Background: HR managers are facing new challenges and opportunities related to the impact of digitalization on HR as a function and process. How HR managers, in the public and private sectors, are experiencing digitalization is a missing research field. An experience is based on the individual and can therefore vary. Furthermore, the speed of technology is rapidly changing, and at the same speed the HR managers experience of digitalization can change. This study is about comparing the public and private sectors in relation to digitalization from an HR-manager perspective.  Purpose: To compare HR managers’ experience of digitalization, in terms of opportunities and challenges, in the public with the private sectors.  Method: This study has an inductive approach, using a qualitative research methodology and a comparative case study as the research design. For this study, 8 semi-structured interviews have been executed with HR managers. The study overall adopts an interpretative approach with a constructivist perspective.  Conclusion: The conclusion is that HR managers' experience of digitization in the form of opportunities and challenges includes both similarities and differences within the two sectors. However, the experience is overall positive where digitization is seen as an opportunity. The conclusion also includes that this difference between sectors could possibly be due to a direct influence, for example government regulations and industry, but also an indirect influence, for example war and inflation. Common factors that influenced the experience have also been identified and include the advancement of the HR role, increased digitization and the development of technology. / Bakgrund: HR-chefer står inför nya utmaningar och möjligheter av digitaliseringens påverkan på HR som funktion och process. Hur HR-chefer i den offentliga och privata sektorn upplever digitalisering är ett saknat forskningsområde eftersom en upplevelse är högst individuell. Tekniken utvecklas i snabb fart, i samma hastighet kan HR-chefers upplevelse av digitalisering förändras. Denna studie handlar om att jämföra den offentliga med den privata sektorn i relation till digitalisering utifrån HR-chefers perspektiv.  Syfte: Att jämföra HR-chefers upplevelser av digitalisering, i termer av möjligheter och utmaningar, i offentlig med privat sektor  Metod: Denna studie har en induktiv ansats, med en kvalitativ forskningsmetod och en komparativ fallstudie som forskningsdesign. I denna studie har 8 semi-strukturerade intervjuer utförts med HR-chefer. I sin helhet har studien ett tolkande synsätt med ett konstruktionistiskt förhållningssätt.  Slutsats:Slutsatsen landar i att HR-chefers upplevelse av digitalisering i form av möjligheter utmaningar inbegriper både likheter och skillnader inom de båda sektorerna. Upplevelsen är dock övergripande positiv där digitaliseringen ses som en möjlighet. Slutsatsen inkluderar också att denna skillnaden mellan sektorer möjligen kan bero på en direkt påverkan, exempelvis statliga regelverk och bransch, men också en indirekt påverkan, exempelvis krig och inflation. Gemensamma faktorer som påverkat upplevelsen har också identifierats och inbegriper HR-rollens framfart, en ökad digitalisering och teknikens utveckling.

