Inledning: New Public Management (NPM) har varit ett aktuellt ämne sedan 90-talet och det råder delade meningar kring NPMs status. Vissa menar att NPM leverkvar medan andra hävdar att NPM har dött ut. Andra forskare hävdar att NPM harkompletterats med post-NPM reforminitiativ där begrepp som samverkan,öppenhet och tillförlitlighet har fått ta större plats. Det som i svensk kontext kaninnefattas under post-NPM är tillitsbaserad styrning och ledning och dessframväxt och definition är det som fortsatt kommer att redogöras för i dennastudie utifrån Tillitsdelegationens arbete som grund. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur en styrningsidé inom ramen för postNPM i en svensk kontext kommit att utvecklas och definieras. Dels genom attstudera styrningsidéer som varit dominerande inom post-NPM, dels genom attstudera reformvågor och trender inom offentlig sektor. Studien syftar vidare tillatt bidra med kunskap om definitionen av tillitsbaserad styrning i Sverige genomen empirisk studie av Tillitsdelegationens arbete på uppdrag av regeringen i denså kallade tillitsreformen. Metod: Studien har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys medkonventionellt tillvägagångssätt genom att studera Statens offentliga utredningaroch direktiv kopplade till Tillitsdelegationens arbete hämtade från regeringenshemsida. Slutats: Tillblivelsen av Tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) baseras påkritik till tidigare styrning, att organisationer tar efter andra och ytterligarefaktorer som glömska och ignorans. TSL är en hybrid styrningsidé med influenserav NPM och post-NPM reformer där ambitionerna är att främja ett samarbetemellan olika aktörer, systemperspektiv och tillit, vilket liknar de andra post-NPMreformerna på många vis. Trots delegationens uppdrag i att skapa en nystyrningsidé föreslås snarare en ny ledarskapsfilosofi i TSL och uppdraget kandärför inte anses slutfört.

This study looks into how representatives and staff seconded by Swedish public organizations to multilateral organizations like the United Nations, share knowledge and experience gained through these temporary assignments, and how this is capitalized on by their home organizations. The qualitative study is based on 11 interviews, in which the respondents provided their views on how knowledge was shared before, during and after their assignments. The results show that all respondents are motivated to share specific technical expertise as well as insights on the working processes within the host organization, through both formal and informal means. All respondents also describe their experience as contributing to both their personal and professional development. However, the majority of respondents do not feel that their home organizations take advantage of the knowledge gained, and remain unaffected and unchanged in their way of working and through their organizational outputs.

Syftet med studien är att undersöka den variation som finns mellan IT-studenterna avseende deras uppfattningar om arbetsgivarens attraktivitet inom offentlig sektor. Denna kunskap kan bidra till att skapa en ökad medvetenhet hos arbetsgivare som kan bidra till ett anpassat konkurrenskraftigt employer brand för att säkerställa framtidens behov av kompetens inom offentlig sektor. Studien har inspirerats utifrån en kvalitativ intervjustudiedesign och med utgångspunkt i fenomenografisk ansats. Datainsamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer där intervjupersonerna bestod av tio civilingenjörsstudenter inom data på Linköpings universitet. Resultatet visade en variation i studenternas uppfattningar av en attraktiv arbetsgivare, där 14 skilda variationer framkom. Detta tyder på att intervjupersonerna inte kan förstås som en homogen grupp, då variationer i deras uppfattningar tydligt synliggörs. Vidare visade resultatet att intervjupersonernas uppfattningar av den offentliga sektorn skiljde sig från uppfattningarna av den privata sektorn. Den privata sektorn uppfattades vidare som mer attraktiv än den offentliga sektorn. Avslutningsvis framkommer det ur resultatet att den offentliga sektorn behöver synliggöras mer för att öka sin attraktivitet. Detta kan göras genom att etablera en tidig kontakt med studenter, erbjuda kurser, seminarium och praktikplatser samt genom att införa ambassadörer.

