Glaukom är en kronisk, asymtomatisk progredierande ögonsjukdom som drabbar synnerven. Glaukom blir ofta märkbar först i senare stadier av sjukdomen och det är framför allt en åldersrelaterad sjukdom. Behandlingen av glaukom är att sänka det intraockulära trycket (IOP). Förstahandsvalet av behandling är trycksänkande ögondroppar och syftar till att personens syn ej ska försämras samt att livskvalitet bevaras. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkade följsamhet vid ögondroppsbehandling hos personer med glaukom. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artikelsökningar genomfördes i  databaserna PubMed och CINAHL. Totalt 16 artiklar inkluderades i studien. Artiklarna bearbetades och delades in i kategorier. I resultatet framkom sex kategorier som påverkade följsamheten: känslomässiga faktorer, informations- och kunskapsrelaterade faktorer, stödjande faktorer, administrering- och biverkningsrelaterade faktorer, faktorer som är relaterade till rutin och demografiska faktorer. Resultatet diskuterades med stöd av Dorothea Orems egenvårdsteori. Ögonsjuksköterskan kan ha stöd av studien i arbetet med att öka en persons följsamhet till sin ögondroppsbehandling. I förlängning kanske denna studie kan ligga till grund för ytterligare forskning inom framtagandet av standardvårdplaner för omvårdnad av personer med glaukom. Ytterligare forskning behövs kring personer som inte är följsamma till sin behandling av glaukom.

Glaukom är en åldersrelaterad obotlig ögonsjukdom som kännetecknas av synnervsskador som ger upphov till synfältsdefekter. Det finns ingen botande behandling för glaukom, men genom att sänka det intraokulära trycket i ögat med trycksänkande ögondroppsbehandling kan progressionen minskas. Målet med ögondroppsbehandling är att bevara patientens synfunktion och livskvalitet. Ögonsjuksköterskan har en viktig roll i mötet med patienten genom att undervisa, ge information och utföra olika omvårdnadsåtgärder. Syftet med studien var att undersöka hur ögonsjuksköterskan arbetar med att identifiera riskfaktorer för följsamhet till ögontryckssänkande behandling vid glaukom. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats med sex ögonsjuksköterskor. Resultatet presenterades i tre olika kategorier; ”Bedömning av patientens kunskap och förståelse”, ”Lyhördhet för patientens behov”, samt ”Kartläggning av rutiner för ögondroppsbehandling”. Detta påvisade hur ögonsjuksköterskor arbetar för att identifiera riskfaktorer avseende följsamhet. Vidare studier kring detta ämne kan vara av betydelse för att utforma ett riskbedömningsformulär för patienters följsamhet till sin ögondroppsbehandling vid glaukom. / Glaucoma is an age-related chronic eye disease which is characterized by damage on the optic nerve and visual field loss. There are no treatments that completely cure this condition. However, the progression can be decreased by lowering the intraocular pressure through eyedrops medication. The objective of eye-drops treatment is to preserve the visual function and quality of life of the patient. The ophthalmic nurse has an important role in the meeting with glaucoma patients by providing information and teaching. The purpose of this study was to examine how ophthalmic nurses are working to identify different risk factors for adherence of eye pressure lowering glaucoma treatment with eye-drops. The method used was a qualitative interview study with an inductive approach conducted with six ophthalmic nurses. The result was presented in three different categories; “Evaluate the patient´s knowledge and understanding”, “Perceptive patient needs” and “Mapping of routines for eye-drop treatment”. The result shows how ophthalmic nurses are working to identify risk factors for not following glaucoma medication. In case additional studies would be conducted within this research area, it could be of high value to develop a risk assessment form to be able to evaluate the adherence level of certain patients.