Datum:  2023-05-30 Nivå:   Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution:  Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare:                   Grankvist, Philip Hammer, Viktor  Pizzoni Elfving, Benjamin                     (99/07/30)        (01/03/14)             (01/12/20)                                                                                   Titel:   Rekrytering i privat och offentlig sektor -En kvalitativ studie som jämför     rekryteringsprocesser mellan den privata och offentliga sektorn i Västerås kommun  Handledare:  Konstantin Lampou                                                     Nyckelord:  Rekrytering, Rekryteringsprocess, Offentlig sektor, Privat sektor   Frågeställningar: Vilka likheter och skillnader finns det i rekryteringsprocessen mellan offentlig    och privat sektor, hur överensstämmer dessa med teoretiska modeller för    rekrytering? Vad kan den offentliga och privata sektorn lära sig av varandra i respektive    rekryteringsprocess? Syfte:    Syftet med undersökningen är att få en djupare insyn i olika organisationers    rekryteringsprocesser i den offentliga och privata sektorn. För att sedan se    vilka skillnader och likheter som existerar mellan sektorerna samt vad de    kan lära sig av varandra.   Metod:   Studien har en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Studien grundar sig i  semistrukturerade intervjuer med personer som har erfarenhet av rekrytering. Analysen har tolkats genom en tematisk syn.      Slutsats:   Undersökningen har givit forskningen en mer djupgående insyn i vilka skillnader och likheter som finns mellan de olika sektorernas  rekryteringsprocesser. Undersökningen har förklarat mer om offentlighetsprincipen och hur det påverkar sökande kandidater i den  offentliga sektorn. Även hur offentlighetsprincipen används till att utveckla  rekryteringsprocesser till mer effektiva och passande för sektorerna. Användandet av en kvalitativ metod gav undersökningen en mer djupgående  bild av rekryteringsprocesserna vilket i sin tur gav möjligheter att förklara skillnader i mer än bara siffror. Både för och nackdelar uppstår med  sektorernas förutsättningar för rekrytering, vilket indikerar stora möjligheter för vardera sektor att ta lärdom av varandra och utveckla sina rekryteringsprocesser ytterligare. / Date:   2023-05-30 Level:   Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution:  School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors:           Grankvist, Philip Hammer, Viktor  Pizzoni Elfving, Benjamin                         (99/07/30)                  (01/03/14)             (01/12/20)                                                                                   Title:   Recruitment in private and public sector -A qualitative study comparing    recruitment processes between the private and public in Vasteras municipality Supervisor:  Konstantin Lampou                                                     Keywords:  Recruitment, Recruitment process, Public sector, Private Sector Research questions:  What are the similarities and differences in the recruitment process between the public and private sectors, how do these align with theoretical models of recruitment?      What can the the public and private sector learn from each other in their    respective recruitment process? Purpose:  The purpose of the study is to gain a deeper insight into to the recruitment    processes of various organizations in the public and private sector.     To then see what differences and similarities that exist between the sectors    and what they can learn from each other.     Method:  The study utilizes a method that is qualitative along with an abductive    approach. Semi-structured interviews with individuals having recruitment    experience served as the study’s foundation. A thematic approach has been    used to interpret the data.  Conclusion:  The study has provided research with a deeper awareness of the differences      and similarities between the various sectors recruitment processes. The survey has provided further information about the principle of publicity and how it relates to job applicants in the public sector. Additionally, how  recruitment processes are developed to be more effective and appropriate for the sectors using the principle of publicity. The survey’s use of a qualitative method provided deeper knowledge of the recruitment processes which in turn provided opportunity to explain the variations using factors other than just numbers. The conditions for recruiting in the different sectors both have advantages and disadvantages, which suggests immense chances for learning from one another and improving the recruitment process in each sector.

Svensk offentlig sektor står inför en utmaning att klara välfärdsuppdraget i framtiden, och digitalisering har lyfts som en potentiell lösning för att hantera den tilltagande efterfrågan av välfärd. Kommuner har tillskrivits en viktig roll i arbetet med digital utveckling till följd av att de tillhandahåller en stor del av välfärdsleveransen. Syftet med denna uppsats är att undersöka barriärer för digitalisering för svenska kommuner och om det föreligger skillnader mellan kommuner av olika storlek och geografisk placering. En studie genomförs av tre kommuner av olika storlek och geografisk placering som alla bedriver ett aktivt digitaliseringsarbete. Resultatet visar att de mest framträdande barriärerna för digitaliseringsarbete är av organisatorisk karaktär. Resultatet visar även att de större kommunerna uppvisar likheter i hur barriärer upplevs men ingen indikation ges att geografisk placering är en faktor. Slutligen uppmuntrar uppsatsförfattarna till vidare forskning.

En historisk översikt visar på att det skett förändringar i det svenska samhället när det kommer till arbetsmarknaden. Kvinnor har kommit att ta en större plats och är överrepresenterade i offentlig sektor, även på chefspositioner. Kvinnliga chefer visar en högre grad av stress än vad männen gör. Kvinnor och män upplever stress olika, där kvinnor stressar både över familjelivet och arbetslivet. Därav skapas ett intresse för att undersöka vilka andra faktorer som kan påverka upplevelsen av stress. Studiens syfte är att undersöka om kvinnliga chefer i offentlig sektor upplever en högre grad av stress än manliga chefer, samt om faktorerna arbetsmiljö, oavlönat arbete och chefskap påverkar graden upplevelse av stress. Studiens teoretiska referensram presenterar teorier om könsordningen, stress där obetalt arbete ingår, arbetsmiljö och chefskap. Studien är en kvantitativ undersökning där enkäter skickats ut till 170 chefer i offentlig sektor i Sverige. Lika många kvinnor som män och svarsfrekvensen uppkommer till 44 respondenter. Studiens resultat visar att det inte finns några skillnader när det kommer till kvinnliga och manliga chefers upplevelse av stress i offentlig sektor. Det fanns inte heller något samband med faktorn chefskap. Däremot har det visat sig att arbetsmiljön är en bidragande faktor till upplevelsen av stress. Det finns även en liten indikator på att oavlönat arbete påverkar graden av stress. Studiens resultat bekräftar till viss del tidigare forskning och teorier förutom när det kommer till skillnader mellan kvinnor och män. Studiens slutsats är att chefer i offentlig sektor oavsett kön upplever stress i relation till arbetsmiljö.

Denna studie syftar till att undersöka hur Stockholm stad som offentlig organisation hanterar innovation som implementeras samt hur förändringsprocessen ser ut när en stad ska bli smart. Detta genomförs genom en fallstudie på ett projekt som Stockholm stad drivit under ett par år. Inom programmet Stockholm smart och uppkopplad stad verkar projektet Smart trafikstyrning som omfattar sex olika delprojekt som syftar till att förenkla trafiken genom smarta lösningar, som bland annat handlar om tryckknappslådor och trafiksignaler. Resultatet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och handlar om hur Stockholm stad har arbetat samt hur de olika projektens struktur har sett ut. Studien kommer fram till att Stockholm stad är en välutvecklad organisation när det kommer till att hantera denna innovation, men att dess svaghet är att det är en stor organisation som har svårt att uppnå den flexibilitet som ibland hade behövts. Studien bidrar till att öka kunskapen och förståelsen för hur uppkopplade enheter fungerar i en kontext av smarta städer samt hur offentliga organisationer ska förhålla sig till dessa projekt.

Genom att styra med motivation kan cheferna bidra till att påverka individens val av arbetsplats, som vidare leder till att de uppsatta målen uppnås. Genom att ledningen styr medarbetarna mot de uppsatta målen kan de fatta beslut gällande hur resurserska fördelas, samt ta beslut om vilka åtgärder som ska vidtas för att lyckas uppnå de uppsatta målen. Individen utför vissa handlingar utifrån omedvetna samt medvetna val och beslut som människan tar. Syftet är att utifrån de intervjuade lärarna och rektorerna beskriva, samt genom valda motivationsteorier, förklara hur rektorerna arbetar för att motivera lärare inom offentliga respektive privata skolor. Vidare ska studien identifiera och förklara eventuella likheter samt skillnader inom offentliga respektive privata skolor vad det gäller motivation som styrning hos lärare och rektorer. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet är insamlat genom semistrukturerade interjuver tillsammans med lärare och rektorer inom den offentliga respektive privata sektorn. Inom respektive sektor framkommer det att det finns både likheter och skillnader i deras sätt att använda motivation som styrmedel. De uppkomna likheterna samt skillnaderna visar sig inte endast grunda sig i skillnader mellan offentlig respektive privat sektor. Utifrån respondenternas svar visas fler likheter än skillnader. Däremot tros inte alla skillnader bero på att motivationsarbetet sker inom en offentlig respektive privat sektor, utan de kan i stället kommer att bero på det arbetssätt som är implementerat på arbetsplatsen alternativ storleken på skolan. / By controlling through motivation, managers can contribute and influence the individual's choices of workplace, which in turn leads to the set goals being achieved. By the management directing the employees towards the set goals, they can make decisions regarding how the internal resources are to be distributed, and make decisions regarding the measures that must be taken to succeed in achieving the set goals. The individual performs certain actions based on unconscious as well as conscious choices and decisions that the human makes. The purpose is to, based on the interviewed teachers and principals, describe, and through selected motivation theories, explain how the principals work to motivate teachers in each private school. Furthermore, studies must be carried out to identify and explain any similarities and differences within public and private schools in terms of motivation such as control among teachers and principals. The study was conducted using a qualitative research method. The empirical material is collected through semi-structured interviews with teachers and principals in the public and private sectors, respectively. Within each sector, it appears that there are both similarities and differences in their way of using motivation as a means of control. The similarities and differences that have arisen are not only based on differences between the public and private sectors. Based on the respondents' answers, they show more similarities than differences. On the other hand, not all differences are due to the fact that motivational work takes place in a public and private sector, respectively. Without them, can instead depend on the way of working that is implemented in the workplace or the size of the school.

Syftet med denna studie är att inom en anonymiserad svensk myndighet kartlägga chefers, i olika positioner, uppfattningar om tillitsbaserat ledarskap. Även hinder och möjligheter att arbeta tillitsbaserat kartläggs. Metoden som valts är är en kvalitativ intervju med en fenomenografisk ansats i syfte att få fram likheter och skillnader i chefers upplevelse av tillitsbaserat ledarskap. Resultatet visar både på en del variation och samstämmighet i vad chefer uppfattar och ser för utvecklingsmöjligheter och hinder. Slutsatsen visar att myndigheten är i en uppstartsfas av implementeringen och det beskrivs ett önskemål om en progression, en samsyn och ett förtydligande i hur arbetet ska fortskrida.

