Litteraturstudien har skrivits med syftet att undersöka vad forskning säger om hur lärare i grundskolan kan utforma en transspråkande praktik i sina klassrum för att utveckla flerspråkiga elevers andraspråk. Skolan i dagens Sverige har fler elever som är flerspråkiga. Detta ställer krav på skolan och lärarna i hur man utformar undervisning som leder till utveckling av ordförrådet i andraspråket svenska. Forskning och styrdokument belyser vikten av att elever får använda sin språkliga repertoar för att göra sig förstådd, förstå och ta till sig kunskap. En praktik som lärarna i skolan kan använda sig av är transspråkande. Studiens frågeställning är: Vilka metoder kan lärare använda för att utveckla flerspråkiga elevers ordförråd? Den sociokulturella teorin har legat till grund för vår analys av de vetenskapliga artiklar som utgör materialet i litteraturstudien. Informationssökningarna gjordes i tre databaser. Materialet som analyserats är nio studier och tre forskningsöversikter. Artiklarna är både nationella och internationella. Resultatet visar att några av de metoder som lärare kan använda sig av för att utveckla flerspråkiga elevers ordförråd genom transspråkande är via kognater mellan språken, titta på suffixen (ords ändelser) i språkens struktur och översätta instruktioner. Ytterligare sätt att använda transspråkande är att läraren använder sig av interaktion i arbetsgrupper, par, lärare och elev emellan. Flerspråkiga elevers ordförråd utvecklas genom att de får läsa och skriva med hjälp av transspråkande. Sammanfattningsvis gynnas flerspråkiga elever av en undervisningsmiljö där deras språkliga repertoar används.

Syftet med studien har varit att undersöka vad fem verksamma svensklärare i årskurs 4–6 har för erfarenheter när det gäller högläsning i undervisningen. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer, transkriberat och analyserat dem. Resultatet valde jag att dela in i olika kategorier baserade på informanternas svar och vad de hade för syfte med högläsningen. En del informanter hade högläsningen som en del av svenskämnet medan andra informanter inte hade samma fokus på högläsning i undervisningen. Gemensamt uttryckte alla fem informanter att högläsningen främjar elevernas språkutveckling. Informanterna har i intervjuerna förklarat olika metoder och strategier som de använder sig utav när de läser högt. De har även uttryckt sig om vad de har för syfte med högläsningen och om det över huvud taget behöver finnas ett syfte för att eleverna elevernas språkutveckling ska främjas.

Högläsning är en vanligt förekommande aktivitet i de tidiga skolåren. Utvecklingen av läsförståelse är något som, enligt läroplanen, ska påbörjas under dessa år. Det är en lång, tidskrävande process som pågår under hela grundskolan. Hur högläsningen utformas ser olika ut i de olika klassrummen. Eftersom vissa forskare hävdar att många lärare inte utnyttjar högläsningens potential för att utveckla läsförståelse, lägger den här litteraturöversikten fokus på den didaktiska frågan hur. Denna litteraturöversikt utgår från frågeställningen: vilka undervisningsmetoder, som innefattar högläsning, kan främja utvecklingen av elevers läsförståelse i F–3? Två söksträngar skapades. Via dessa hittades åtta studier som var relevanta för frågeställningen. Dessa analyserades och utifrån detta skapades fem teman: ordförråd, aktiviteter under läsning, arbete före, under och efter läsning, koppla text med bild samt mindre grupper. Resultatet pekar på att, för att förbättra elevernas ordförråd behöver eleverna explicit undervisning kring orden. Mindre grupper, aktiviteter före under och efter läsningen och bilder till texterna kan främja elevernas förmåga att återberätta berättande texter, men inte återberättande av faktatexter.

Flera gymnasieskolor i Malmö inleder studierna för elever i åk 1 med ett gemensamt läsprojekt, där elever läser självvalda skönlitterära böcker under åtminstone en timme per dag under lektionstid i ungefär tre veckor.Syftet med mitt arbete var att undersöka om intensivläsning av skönlitteratur har någon positiv påverkan på elevernas ordkunskap samt vilka skillnader i resultat finns det mellan andraspråkselever som få modersmålsundervisning och de elever som inte får det.För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av samma kvalitativa ordkunskapstest före och efter intensivläsningen samt en enkätundersökning med frågor om elevernas språkliga bakgrund.Resultatet visar att läsning av en bok även under en kort tid kan ha, bland andra faktorer, en positiv inverkan på andraspråkselevernas ordförståelse. De flesta eleverna visar någon förbättring av sin ordförståelse under en ganska kort tid. Även kontinuerlig modersmålsundervisning under grundskolestudier kan vara en positiv faktor i ordkunskapsutveckling i svenska, vilket också kan antydas i resultatet av min undersökning.Litteraturläsning spelar en stor roll i individens språkutveckling. Undersökningen som jag gjort för mitt examensarbete stärkte min övertygelse i att läsningens nytta inte kan överskattas och att med dess hjälp även på kort tid kan man åstadkomma en betydlig förbättring i elevernas ordförråd. Lärare i både svenska och i svenska som andraspråk bör känna till läsningens positiva inverkan på elevernas ordförråd och oftare använda sig av olika läsprojekt under sin undervisning.

