Purpose The purpose of the research was firstly, to determine the competencies required of risk managers and secondly, to consider the implications of such competencies in determining possible modules for inclusion in the design of a specialised undergraduate qualification in Risk Management. Methodology A qualitative research approach was followed, involving focus group interview sessions as part of an Interactive Qualitative Analysis (IQA) research study. Focus Group 1 comprised of academics teaching risk management at public universities in South Africa, and Focus Group 2 comprised of risk management practitioners in South Africa. Findings The competencies identified are business management and risk management knowledge; attributes such as assertiveness and courage; values such as ethics and integrity; as well as people, business and technical skills. Research implications The unique contribution of the current research was the innovative use of IQA for data collection, the removal of subjectivity and the rigour in analysing and presenting the results. The results are a starting point or foundation for the design of a specialised undergraduate degree in risk management that will both meet the requirements of the risk management profession and will equip learners with the best possible combination of knowledge, skills, attributes, values and attitudes to effectively manage risk in organisations. The implications for further research are that a study of the design, benchmarking and validation of a curriculum framework for a specialised undergraduate degree in risk management could be conducted. The development of a curriculum framework or curriculum did not form part of the scope of this study. / Okokuqala inhloso yocwaningo, ukuthola amakhono adingekayo kubaphathi bezinhlekelele kanti okwesibili, ukubheka imiphumela yalokho kusebenza ekunqumeni amamojuli angafakwa ekwakhiweni kweziqu ezikhethekile ezingakaphothulwa ngabafundi ku-Risk Management. Kwalandelwa indlela yocwaningo efanelekile, ebandakanya izikhathi zokuxoxisana zamaqembu njengengxenye yocwaningo lwe-Interactive Qualitative Analysis (IQA). I-Focus Group yoku-1 inabafundi abafundisa ukulawulwa kwezinhlekelele emanyuvesi vi kahulumeni aseNingizimu Afrika, kanye neFocus Group yesi-2 inabasebenzi bokulawulwa kobungozi eNingizimu Afrika. Amakhono ahlonziwe ukuphathwa kwebhizinisi nolwazi lokulawulwa kobungozi; anezimpawu ezinjengokuzethemba kanye nokuba nesibindi; ubugugu obufana nokuziphatha nobuqotho; kanye nabantu, amakhono ebhizinisi nezobuchwepheshe. / Die doel van die studie was eerstens om die bekwaamhede waaroor risikobestuurders moet beskik te bepaal, en tweedens, wat die implikasies van sodanige bekwaamhede inhou vir die modules vir insluiting in die ontwerp van ‘n gespesialiseerde voorgraadse kwalifikasie in Risikobestuur. Die studie het ‘n kwalitatiewe navorsingsbenadering gevolg deur gebruik te maak van fokusgroepsessies as deel van ‘n Interaktiewe Kwalitatiewe Ontleding (IKO) navorsingstudie. Fokusgroep 1 het bestaan uit akademici wat risikobestuur by openbare universiteite in Suid-Afrika doseer, en Fokusgroep 2 het uit risikobestuurpraktisyns in Suid-Afrika bestaan. Die bekwaamhede wat identifiseer is, is kennis van ondernemingsbestuur en risikobestuur; eienskappe soos selfgeldendheid en moed; waardes soos etiek en integriteit; asook mense, sake en tegniese vaardighede. / Finance, Risk Management and Banking / M. Com. (Risk Management)

Att bygga upp en större Försvarsmakt omfattar både utveckling och återetablering av förband. Detta medför påtagliga utmaningar utifrån rådande personalläge. Tillgänglighet på yrkesofficerare, i tillräcklig numerär och med relevant kompetens, kommer vara avgörande för tillväxttakten. Därtill har återinförandet av värnplikt, implementering av ett trebefälssystem och akademisering av officersutbildningen förändrat förutsättningarna för officersprofessionen. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur personalförsörjning i praktiken påverkar förbanden och dess chefer. Vi ville studera vilka faktorer som haft störst inverkan på officersprofessionen inom ramen för tillväxten vid våra hemförband.  Semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer på Göta Ingenjörregemente (Ing 2) och Södra skånska regementet (P 7) för att förstå hur de hanterar tillväxten och de spänningar som den medför eller synliggör.   Under intervjuerna framkom att lösningen på tillväxtens utmaningar inte enbart handlar om personell uppfyllnad. Brister i grundläggande kunskaper och färdigheter, samt en accelererande vakanssituation, gör att det gradvis sker en kompetensurholkning.  Studien synliggör behovet av att systematisera kompetensförsörjningen i en långsiktig personalplanering på förbanden.  Av studien framgår också att mentor- och handledarskap, för unga officerare, är central för att kunna hantera behoven som tillväxten medför och för att utveckla officersprofessionen.  Det framkommer även i uppsatsen att många beslut kopplat till verksamhetsstyrningar och åtgärder inom tillväxten hanteras genom stuprörsledning. Detta leder till brister i framförhållning på förbanden och är en källa till frustration på flera ledningsnivåer.  Studiens övergripande insikt är att tillväxten, i olika grad och omfattning, påverkar personalförsörjningen och officersprofessionen. Vid de undersökta förbanden visar det sig att personalförsörjning inte är dimensionerad för att hantera en ökad mängd uppgifter i en tillväxande Försvarsmakt.