Den offentliga sektorn har under lång tid varit föremål för granskning och forskning, olikareformidéer har avlöst varandra gällande hur den offentliga förvaltningen på bästa vis skastyras. Gemensamt för alla reformidéer är att de alla har svar på föregående reformidéers bristereller svagheter. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur en kommun tar sig anreformidéer och hur den har översatt och anpassat reformidéer till sina lokala förutsättningar.Studien har särskilt tittat på hur Halmstads kommun har tolkat och översatt det senastestyrningsidealet och reformidén, tillitsbaserad styrning och ledning. Fokus har varit att titta påhur kommunen beskriver sin nya styrmodell i olika interna dokument. För att kunna göra dettavaldes en kvalitativ dokumentstudie; närmare bestämt en kvalitativ innehållsanalys medinduktiv ansats. Dokumentstudien gjordes på Halmstad kommuns nya styrmodell, sombeslutades november 2019. Studien visar att styrmodellen har spår av Public Administration,New Public Management, New Public Governance och Post-NPM. Kommunen har inspireratsav den nya reformidén och därmed också av tillit som fenomen, men har därutöver även behållitgamla reformidéer och dess styrprinciper. Kommunen visar även en ambition att fördjupa denhorisontella samverkan genom begreppet tillit. Vidare visar denna studie att kommunen hargjort en egen översättning och tolkning av begreppet tillit som är anpassad till kommunenskontext och dess styrmodell; ledningsbegreppet saknas i styrmodellen. Övergripande bidrarstudien till en nyanserad bild av tillitsbegreppet, och därmed kan studien också bidra till ettkritiskt förhållningssätt för kommuner som befinner sig i ett förändringsarbete. Studien skaparockså ett bidrag till samhällsdebatten och forskarvärlden genom en fördjupad analys avbakomliggande krafter och uppkomsten av nya reformvågor inom den offentliga sektorn. / The public sector has, for a long time, been a subject of review and research. Different publicmanagement reform ideas have replaced each other according to how the public administrationcan best be managed. A commonality between reform ideas is that they all have answers forprevious reform ideas' deficiencies and weaknesses. The purpose of this study was to examinehow municipalities take on different reform ideas, and how they have translated and adaptedthese reform ideas for their local requirements. The study has, in particular, investigated howHalmstad Municipality has interpreted and translated the latest governing ideal and the reformidea trust-based management and leadership. The focus has been to look at how themunicipality describes its new governing model in various internal documents. To accomplishthis, a qualitative document study was chosen; more specifically, a qualitative content analysiswith an inductive approach. The document study was conducted on Halmstad Municipality'snew governing model, which was passed in November of 2019. The study shows that thegoverning model has aspects of Public Administration, New Public Management, New PublicGovernance, and Post NPM. The municipality has picked up new reform ideas, and therebyalso trust as a phenomenon, but has additionally kept old reform ideas and their principles ofmanagement. The municipality also shows ambition to deepen horizontal cooperation throughthe principle of trust. Furthermore, this study shows that the municipality has made its owntranslation and interpretation of the concept of trust, which is adapted to the municipality'scontext and its model of management. Leadership is missing in this model of management. Asa whole, the study contributes to a nuanced picture of the concept of trust and can thereby alsocontribute to a critical approach that exists when working towards change. The study alsocontributes to a debate in society and academia regarding deeper analysis of underlying forcesand the appearance of new waves of reform in public management.