Problemformulering: Näthinneavlossning uppkommer ofta akut och kirurgi är aktuellt tidigt i förloppet. Då näthinneavlossningen medför synnedsättning kan oro öka hos patienten, samtidigt som det krävs en skyndsam förberedelse inför operation. Det förekommer även restriktioner i samband med postoperativt återhämtande. I nuläget finns begränsat med forskning om omvårdnadens betydelse för patienter med näthinneavlossning. Det är betydelsefullt att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av området. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av den oftalmologiska omvårdnaden hos patienter med näthinneavlossning. Metod: Studien är en intervjustudie med kvalitativ design, induktiv ansats och manifest innehållsanalys baserat på tio intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultat: Genom analys av bearbetade intervjuer framkom två kategorier och sex subkategorier. Kategorierna var: Sjuksköterskans erfarenheter av relationer med patienter och Sjuksköterskans erfarenheter av att ge information. Konklusion: Då flertal sjuksköterskor inom oftalmologisk omvårdnad kommer i kontakt med patienter som har symtom på eller har haft näthinneavlossning kan studien ge en ökad förståelse och en ökad trygghet i mötet med patienterna. Utbildning i ämnet och vidare studier kan på sikt leda till en utveckling av den oftalmologiska omvårdnaden. Intervjustudien kan användas som ett diskussionsunderlag vid fortbildning för att öka kunskapen om den oftalmologiska omvårdnaden vid näthinneavlossning, vilket kan leda till en mer jämlik vård i samhället. / Problem statement: Retinal detachment often occurs acutely, and surgery is necessary early in the course of the condition. As retinal detachment causes visual impairment, anxiety may increase in the patient, while urgent preparation for surgery is required. There are also restrictions in postoperative recovery. There is limited research on the importance of nursing care for patients with retinal detachment. It is essential to investigate nurses' experiences in this area. Purpose: The purpose was to illuminate nurses' experiences of ophthalmic care for patients with retinal detachment. Method: The study is an interview study with a qualitative design, inductive approach, and manifest content analysis based on ten interviews with semi-structured questions. Results: Through analysis of processed interviews, two categories and six subcategories emerged. The categories were: Nurses' experiences of a relationship with patients and Nurses' experiences of providing information. Conclusion: As many nurses in ophthalmic care meet patients who have symptoms of or have had retinal detachment, the study can provide increased understanding and confidence in meeting the patients. Education in the subject and further studies may ultimately lead to the development of ophthalmic care. The interview study can be used as a basis for discussion in further education to increase knowledge of ophthalmic care for retinal detachment, leading to more equitable healthcare in society.

Katarakt är en grumling i ögats lins som leder till nedsatt syn. Detta tillstånd är fortfarande en av de främsta orsakerna till nedsatt syn i hela världen och kataraktoperationer är därför en av de vanligaste operationerna inom ögonkirurgi. Patienter upplever att den information de får om det kirurgiska ingreppet ofta är bristfällig. Det är komplext att ge information inför en ögonoperation. Syftet med denna integrativa litteraturstudie var att belysa faktorer som bidrar till patientnöjdhet i samband med kataraktoperationer. Datainsamling gjordes i specifika databaser som CINAHL, PubMed och SienceDirect, vilka innehåller flest tidskriftsartiklar från området medicin och omvårdnad. En analys av tio artiklar genomfördes. Litteraturstudien resulterade i tre kategorier av patientnöjdhet: Information, Hälso-och sjukvårdspersonalens bemötande och Trygghet. Många olika faktorer bidrar till patientnöjdhet. De viktigaste faktorerna är att få en individuell och patientanpassad information om kataraktoperationen, att hälso-och sjukvårdpersonalen har ett respektfullt och vänligt bemötande mot patienten samt att kunna känna trygghet. Resultatet visade också att ögonsjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att stödja och informera patienter i samband med kataraktoperationer. Genom att förstå patienters upplevelser kan ögonsjuksköterskan hjälpa och bemöta dem på ett bättre sätt. I utbildningen till ögonsjuksköterskor bör resultatet i denna litteraturstudie kunna användas men det rekommenderas att större studier görs om patientupplevelser vid kataraktoperationer i Sverige. / A cataract is a clouding oft he lens of the eye that leads to impaired vision. This condition remains one of the main causes of vision impairment worldwide. Cataract surgery is amongthe most common eye interventions all over the world. Patients often consider that the information they receive about the surgical procedure is inadequate. It is difficult to provide information about eye surgery. The aim of this integrative literature review was to highlight factors that contribute to patient satisfaction in cataract surgery. Data collection took place in databases such as CINAHL, PubMed and SienceDirect, which mainly contain scientific articles from the field of medicine and nursing. The study includes an analysis of ten articles. The literature review resulted in three categories of patient satisfaction: Information, Healthcare professionals`response and Safety. Many different factors that contribute to patient satisfaction. The most important factors are to get individual and patient information about cataract surgery, respectful and friendly encountering by the healthcare professionals and being able to feel safe. The result revealed even that the ophthalmic nurse has an important role in supporting and informing the patient in the context of cataract surgery. Ophthalmology nurses can encounter patients in a more professional manner if they understandpatients` experiences. In the education of ophthalmology nurses, the result of this  literature study should be able to be used, but it is recommended that greater studies be done on patient experience in cataract surgery in Sweden.