No description available.

No description available.

Försvarsmakten tillväxer sedan beslut togs om återinförande av värnplikt respektive utökade ekonomiska ramar för Försvarsmakten i slutet på 2010-talet av rikets ledning. Tillväxten innebär att ett ökande behov av personal måste tillgodoses och yrkesofficerare utgör en nyckelkategori att rekrytera för att kunna effektuera tillväxten. Inom ramen för tillväxtbehovet återfinns yrkesofficerare som kan utbilda och leda enheter avsedda för skydd mot massförstörelsevapen och det finns yrkesofficersutbildningar med inriktning just för detta område. Problemet är att rekryteringsorganisationen är liten för att åstadkomma detta. Syftet med denna studie är att förstå hur rekryteringen av värnpliktiga till officerutbildningarna med inriktningen, skydd mot massförstörelsevapen, kan förbättras och därmed utvecklas.  Studien är genomförd som en kvalitativ, induktiv studie och de kvalitativa data som ligger till grund för studien är inhämtad genom workshops med värnpliktiga, kadetter och nyanställda yrkesofficerare. Förutsättningarna för rekryteringen har sammanställts ur intervjuer. Resultatet av studien visar att image och konkurrens utgör hinder för rekryteringen och att rekryteringen kan förbättras genom att vidta åtgärder som skapar mening att vilja bli yrkesofficer med denna speciella inriktning. De slutsatser som har dragits är att meningsgivande information om dessa specialiserade yrkesofficerare behöver spridas målgruppsinriktat på sociala media samt att förbandproduktionen för denna specialiserade funktion behöver decentraliseras. / The Swedish Armed Forces is growing due to decisions made by the Swedish government in the late second decade of the 21st century. The growth means that the Swedish Armed Forces needs to expand its employed staff and especially there is need for increasing numbers of officers and noncommissioned officers. The recruitment, necessary for the Swedish Armed Forces employed staff, includes officers and noncommissioned officers specialized in handling protection against weapons of mass destruction. There are specialized military officers training programs for this purpose in Sweden. The problem is that there is a small organization for recruitment for this purpose. The purpose of this thesis is to gain understanding of how the recruitment from conscripts training to these specialized officers training courses can be improved and developed. The thesis has a qualitative method, and inductive approach. The data has been collected through workshops with conscripts, cadets and newly employed officers. The conditions for recruitment have been collected through interviews. The results of this thesis shows that image and competition are obstacles for the recruitment and that recruitment needs to be improved with sensemaking measures. The conclusions are that sensegiving information about these specialized officers should be presented on social media and that the production of the specialized units for this organization should be dispersed geographically in Sweden.

No description available.

No description available.