Inom den offentliga sektorn har det blivit allt vanligare att myndigheter anlitar utomståendeleverantörer för att genomföra arbete åt myndigheten, så kallad utkontraktering. Attupphandlingarna genomförs affärsmässigt och att myndigheter får så hög kvalitet sommöjligt i förhållande till det pris som betalas är av stor vikt då det handlar om skattemedel. Iden här studien har vi med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt hur tjänstemän hos olikamyndigheter som genomför upphandlingar balanserar spänningen mellan pris och kvalitet.Syftet har varit att utöka kunskapen inom den del av utkontraktering som innefattar attupphandla en leverantör. Resultatet visade att upphandlarna hade stor påverkan på pris ochkvalitet när de ställde krav och mervärden i upphandlingen, bestämde ersättningsmodelleroch även under avtalsförvaltningen. Vidare visade studien att upphandlare har olika syn påvad som innefattar tjänstekvalitet samt hur höga kvalitetsnivån man bör beakta i upphandlingen.

Den svenska it-politiken har som mål att den offentliga sektorn i Sverige ska bli bäst i världen på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Flera studier har påvisat att digitaliseringen av den offentliga sektorn kan gynnas genom en användning av molntjänster. När det talas om den offentliga sektorns molntjänstanvändning åsyftas i regel att en extern molntjänstleverantör tillgängliggör en funktion till användaren som denne vanligtvis hanterar på egen hand. Genom att använda molntjänster för informationshantering överförs uppgifter, däribland möjligtvis även sekretessreglerade sådana, till en molntjänstleverantör. I den här uppsatsen utreds huruvida den offentliga sektorns molntjänstanvändning är förenlig med den svenska sekretesslagstiftningen. Uppsatsen fokuserar på dels röjande av en sekretessreglerad uppgift för en molntjänstleverantör, dels utlämnande av en sekretessreglerad uppgift till en molntjänstleverantör efter en skade- och menprövning. I samband med de ovanstående rättsfrågorna utreds huruvida kryptering av de uppgifter som överförs är en lösning på de rättsliga problem som uppkommer när molntjänster används.

Activity-based offices are increasingly being introduced within different organizations aroundSweden. The office format brings many advantages, while the traditional cell office hasproven to be the best when it comes to work that requires high concentration. At the sametime, the financial benefits of activity-based offices are enormous, unlike if all employees hadtheir own office space. This study examines the challenges that managers experience in anenvironment where employees are not always in the same place in the office and that remotework has proven to be tangible. How these managers handle governance and control istherefore also of interest to study. To investigate this, a qualitative interview study has beencarried out within the public organization Uppsala Stadshus, where a total of nine managershave participated. An observation of Uppsala city hall has also been done to give an image ofthe environment that the study intends to investigate. The study's results show, among otherthings, that there are three main factors that "force" managers to exercise trust-basedleadership. These are the design of the work environment, a recently introduced workinghours agreement and remote working. Total trust seems impossible and reconciliations, targetfollow-up and control of deliveries are examples of how managers formally monitor. Finally,the study has found that leadership is undergoing change as the Covid-19 pandemic hascontributed to increased flexibility and the hierarchical leadership style is graduallytransitioning to a more trust-based, informal and social leadership that focuses onrelationships and the employee's own responsibility and commitment / Aktivitetsbaserade kontor införs allt oftare inom olika organisationer på olika platser iSverige. Kontorsformen medför många fördelar samtidigt som det traditionella cellkontoretvisat sig vara bäst när det kommer till koncentrationskrävande arbeten. Samtidigt är deekonomiska fördelarna med aktivitetsbaserade kontor enorma, till skillnad från om allamedarbetare haft ett eget kontorsrum. Studien undersöker vilka utmaningar chefer upplever ien miljö där medarbetarna inte alltid sitter på samma plats i kontoret samt att distansarbetetvisat sig vara påtagligt. Hur dessa chefer hanterar styrning och kontroll är därför också avintresse att studera. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts inomden offentliga organisationen Uppsala stadshus, där totalt nio chefer har deltagit. Även enmindre deltagande observation av Uppsala stadshus har genomförts för att ge en bild av denmiljö som studien avser undersöka. Studiens resultat visar bland annat att det är trehuvudsakliga faktorer som “tvingar” cheferna till att utöva tillitsbaserat ledarskap. Dessa ärarbetsmiljöns utformning, ett nyligen infört arbetstidsavtal och distansarbete. Full tillit verkaromöjlig och avstämningar, måluppföljning och kontroll av leveranser är exempel på hurcheferna övervakar formellt. Slutligen har studien funnit att ledarskapet är under förändringdå Covid-19 pandemin bidragit till ökad flexibilitet och den hierarkiska ledarstilen successivtövergår till ett mer tillitsbaserat, informellt och socialt ledarskap som fokuserar på relationeroch medarbetarens egna ansvar och engagemang

Vi går mot ett mer individualiserat samhälle som medför en individualisering även i arbetsstrukturen. Arbetet organiseras i högre grad vilket i sin tur leder till fler arbetsuppgifter och ökat ansvar hos individen. Tillfälliga anställningsformer blir allt vanligare i samhället, och individer har möjlighet att aktivt välja en intermittentanställning. Organisationers främsta resurs är personalen och omsättning av personal genererar till ökade kostnader. Det framkommer inom en medelstor kommun i norra Sverige att de uppmärksammat att det blir allt vanligare att personal inom Socialförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen väljer att lämna sin tillsvidareanställning för att i stället arbeta som timanställd inom samma yrke. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen över aspekter som beskrivs som bidragande till att personal inom kommunal verksamhet väljer att lämna en tillsvidareanställning för att i stället arbeta som timanställd inom samma yrke. För att undersöka detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex personer som valt att lämna sin tillsvidareanställning för en timanställning genomförts. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån teorierna krav, kontroll och stöd och Herzbergs tvåfaktorteori samt tidigare forskning relaterat till tillfälliga anställningsformer och arbetsvillkor inom offentlig sektor. Resultatet tyder på att många faktorer bidragit till intervjupersonernas beslut att övergå till en timanställning. Den främsta anledningen som framkom var möjligheten att kunna styra över sina arbetstider. Andra faktorer som de beskriver bidragit till deras val innefattade upplevelser av höga arbetskrav, låg grad av inflytande, bristfällig återhämtning. Genom att arbeta som timanställd upplever samtliga intervjupersoner en högre grad av kontroll i och över arbetet.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen beträffande organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete i offentlig projektmiljö. Det har skett genom att undersöka uppfattningar och erfarenheter hos chefer med arbetsmiljöansvar för medarbetare som arbetar i projekt. I studien tillämpades kvalitativ metod, semi-strukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Totalt intervjuades tio stycken chefer som var verksamma inom tio olika organisationer inom offentlig sektor. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys och analysen resulterande i fyra teman; 1) ”Strukturen, kulturen och hur:en”, 2) ”Ansvar, resurser och rollförväntningar”, 3) ”De potentiella riskerna för arbetsrelaterad ohälsa” samt 4) ”Pågående utvecklingsarbeten och identifierade utvecklingsområden”. Studiens viktigaste resultat är att förmedla en sammanställning av vilka framgångsfaktorer och utmaningar samt vilken utvecklingspotential som kan finnas i fråga om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i den offentliga projektmiljön utifrån chefernas beskrivningar. I sammanhanget visade sig dialog, kompetens, erfarenhet, engagemang, omtanke, lärande, samarbete, adekvata rutiner samt tydlighet beträffande ansvar och förväntningar rörande roller och uppdrag vara viktiga aspekter. Resultatet synliggör betydelsen av att arbetsmiljöansvariga chefer har erfarenhet och kompetens inom projektledning. Resultatet synliggör även att engagemang i styrgrupper, utifrån rollen som resursägare, kan ge chefer värdefull information beträffande arbetsmiljön i de projekt som bedrivs samt möjlighet att kunna agera på arbetsmiljöansvaret. Resultatet belyser också vilket ansvar som chefer uppfattar att de själva, projektmedarbetare och projektledare har beträffande den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i projekt. Dessutom synliggör resultatet betydelsen av rollförväntningar bland involverade parter. Exempelvis projektledares informella ansvar och inverkan i fråga om arbetsmiljön i projekt. Studiens viktigaste slutsats är att både individer, strukturer, organisationskultur, relativ makt och status, relationer och adekvata rutiner har en betydande inverkan för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i de offentliga projektmiljöer som undersöktes, vilket är viktiga insikter för att kunna främja social hållbarhet i projekt. / The purpose of this study was to increase knowledge regarding organizational and social work environment management in public project environments. This has been done by investigating the perceptions and experiences of managers with work environment responsibility for employees working in projects. The study applied a qualitative method, semi-structured interviews were used as a data collection method. A total of ten managers who were active in ten different organizations in the public sector were interviewed. The collected data material was analyzed using thematic analysis and the analysis resulted in four themes; 1) "The structure, culture and how", 2) "Responsibility, resources and role expectations", 3) "The potential risks for work-related ill health" and 4) "Ongoing development work and identified development areas". The main result of the study is to provide a summary of the success factors and challenges as well as the development potential that may exist in terms of the organizational and social work environment in the public project environment based on the managers' descriptions. In this context, dialog, competence, experience, commitment, care, learning, cooperation, adequate routines and clarity regarding responsibilities and expectations regarding roles and assignments proved to be important aspects. The results reveal the importance of HR managers having experience and competence in project management. The results also show that involvement in steering groups, based on the role of resource owner, can provide managers with valuable information regarding the work environment in the projects being conducted and the opportunity to act on the work environment responsibility. The result also highlights the responsibility that managers perceive that they themselves, project employees and project managers have regarding the organizational and social work environment in projects. In addition, the results highlight the importance of role expectations among the parties involved. For example, the project manager's informal responsibility and impact in terms of the work environment in projects. The main conclusion of the study is that both individuals, structures, organizational culture, relative power and status, relationships and adequate procedures have a significant impact on the organizational and social work environment in the public project environments studied, which are important insights for promoting social sustainability in projects.

Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen var att undersöka socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö med fokus på varför de stannar kvar inom yrket en längre tid och vad som skulle kunna utvecklas för att de ska få ännu mer arbetstillfredsställelse. För att få svar på våra frågeställningar kopplat till syftet har en kvalitativ studie genomförts. Det teoretiska materialet bestod av Herzbergs tvåfaktorsteori och Hultbergs (2007) sex faktorer som vi tagit inspiration ifrån, samt annan fakta som vi ansett är passande för att besvara våra frågeställningar. Det empiriska materialet har grundat sig på nio intervjuer som har genomförts med socialsekreterare som arbetar på en kommun i mellersta Sverige. Undersökningen har fokuserat på socialsekreterarnas perspektiv, men vi såg det också användbart för arbetsgivarna att ta del av resultatet då det kan ge dem en förståelse för socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljösituation. Resultatet har presenterats utefter de sex faktorerna krav, kontroll, stöd, meningsfullhet, förutsägelse och belöning samt Herzbergs tvåfaktorsteori. De sex faktorerna utöver Herzbergs tvåfaktorsteori har inspirerats utifrån Hultberg (2007). Vi såg att det som får socialsekreterare att arbeta kvar inom yrket en längre tid och vad som upplevs behöver utvecklas för högre tillfredsställelse var olika för varje enskild socialsekreterare. Däremot beskrev alla respondenterna att klienterna på olika sätt har en genomgående påverkan för socialsekreterarnas vilja att arbeta kvar inom yrket. Angående vad som kan utvecklas i den psykosociala arbetsmiljön för högre tillfredsställelse framkom betydelsen av att samarbetet med samhällsaktörer kunde förbättras för att den enskilde socialsekreterarens arbetssituation skulle förbättras. Uppsatsen har avslutats med en diskussion där vi lyfte fram uppsatsens svagheter och styrkor, samt även förslag på framtida forskning.