Kirurgiskt borttagande av ett öga kan orsakas av trauma eller ögonsjukdom. I Sverige finns det drygt 7000 personer med ögonprotes. Borttagandet av ögat sker genom enukleation, evisceration eller exenteration. Det monokulära seendet inverkar på den visuella funktionen och därmed påverkas vardagliga aktiviteter och arbetsliv. Ögonsjuksköterskans omvårdnad inriktas på att ge stöd för att främja anpassning. Syftet med studien var att beskriva hur personer som bar ögonprotes upplevde sin livskvalitet efter att ha genomgått ett kirurgiskt borttagande av ett öga. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie som baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med latent innehållsanalys vilket utmynnande i kategorierna fysisk, psykisk och social påverkan samt påverkan på vardagslivet. Resultatet visade att livskvaliteten påverkades av faktorer som den allmänna hälsan, obehag från ögonhålan, utseende, synfunktion, psykiskt välbefinnande, självkänsla, relationer, rollbegränsningar, begränsade fritidsaktiviteter, arbetsförmåga samt tid. För att personer med ögonprotes ska kunna anpassa sig till den nya situationen krävs medvetenhet, bra copingstrategier och engagemang från individen. Denna studie ger ögonsjuksköterskor insikt i hur livskvaliteten påverkas så de kan ge ett riktat stöd till personer med ögonprotes. Vidare forskning bör inrikta sig på djupgående intervjuer för ökad kunskap inom ämnesområdet. / Surgical removal of an eye can be caused by trauma or eye disease. In Sweden there are over 7000 persons with an artificial eye. The removal of the eye is done through enucleation, evisceration or exenteration. The monocular vision affects the visual function and thereby everyday activities and work. The ophthalmic nurse’s care focus on providing support to promote adjustment. The aim of the study was to describe how persons wearing artificial eyes experienced their quality of life after going through a surgical removal of an eye. The study was carried out as a systematic literature study which was based on 13 scientific articles. The articles were analysed with latent content analysis which lead to the categories physical, psychological and social impact and impact on everyday life. The results showed that the quality of life was affected by factors such as general health, discomfort from the orbital cavity, appearance, visual function, psychological well-being, self-esteem, relationships, role limitations, limited leisure activities, work capacity and time. For persons wearing artificial eyes to be able to adapt to the new situation, awareness, good coping strategies and commitment from the individual are required. This study gives ophthalmic nurses insight into how the quality of life is affected so they can provide targeted support to people with artificial eyes. Further research should focus on indepth interviews for increased knowledge in the field.