Trotz der Relevanz und des Reifegrads des Forschungsbereichs Chief Information Officer (CIO) gibt es nur wenige Studien, die den aktuellen Wissensstand objektiv und umfänglich zusammenfassen. Die vorliegende Arbeit schließt diese Forschungslücke und präsentiert eine umfassende Literaturübersicht über das CIO-Forschungsfeld unter Verwendung der Hauptpfadanalyse. Anhand einer quantitativen und qualitativen Analyse von 438 Forschungsbeiträgen werden die zentralen Arbeiten in der CIO-Forschung und verschiedene Forschungsrichtungen identifiziert. Es zeigt sich, dass sowohl etablierte Forschungsrichtungen, wie z. B. ‚Entwicklung der CIO-Rolle‘ und ‚Hierarchische Position und Beziehungen des CIOs‘, als auch neu entstehende Forschungsrichtungen, wie z. B. ‚CIO als Business Enabler‘, wachsende Aufmerksamkeit auf sich ziehen. Auf der Grundlage der Ergebnisse werden vielversprechende weitere Wege auf dem Gebiet der CIO-Forschung aufgezeigt, z. B. solche, die den Einfluss neuerer Technologien untersuchen. / Despite the relevance and maturity of research related to the Chief Information Officer (CIO) role, there are few studies that objectively and comprehensively summarize the current state of the art. This paper fills this research gap and presents a comprehensive literature review of the CIO research field using main path analysis. Based on a quantitative and qualitative analysis of 438 research articles, the central contributions in CIO research and different research directions are identified. Our results show that both established research directions, such as ‘CIO Role Development’ and ‘CIO Hierarchical Position and Relationships’, and emerging research directions, such as ‘CIO as Business Enabler’, are attracting growing attention. Based on the results, we derive promising further directions in the field of CIO research, e.g., such as those investigating the impact of new technologies.

Syftet med studien var att utforska socialarbetares upplevelse av arbetsrelaterad samvetsstress. Vi ville identifiera vad samvetsstress kan vara för yrkesgruppen socialarbetare vars arbetsuppgift innefattar myndighetsutövning och vad i arbetet som orsakar samvetsstress. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med socialarbetare vars yrke innefattar myndighetsutövning. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner upplever samvetsstress när de beskriver sig ha svårt att hantera sitt dåliga samvete och att detta leder till negativa psykiska och fysiska stressymptom. Intervjupersonerna beskriver dock upplevelsen av samvetsstress i olika grad vilka kategoriserades: ständig närvaro av samvetsstress, närvaro av samvetsstress i vissa situationer samt medveten bortträngning av samvetsstress. Resultatet visar vidare att samvetsstress kan skapas av de krav och förväntningar som organisationen, brukare och anhöriga samt socialarbetaren själv har om de upplevs som övermäktiga och motstridiga. Vår studie indikerar på ett behov av vidare forskning om samvetsstress hos socialarbetare. / The purpose of our study was to examine the experience of work-related stress of conscience within social workers. We aimed to identify what stress of conscience is for the professional group social workers, whose work include exercise of public authority, and what specifically causes stress of conscience in their work. We conducted six qualitative interviews with social workers whose profession includes exercise of public authority. The result shows that all the respondents experience stress of conscience as they describe themselves having difficulties to cope with their bad conscience, thus leading to negative stress symptoms, both mentally and physically. The interviewees described, however, the experience of stress of conscience in various degrees which were categorized: constant presence of stress of conscience, presence of stress of conscience in specific situations, and conscious suppression of stress of conscious. The result further shows that stress of conscious can be created by the demands and expectations that the organisation, clients and their relatives, as well as the social workers have, if they are experienced as overwhelming and conflicting. Our study indicates that there is a need for further research regarding stress of conscience within social workers.

Higher education had been one of the highest funding priorities in most states, however, in recent years, governors and state legislators have focused their efforts in higher education on cutting budgets to deal with historic gaps in revenue. As a result, university administrators have been challenged to modify their institutions’ academic programs, administrative units, and student affairs operations to contain costs and increase revenue. This study examined the extent of financial challenges faced in student affairs divisions at four-year, state-supported institutions during the period between 2008 and 2012 and the strategies utilized by senior student affairs officers to manage them. A researcher-developed online survey instrument was used to collect data from senior student affairs officers at four-year, public institutions of higher education which were members of Student Affairs Administrators in Higher Education (NASPA). The questionnaire was designed to gather information regarding the impact of institutional financial constraints on student affairs units and the resulting student service area changes, funding shifts, and leadership engagement and knowledge in budgeting. Descriptive statistics and a thematic analysis were used to examine the data which showed that, while student affairs units had experienced decreases in institutional support during the timeframe investigated, university financial constraints did not have a significant impact on eliminating or creating student affairs services. The student affairs services most often reduced were career development, college or student unions, and dean of students. Findings also indicated counseling and psychological services, recreation and fitness programs, residence life and housing, and disability support services were most frequently increased. The most frequent shift in student affairs funding to mitigate fiscal stress was through internal reallocation followed by establishing or increasing a mandatory or user fee. Counseling and psychological services, health services, college or student unions, and recreation and fitness programs were services most frequently identified as experiencing a funding change. The results encourage senior student affairs officers to find a balance of new funding opportunities while also being effective and efficient with reductions to programs and services.