No description available.

No description available.

Att kvinnorörelser runt om i världen under årtionden har kämpat för att lyfta fram frågor på ett politiskt plan kring ojämlikhet mellan könen, kvinnomisshandel och sexualiserat våld mot kvinnor är ingen nyhet. Det är tack vare feminister och kvinnorörelsen som kvinnor har fått större utrymme och rättigheter i samhället (Thomsson, 2000). Dock är vi år 2019 fortfarande långt ifrån att ha en jämställd värld. Västvärlden och länder som USA och Sverige är inget undantag då vi kan se att många kvinnor fortfarande blir utsatta för sexuella trakasserier och sexuellt våld dagligen. Under 2017 skedde en ny våg av uppror bland feminister och en ny kvinnorörelse tog form. Det började skrivas mycket om erfarenheter av ojämställdhet mellan könen, sexuella trakasserier och övergrepp. Dessa ämnen blev heta då rörelsen #MeToo slog igenom världen över när kvinnor inom underhållning, media och offentliga institutioner började komma ut med berättelser om hur de utsatts för sexuella trakasserier och övergrepp av män inom samma bransch. Det var när skådespelerskan Alyssa Milano berättade för tidningarna New York Times och New Yorker om hennes erfarenheter av sexuella övergrepp som hon utsatts för av filmproducenten Harvey Weinstein som #MeToo slog igenom stort i Västvärlden (Wildman,2019). Dock tåls det att nämnas att uttrycket myntades redan år 2006 av Tarana Burke som först började använda uttrycket ”MeToo” i hennes arbete med utsatta svarta kvinnor och flickor i New York som erfarit sexuella övergrepp (Wildman,2019). Spridningen av #Metoo har varit så kraftfull att det känts igen av Australiens Macquarie 2 Dictionary som ”ordet” 2018, där det är listat som ett substantiv, ett adjektiv och ett verb. Man kan bli ”Me Too-ad” vilket betyder att anklagas för sexuellt trakasserier (McCall,2019). Det kan ses som en triumf att rörelsen slagit igenom så stort och att så många kvinnor världen över har börjat tagit upp kampen. Man läser och hör om kvinnors erfarenheter och hur kvinnorörelser över hela världen kämpar för kvinnors rättigheter.  Jag vill med min uppsats kunna få en inblick i hur kvinnor i Sverige reflekterar kring sexuellt ofredande efter att #Metoo rörelsen slog igenom. Syftet med min uppsats är att med hjälp av ett social psykologiskt perspektiv kunna få en förståelse för hur modern feministisk aktivism som #Metoo kan påverka kvinnors syn på sexuellt ofredande.

Bakgrund: I sin professionella roll är sjuksköterskan en vårdare med högre utbildning. Sjuksköterskor arbetar nära andra individer i sitt arbete; andra yrkeskategorier såväl som patienter, anhöriga och allmänhet. Sjuksköterskan är en individ med sin egen integritet och hälsa samt har behov av trygghet på arbetsplatsen. För trygghet och god hälsa spelar känslan av sammanhang på arbetet in. Sjuksköterskeyrket är kvinnodominerat. Det är vanligare att kvinnor än män utsätts för sexuella ofredanden.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av sexuella ofredanden på arbetsplatsen. Metod: Litteraturöversikt med totalt tolv stycken ingående artiklar av kvantitativ och kvalitativ design. Resultat: Sexuella ofredanden mot sjuksköterskor kan begås av patienter, anhöriga och kollegor. Den som ofredar är i regel man. Sjuksköterskan kan ha svårigheter att avgöra ifall patienter med kognitiv svikt är medveten om sina sexuella handlingar. Sjuksköterskor som har blivit utsatta för sexuellt ofredande reagerar på olika sätt, både i den pågående händelsen och efteråt.  Att bli utsatt för sexuellt ofredande kan medföra olika sorters negativ påverkan i den professionella rollen och för individens egen hälsa. Konklusion:  Ytterligare forskning behövs, studien beskriver att sjuksköterskor har olika erfarenheter av sexuella ofredanden, där strategier för att hantera det i många fall saknas eller är otillräckliga. / Background: A registered nurse is a caregiver with an academic degree. In their profession, nurses have close encounters with other individuals; including colleagues with other professions as well as patients and their relatives. A nurse is also an individual with own sense of integrity and health, and with a need for a safe work enviroment. The majority of nurses are women. Women are more likely to be victims of sexual harassment than men. Purpose: The aim was to describe nurses experience of sexual harassment in their workplace. Method: Literature review containing twelve articles with qualitative and quantitative method. Result: The perpetrator in sexual harassment against nurses is either a patient or its family or a colleague, often a male. Patient whom suffers from cognitive impairment are difficult to assess if they are aware of their actions if they sexual harass a nurse. Nurses whom have been sexual harassed react in different ways, both in the on-going incident and afterwards. Being sexual harassed may lead to different kinds of negative influence in the nurse’s professional role as well in their own health. Conclusion: More research is necessary, this study describes that nurses have different experiences of sexual harassment, strategies for management is non-existing or not efficient enough.