Bakgrund: Behovet av ögonsjukvård ökar, ett sätt att möta det ökande behovet är genom sjuksköterskemottagningar. Uppgiftsväxling till sjuksköterskemottagningar medför förändringar för såväl patienter, sjuksköterskor som hälso- och sjukvårdens organisation. Det är därför betydelsefullt att tillvarata erfarenheter för att säkerställa vård med hög kvalité och främja en god arbetsmiljö. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av sjuksköterskemottagning inom ögonsjukvård. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats. Resultat: Kategorierna som framkom var: nya arbetsuppgifter, säker vård, effektiv resursanvändning och vårdrelation. Med rätt förutsättningar kunde uppgiftsväxling genomföras på ett säkert sätt inom ögonsjukvård, därmed ökades mottagningarnas kapacitet. De nya arbetsuppgifterna föregicks av utbildning och upplevdes utveckla yrkesrollen. Förbättrad tillgänglighet och mer tid under besöken upplevdes som positivt av patienterna och stärkte vårdrelationen med sjuksköterskorna. Både patienter och sjuksköterskors erfarenheter av sjuksköterskemottagningar var positiva. Slutsats: Uppgiftsväxling till sjuksköterskemottagning kan stärka yrkesrollen, genomföras på ett säkert sätt, öka kapaciteten och stärka vårdrelationen. När sjuksköterskemottagningar utvecklas behöver förutsättningar skapas för en god arbetsmiljö och säker vård. Mer forskning behövs om hur arbetsmiljön och gruppdynamiken inom yrkeskåren och mellan yrkesgrupper påverkas vid uppgiftsväxling. Specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot ögonsjukvård behöver förbereda studenterna på en dynamisk yrkesroll. / Background: The need for ophthalmic care is increasing, one way to meet the increasing need is through nurse-run clinics, which entails changes for patients, nurses as well as the health care system. It is important to take advantage of experiences to ensure high-quality care and promote a good working environment Aim: The aim was to highlight experiences of nurse-run clinic in ophthalmology. Method: A systematic literature review with qualitive design and inductive approach. Results: The categories that emerged were: new tasks, safe care, using resources efficiently and care relationship. Both patients and nurses' experiences of nursing clinics were positive. With the right conditions, task-shifting could be carried out safely in ophthalmic care, thereby increasing the capacity of the clinics. The new tasks were preceded by training and were perceived to affect the professional role in a positive way. Improved accessibility and increased time during the visits were perceived as positive by the patients and strengthened the care relationship with the nurses. Conclusion: As nurse-run clinics develop, conditions need to be created for a good working environment and safe care. Task-shifting to nurse-run clinics can strengthen the professional role, be carried out safely, increase capacity and strengthen the care relationship. More research is needed on how the work environment and group dynamics within the profession and between occupational groups are affected when task-shifting is implemented. Specialist nurse education in ophthalmic care need to prepare students for a dynamic professional role.

Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är en kronisk ögonsjukdom och är den vanligaste orsaken till irreversibel synnedsättning hos äldre personer i den industriella världen. Bakomliggande orsaker kan vara både genetiska och miljömässiga varför prevention och behandling av ögonsjukdomar kan öka livskvaliteten samt minska nedsatt syn och de funktionshinder som synnedsättning medför. Syftet med studien var att belysa ögonsjuksköterskans hälsofrämjande arbete med patienter som har åldersrelaterad makuladegeneration. Denna integrativa litteraturstudie visade att kunskapsnivån om AMD var låg både hos den allmänna befolkningen och patienter. Även patienter med allvarlig synnedsättning på grund av en eller flera ögonsjukdomar var omedvetna om sin diagnos. Patienter med AMD upplevde att de inte fick tillräckligt med information om sjukdomen, riskfaktorer, undersökningar och vilka behandlingar som fanns. Att drabbas av AMD innebar en stor påverkan på patienternas livskvalitet. Det visade sig att det fanns ett starkt samband mellan förlust av synfunktionen och symtom på depression. Ingen av studierna var från Sverige eller belyste svenska förhållanden men belyser vikten av att hälsofrämjande arbete och ökad medvetenhet kring kroniska ögonsjukdomar och dess riskfaktorer är mycket viktigt. Det vore av stort intresse att undersöka de svenska förhållandena som jämförelse. / Age-related macular degeneration (AMD) is a chronic eye disease and is the most common cause of irreversible vision loss amongst elderly people within the industrial world. Underlying causes can be both genetical and environmental, prevention and treatment of AMD can increase quality of life and reduce visual impairment and all dysfunctionalities related to it. The aim of this study was to highlight ophthalmic nurses' health promoting work with patients with age-related macular degeneration. This integrative literature review showed that the level of awareness of AMD was low among both the general population and patients. Even patients with severe vision loss due to one or several eye diseases was unaware of their diagnosis. Patients with AMD felt that they were not given enough information about the disease, the risk factors, available health examinations and what possible treatments were available. To be affected with AMD entails a significant negative effect on patients quality of life. It was shown that there was a strong connection between vision loss and symptoms of depression. None of the studies were from Sweden or highlighted the Swedish conditions but highlights the importance of health promotion, awareness about chronic eye disease and its risk factors as very important. It would be of great interest to investigate the Swedish conditions for comparison.

