyras av en organisatorisk struktur med en medveten arbetsmetod. Lärande sker mellan medarbetare som är experter inom sina respektive verksamhetsområden och där verksamhetens struktur och en prestigelöshet uppmuntrar en lärande organisation. Medarbetarna känner stort självbestämmande genom ett ledarskap som är delegerande och stödjande.   Genom att ta del av studiens resultat kan en verksamhet på gång att börja arbeta i projektform struktureras och organiseras så att medarbetarna upplever motivation och på bästa sätt ges förutsättningar att utföra sina uppdrag.

Vi vill med den här uppsatsen, ge läsaren en grundläggande information om det balanserade styrkortet, samt hur de använder sig av modellen på Södra Älvsborgs Sjukhus.Det balanserade styrkortet lanserades i USA 1992 som svar på kritik mot traditionell ekonomistyrning. Styrkortet utgår från företags affärsidé och beskriver verksamheten utifrån flera mått än de traditionella finansiella måtten. Med utgångspunkt att teori oftast skiljer sig från verkligheten och eftersom praktiken är specificerat och skräddarsytt för just en verksamhet, medför det här till vårt intresse att studera det balanserade styrkortet.Intreset är att undersöka styrkortet som finns på SÄS, Södra Älvsborgs Sjukhus. Det vi frågade oss var vilket syfte BSC har på SÄS? Syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för det balanserade styrkortet, men också hur man använder styrmodellen på sjukhuset.I den här uppsatsen har vi antagit det hermeneutiska synsättet för att kunna skapa utrymme för djupare förståelse. Uppsatsen präglas av våra egna tolkningar och subjektiva uppfattningar. Dessutom har vi använt oss av en kvalitativ metod som hjälpte oss att skapa en helhetsbild av fenomenet. Uppsatsen bygger även på den abduktiva ansatsen som innebär en växelverkan mellan teori och empiri. Det empiriska materialet består av intervjuer med Sjukhusdirektör, som gjordes via E-mail, Områdeschef och verksamhetschef på SÄS.Efter att teoretiskt studerat ämnet och gjort intervjuer, sammanställde vi vår analys och drog slutsatser.Att använda sig av det balanserade styrkortet kräver engagemang hos alla medarbetare i organisationen, från ledningsnivå och neråt i hierarkin. Det är dessutom viktigt att komma ihåg att styrkortsarbetet är en kontinuerlig process som aldrig upphör, då man hela tiden måste följa upp sina mätetal. / Uppsatsnivå: C

I denna studie har sex chefer från Arbetsförmedlingen intervjuats i syfte att undersöka deras upplevelser av ledarskap under en omställningsprocess som är till följd av en reformering av organisationens kärnverksamhet och som innebär att stora delar av personalen behöver sägas upp. Följande tre frågeställningar har undersökts: Hur påverkas chefers ledarskap av en omställning, vilka utmaningar kopplat till ledarskap uppkommer i samband med en omställning och finns det framträdande strategier som chefer använder sig av under en omställning. I studien genomfördes semi-strukturerade intervjuer som analyserats utifrån en tematisk analys. I studien framkom att chefer efter omställning i större utsträckning tillämpade ett chefskap framför ledarskap. Fyra centrala utmaningar identifierades och kunde härledas till känslomässiga reaktioner, avsaknaden av ett uppdrag, att hitta balans mellan medarbetare och verksamhetsmål samt bristande information. Vidare identifierades olika strategier som cheferna tillämpade för att leda under omställning. Strategierna gick på att vara lyhörd, närvarande och positiv, prioritera annorlunda samt hämta stöd från chefskollegor. Sammanfattningsvis anser vi att denna studie bidrar till ökad kunskap om den problematik som kan uppstå relaterat till ledarskap under en omställningsprocess och hur chefer kan välja att hantera dessa utmaningar.

No description available.

Title: Implementation of Balance Scorecard in public sector - a case study in the community of Tidaholm.   Course: Thesis in business administration, 15 p   Authors: Marie Ohlsson and Ola Pettersson   Advisor: Henrik Linderoth   Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how the balanced scorecard can be formed according to the backgrounds in the community of Tidaholm.   Methodology: We have chosen a qualitative case study. We work on the supposition of an established theory. And switch between deductive and inductive method, with an abductive method as a result.   Theory: We work on the supposition of the latest theories from the authors of the balanced scorecard, Robert S. Kaplan and David P. Norton. Our theory includes a description of their models and theoretical discussions about problems among implementation and leadership in organizational changes.   Empirical foundation: Our empirical foundation describes the backgrounds in the community of Tidaholm for implementation of the balanced scorecard, and compare with Biskopsgården in Gothenburg. The empirical foundation describes how the community of Tidaholm now works with goal-steering, and how Biskopsgården in their whole organization implements the balanced scorecard, suited to the background of Biskopsgården, and based on the latest theories from Kaplan and Norton.   Analysis: In the analyse we form a suggestion to balanced scorecard for childcare and education in the community of Tidaholm. Our suggestion is suited to public organizations with help from the experiences in Biskopsgården, and finally especially formed for childcare and education in the community of Tidaholm.   Conclusions: If balanced scorecard shall be functional in a public organization the work with building the balanced scorecard has to be flexible so it fits in the organization. It's harder for the organization to fit in the balanced scorecard than otherwise. To succeed with balanced scorecard one needs to reach simplicity, clearness, workers support and one hundred percent engagement from the board.

Abstract Title: From Theory to Practice - A case study of Balanced Scorecard at the disability management in the municipality of Karlskrona Authors: Erica Isacsson and Marthina Johannesson Supervisor: Elin K. Funck Examiner: Lars-Göran Aidemark Contact person at the disability management in the municipality of Karlskrona: Claes Wiridén, Director School: School of Business and Economics, Linnaeus University, Växjö Course: 4Fe03E, Thesis, 30 ECTS credits. Date: 2011-05-27 Purpose: The purpose of this study is to describe and explain how the Disability Management thinks that their Balanced Scorecard will be used, namely what is the planned use. We will also describe and explain how the balanced scorecard is actually used. Methodology: We have conducted an abductive, qualitative case study. The empirical material is collected through interviews, observations internal as well as external written material. The theoretical framework is based on the published texts in books, scholarly articles and dissertations. To ensure the results of this study, they have been discussed around different quality criteria. Results: The Balanced Scorecard was designed to provide an improved quality of operational activities. It would also communicate performed activities more effectively to the board. For the team and working group level, it is believed that the purpose of introducing Balanced Scorecard was to communicate goals and strategies down to operational level in order to create consistency among the activities through the administration. Some people though, cannot see any reason at all to implement Balanced Scorecard. No level of the organization considers their daily work to be affected by the Balanced Scorecard. The employees expressed that the Balanced Scorecard is not used to any great extent. However, it has been identified some areas where scorecards actually are used. These areas are as a model for discussion, to ease the decision making process, as a control system and as accountability. There is no single reason why the Balanced Scorecards are not used. It depends on a combination of factors such as: information, attitude, feedback, time, design, decoupling and the fact that many employees had difficulty understanding the purpose of implementing the Balanced Scorecard.