Fallosens symbolik med den hegemoniska maskuliniteten som följd skapar ettsamhälle där mannens makt och styrka premieras, detta kan ta sig uttryck på mångaolika sätt. I denna studie har 11 förundersökningsprotokoll och domar för sexuelltofredande online legat som grund till en kvalitativ studie som undersöker dickpicensom ett socialt fenomen i dagens digitaliserade samhälle. Genom en diskursanalys avmaterialet visar det sig i vilket syfte mannen skickat en oönskad dickpic men ävenvilka konsekvenser en bild på en erigerad penis kan ha på den drabbade. Dickpicenhar skickats i avsikt för att söka kontakt eller för att utöva makt, som sprunget ur denhegemoniska maskuliniteten. Den rådande stereotypa föreställningen om hurmannen är överordnad (aktiv) och kvinnan underordnad (passiv) lyser igenom idenna studie. Det finns en tydlig symbolik i de oönskade bilderna. Tillsammans meden hotfull retorik begränsar detta kvinnans livsutrymme i mångt och mycket. Dendigitaliserade onlinevärlden blir en ojämställd sfär där trakasserier inskränker påkvinnans yttrandefrihet och där mannen, med hot om sexuellt våld, tar det störstautrymmet. / <p>2018-06-07</p>

Sexual harassment is a global problem and it is not a new one, although it took until the 1970’s before it became an accepted concept. Sexual assault was one of the reported crimes, that had increased the most during 2016. The number of convicted sexual offences during 2015 had also increased, especially an increase in, among other things, sexual assault. There is a need of increased knowledge about what sexual harassment is about. In addition, more research about the motive behind sexual harassment, how sexual harassment is received and its effects, are needed. The purpose of this study was to investigate how sexual harassment is looked upon by a group of people via social media in comparison to how sexual harassment is defined according to Swedish case-law. Nine semi-structured interviews were performed, and analyzed with a narrative method and then problematized thru Swedish case-law in the discussion. The participants in this study regarded sexual harassment as an act against someone’s will. This could entail that someone made sexual acts (acted in a sexual way), took advantage of the others body, did not respect the others boundaries or made sexual approaches. Typically, a person did not respect the others boundaries when making a sexual approach, there was a lack of a mutual understanding. Often with the purpose to mentally break someone and by touching the intimate parts of another without their consent. According to the participants in this study the reasons for people to sexually harass depends on different things and how the victims react varies. It was considered, however, that sexual harassment could happen anywhere and by anyone. When looking at Swedish case-law it seems obvious that the judiciary does not have an all too easy task. One may spectacle whether this might be due to that the boundaries of sexual harassment is unclear as it as borders to sexual interest/attention and is a rather common phenomenon in society.