Barn är en stor patientgrupp inom ögonsjukvård, vilka har behov av att känna trygghet exempelvis genom att få förberedande information. För att möjliggöra detta krävs att barnet får möjlighet att kommunicera på sin nivå. Alternativ kompletterande kommunikation som till exempel bildstöd kan vara en möjlighet att ge barnet förutsättningar för att få sin röst hörd. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om att använda bildstöd i omvårdnaden av barn inom ögonsjukvård. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes där sex ögonsjuksköterskor och två allmänsjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre huvudkategorier: Barnet i centrum, Bildstödets betydelse, och Viljan att använda bildstöd. I resultatet framkom att ögonsjuksköterskan använder bildstöd i låg grad. Det fanns ett intresse för att börja använda sig av och implementera bildstöd. Genom att använda bildstöd kan barnet förberedas inför sitt besök och på så sätt skapas trygghet samt främjas kommunikation. Genom att göra barnets röst hörd skapas möjlighet att arbeta utifrån ett barncentrerat perspektiv. Då tidigare erfarenhet av bildstöd inom ögonsjukvård är bristfällig var det av stor vikt att utforska ämnet vidare. / Children are a large patient group in ophthalmic care. Children have a need to feel secure and have access to introductory information. To enable this, the child must be able to communicate at his or her level. Alternative augmentative communication such as image support may be an opportunity for the child to have their voice heard. The purpose of the study was to investigate nurses' perceptions of using image support in the care of children in ophthalmic care. A qualitative study was conducted with an inductive approach where six ophthalmic nurses and two registered nurses were interviewed with the help of a semi-structured questionnaire. Data was analyzed using content analysis, which resulted in three main categories: The child in focus, The meaning of image support and The willingness to use image support. The result showed that the ophthalmic nurse uses image support to a low degree. They showed an interest in using image support and implementing it in their routines. The use of image support provided security for the child by making them more prepared for the visit as well as promoted communication with the child. The thesis showed that by making the child's voice heard, the opportunity to work from a child-centered perspective was increased. As previous experience of image support in ophthalmic care is inadequate, it is of great importance to explore this subject further.

Problem statement: Violence against women and intimate partner violence is a bigproblem in society and the healthcare system has an obligation to act already when thereis suspicion of exposure to violence, but there is a lack of clear guidelines in ophthalmiccare. Aim: The aim was to examine nurses´ experiences of caring for patients exposedto IPV. Method: A systematic literature review with qualitive design and inductiveapproach was performed. Result: The emerged categories were readiness to deal withintimate partner violence, different views on exposure to violence, emotions are evoked,having the courage to ask, and organizational support. The result showed that trainingabout intimate partner violence was unusual both in the nursing program and for theprofessional nurses. Because of this they did not feel prepared for neither detect, reportsuspected cases or correctly meet these patients. Conclusion: There is a lack ofknowledge and education about how exposure to violence can be discovered andhandled. In addition, the subject needs to be highlighted and be developed further tostrengthen the societal responsibility to act when there is suspicion about violence. Tobe able to conduct evidence-based care in ophthalmic care more research is neededabout violence against women and intimate partner violence. / Problemställning: Våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett stort problem isamhället och hälso- och sjukvården har skyldighet att vidta åtgärder redan vidmisstanke om våldsutsatthet, men det saknas tydliga riktlinjer inom ögonsjukvården föromhändertagande. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter avomhändertagande av patienter som är utsatta för våld i nära relationer. Metod:Litteraturstudien var systematisk och hade en kvalitativ design med en induktiv ansats.Resultat: Kategorierna som framkom var att ha beredskap att bemöta våld i närarelation, olika syn på våldsutsatthet, vårdrelationen väcker känslor, att fråga omvåldsutsatthet och att ha stöd i organisationen. Det visade sig att utbildning kring våld inära relation var ovanligt både under sjuksköterskeutbildningen och föryrkesverksamma sjuksköterskor. De upplevde sig därför inte vara tillräckligt förbereddaför vare sig att upptäcka, rapportera misstänkta fall eller att på ett korrekt sätt bemötadenna patientkategori. Konklusion: Det saknas tillräcklig kunskap och utbildning omhur våldsutsatthet kan upptäckas och hanteras. Dessutom behöver ämnet belysas ochutvecklas ytterligare för att stärka det samhälleliga ansvaret att agera vid misstanke omvåldsutsatthet. För att kunna bedriva evidensbaserad vård inom ögonsjukvården behövsmer forskning om våld mot kvinnor och våld i nära relationer.