Under den senaste tiden har det i media rapporterats alltmer kring IT-attacker på viktigasvenska samhällsinstitutioner (Isling 2022). Natten mellan den 15–16 december 2021attackerades Kalix kommun av en IT-attack vilket påverkade hela kommunenssamhällsservice. Attacken var av typen ransomware vilket innebar att attacken låste helasystemet och angriparen krävde sedan en lösensumma för att låsa upp det igen. Verksamhetersåsom hemtjänst och sjukvård kunde på grund av detta inte komma åt sina system vilketledde till att de behövde sköta hela sitt arbete manuellt. I ett försök att minska påverkan avattacken skapade kommunen en ny tillfällig hemsida för att nå ut till sina invånare ochanställda med nödvändig information (TT 2022). Denna typ av attack har återigen lyft fråganom IT-säkerhet och behovet av att skydda sina system. Kalix kommun behövde på grund avdetta planera för att säkra upp den rådande IT-miljön och har uppmanat andra kommuner attgöra detsamma (Sundbeck 2021).Attacker som den mot Kalix kommun visar att kommuner är sårbara för dessa typer avattacker. Detta är problematiskt då kommunerna är kritiskt viktiga för allmänheten medtjänsterna de erbjuder för dess invånare (Clark och Hakim 2017). Med bakgrund av attackenmot Kalix publicerade SKR:s VD Staffan Isling den 25 januari 2022 en krönika om attackermot IT-miljön i Sverige. Han menar på att i dagens digitaliserade samhälle utgörcyberattacker och andra IT-relaterade attacker ett betydande hot. För att undanröja dessa hotanser VD:n att staten ska ta ett större ansvar för samordning, koordinering och kunskapsstödistället för att låta varje kommun, region och myndighet själva handskas mot hoten (Isling2022).Sveriges kommuner och regioner, i fortsättningen SKR, genomförde under 2019 enundersökande studie om kommunernas informationssäkerhetsarbete. Undersökningen fannbland annat att det existerade en utbredd förståelse hos kommunerna kring att ett systematisktinformationssäkerhetsarbete är något som är grundläggande ur ett digitaliseringsperspektiv(SKR 2019). Det tycks således finnas en insikt inom kommunerna att detta är något viktigt attprioritera men undersökningen upptäckte dessutom ett antal tydliga områden där det fannsförbättringspotential. Områden som beskrivs som centrala angående detta är ledning,styrning, avsatta medel och resurser där det på många håll bedöms finnas utrymme förfortsatt arbete. Undersökningen gav också respondenterna en chans att mer utförligt svara påfrågorna där det bland annat upplevdes som svårt att väcka ledningens engagemang iinformationssäkerhetsfrågor. Respondenterna upplevde dessutom att det fanns ett behov avtydligare uppdrag samt mer resurser och tid för att på ett systematiskt vis arbeta medinformationssäkerhet (SKR 2019).

The public service within health and care has changed remarkably during the last 30 years. It has been inspired by management ideas from profit-making businesses. Those thoughts are an umbrella term called Nex public management. In what way has New public management influenced the public service in Sweden? Important concepts in the change of public service are quality, effektivity and goals. Measuring of these concepts is also an important part.

Syftet med denna studie är att undersöka hur poliser, fältsekreterare och fritidsledare upplever sitt arbete och sin yrkesroll i det förebyggande arbetet mot ungdomskriminalitet. Detta med hänsyn till respektive aktörs förutsättningar i sitt handlingsutrymme, organisatoriska mål och arbetsmetoder de anser att de har. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer som inspirerades av verktyget SOAR. Vi intervjuade två poliser, två fältsekreterare och tre fritidsledare som jobbar i Umeå kommun. Resultatet analyserades genom en tematisk analysmetod. Slutsatserna som framkom i studien är att informanterna upplever att de har ett stort handlingsutrymme men samtidigt är begränsade av sin organisations styrmedel vilka innefattar budget, lagar, politiska intressen och samhällsvärderingar. Vidare menar informanterna att samverkan är en strategi som är effektiv i det förebyggande arbetet men ser sekretesslagstiftning som ett hinder.