Hot och våld mot ambulanspersonal har visat sig vara ett växande problem och påverkar möjligheten att ge god omvårdnad till patienten. Förekomsten av hot och våld prehospitalt har inte studerats i Sverige i samma utsträckning som i andra länder. Syftet med denna studie var att belysa förekomsten av hot och våld mot ambulanspersonalen i norra Sverige och hur detta kan förebyggas. Detta undersöktes med en webbaserad kvantitativ tvärsnittsstudie av enkätdesign med möjlighet till fritextsvar. Denna studie visade att majoriteten (80,4%) av ambulanspersonalen hade blivit utsatt för verbala hot någon gång under de senaste tre åren. 26,8 % av ambulanspersonalen skattade att de hade blivit utsatta för fysiskt våld under samma period. En statistiskt signifikant skillnad mellan män och kvinnor när det gäller deras skattning av att ha blivit utsatta för fysiskt våld kunde påvisas. En majoritet av ambulanspersonalen svarade att de aldrig hade utsatts för sexuellt ofredande de senaste tre åren. Kvinnor skattade i högre grad än männen att de blivit sexuellt ofredade och skillnaden var signifikant. Utifrån frågan om vilken typ av problematik som är vanligast, gällande personer som utövat fysiskt våld, framkom att personer som intagit både alkohol och droger/narkotika skattades som överrepresenterade. Denna studie genererar kunskap om vikten av att ha stöd från arbetsgivare och ett gott samarbete med andra myndigheter, exempelvis polis. Att göra riskbedömningar och att använda sig av lågaffektivt bemötande där det finns risk för hot och våld kan förebygga detta. Det är av fortsatt vikt att följa och studera utvecklingen av hot och våld mot ambulanspersonal och arbeta med hur detta kan förebyggas.

Begrepp som personlig integritet, sexuell självbestämmanderätt samt sexuell integritet är vedertagna begrepp inom juridiken som används av såväl lagstiftare, rättsväsende och doktrin, men trots detta finns det ingen egentlig definition av endera begreppen.    Jag har i den här uppsatsen visat att sexuell integritet innebär rätten för den enskilde att själv bestämma när, var, hur och med vem denne vill delta i en sexuell aktivitet. En sexuell aktivitet innebär i sin tur utförande av eller deltagande i en sexuell handling, eller att försätta sig i en sexuell situation. Ett sexualbrott innebär därmed att en person inkräktar på den enskildes rätt till detta val.    Våldtäkt har funnits vara urtypen av sexualbrotten. Om en gärning anses utgöra en våldtäkt, utgör den därmed även en kränkning av den utsattes sexuella integritet. Innebörden av den senaste utformningen av våldtäktsbrottet samt vad det innebär att delta frivilligt har diskuterats. Definitionen av frivillighet är av vikt, då detta sedan 1 juli 2018 är den nedersta gränsen för när en gärning utgör en våldtäkt. Vidare illustrerades den osäkerhet som råder inom rättsväsendet gällande straffvärderingen av våldtäkt. Anledningen till denna osäkerhet är frågan om hur stor påverkan det nya rekvisitet om frivillighet bör ha, då det ansetts göra att fler gärningar kan klassificeras som våldtäkt än tidigare.    Hämndpornografi har länge behandlats enbart som ett förtalsbrott, det vill säga ett brott mot någons ära och anseende. Numera kan hämndpornografi, det vill säga akten av att sprida sexuellt eller naket material på en annan utan dennes tillåtelse, även behandlas enligt de nya paragraferna om olaga integritetsintrång i 4 kap 6 c, d §§ BrB. Olaga integritetsintrång innefattar även andra typer av gärningar, varför jag valde att hålla mig till termen hämndpornografi för att underlätta för läsaren.    Olaga integritetsintrång utgör ett brott mot den enskildes frihet och frid, eller med andra ord dennes personliga integritet. Jag har i den här uppsatsen argumenterat för att hämndpornografi bör urskiljas från resterande punkter i 4 kap 6 c § BrB, då spridande av bild eller annan uppgift om någons sexualliv, samt spridande av bild på någons helt eller delvis nakna kropp har andra skyddsområden jämfört med övriga punkter, nämligen att de båda utgör intrång på den enskildes sexuella integritet. Detta har skett genom problematisering av förarbetena till lagen, analys av relevanta rättsfall samt belysande av utsattas berättelser om hur hämndpornografi påverkat dem.    Utöver detta har jag även påvisat att det behövs ytterligare vägledande praxis för att lösa den inkonsekvens och osäkerhet som råder gällande tillämpningen av såväl våldtäkt som olaga integritetsintrång.