Studien bygger på en kvalitativ metod där fyra lärare deltar i halvstrukturerade intervjuer. Undersökningens syfte är att få kunskap om hur lärare resonerar kring hur elever utvecklar läsförståelse samt vilka moment lärarna anser viktiga att lyfta i undervisningen för att gynna sådan utveckling. De forskningsfrågor som bär upp studien är utformade dels efter vilka centrala aspekter som lärarna anser är relevanta för utveckling av läsförståelse samt hur undervisningen är utformad. Det empiriska material som inhämtats har bearbetats och analyserats utifrån sociokulturella teoribildningar. Undersökningsresultatet är att ordförrådet är av vikt för en god läsförståelse vilket lärarna kopplar samman med de sjunkande resultaten i internationella mätningar. Lärarnas uppfattning är att den primära socialisationen, tillsammans med den ökande datoranvändningen, påverkar elevernas försämrade läsförståelse. Vidare menar de att upplevelseläsningen inte får lika mycket plats under fritiden som förr, vilket påverkar de läserfarenheter eleverna kommer till skolan med, utvecklingen av ordförrådet, motivationen till läsning liksom den naturliga träningen för att automatisera avkodningen. Lärarna menar att de ständigt arbetar med att utveckla elevernas förmåga att göra inferenser när de läser. Undersökningen pekar på att olika undervisningsmodeller och inte minst samtal kommer till användning och två grundläggande utgångspunkter för undervisningen synliggörs, nämligen innehållsorienterad och strategiorienterad undervisning.

Resultat från både PISA och PIRLS visar att svenska elevers läsförmåga och läsförståelse har försämrats. År 2001 låg Sverige i topp bland de deltagande länderna. I den senaste mätningen som var gjord 2012 rankade sig Sverige totalt som 28 av 34 deltagande länder. Andreas Schleicher, chef för OECD utbildning och kompetens framhåller att Sverige måste enas om nationell utbildningsstrategi med tydligare prioriteringar och starkare ansvar för att kunna främja långsiktig kvalitet i skolan. Syftet med denna litteraturstudie har varit att få kunskaper om hur man kan arbeta med högläsning och vilka förmågor högläsning kan utveckla hos elever i grundskolans tidiga år. Frågeställningarna har besvarats genom en litteraturstudie där den utvalda litteraturen har granskats och analyserats. De databaser som har använts i studien är Summon, LIBRIS och DIVA. Vidare har manuella sökningar och sökningar på Skolverket genomförts. Resultatet visar att flertalet av de förmågor som finns i kursplanen i svenska (Lgr 2011:223-224) kan uppnås genom högläsning. / <p>svenska</p>

Denna studie fokuserar på vilket ordförråd som används i svenska läromedel för lågstadiet årskurserna 1-3. Den empiriska undersökningen består av en analys av två läromedel som används inom ämnena svenska och svenska som andraspråk inom läsning. De båda böckerna är läseböcker bestående av historier om de olika karaktärerna texten bygger på. Från varje bok har sedan två kapitel valts som grund för det empiriska materialet.      Metoden till denna studie består av en innehållsanalytisk metod med inriktning på den textuella strukturen. Analysverktyget till studien bygger på textens innehåll som fokuserar på ordförrådets olika delar Vanliga/ovanliga ord, Ordklasser, Ordpackning och Bildspråk. Under denna studie har två frågeställningar bearbetats. Den första frågeställningen bearbetade varje kapitel separat. Den andra frågeställningen uppmärksammade skillnader och likheter mellan respektive bok. Vid undersökningens gång framkom det att respektive bok består av liknande ordförråd, exempelvis består de båda böckerna av ungefär samma mängd ovanliga ord trots att ena boken är anpassad för svenska som andraspråk. Sammanfattningsvis har denna undersökning granskat två läseböckers ordförråd inom ämnet svenska och svenska som andraspråk.

<p>Abstract</p><p>It is unclear how L2 students acquire vocabulary – how is it taught – or wheather it can even be taught. In an SSL (Swedish as second language) program for young adults the ambition has been to integrate the L2 students’ into the national high school (gymnasium) courses as quickly as possible, in order to meet the students’ demands for subject education and to challenge them on an appropriate knowledge level. Teachers noticed quite early that the course – integrated L2 students seemed to have a deeper understanding of words and an easier flow in their speech. The study was conducted to map and learn more about the differences in vocabulary with L2 students who were integrated in the national L1 programs in several subjects and L2 students who have chosen to focus, in an isolated group, on SSL only. How does the students’ vocabulary evolve in relation to time? The study is based on the vocabulary knowledge scale as the methodological tool and Stephen Krashen’s monitor model as the theoretical practice, and in particular the input hypothesis and the hypothesis of acquisition and learning in combination with Pauline Gibbons’s methodologies in scaffolding. In the study the test results of eight SSL students are compared; four of the students have chosen to integrate with the L1 classes and four of them have chosen not to integrate with the L1 students. We will show that students that participate in national “high school” courses on the same premises as the L1 students will, through exposure to vocabulary in text books, lectures and post scaffolding, learn their vocabulary at a faster and higher rate than students who focus on the structural functions and, often non-contextual, vocabulary training alone.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

Högläsning är en viktig aktivitet som främjar elevernas ordförråd och utvecklar språk- och läsutveckling, samt medvetenheten om hur en berättelse är uppbyggd. Men det räcker inte med att bara läsa direkt ur boken. Läraren behöver även undervisa om lässtrategier som eleverna till slut själva kan använda vid individuell läsning. För att ta reda på hur lärarna i denna studie beskriver sin användning av högläsning tar studien sin utgångspunkt i en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare från en skola besvarar studien följande frågeställningar: Hur används högläsning av läraren i klassrummet, och hur anpassas högläsningen till eleverna? Hur hanteras lässtrategier vid lärarens högläsning? Vilket syfte har lärarna med högläsning? Vilka fördelar och nackdelar anser lärarna finns vid högläsning? Resultat är tolkat och baserat på den hermeneutiska teorin. Studien utgår från den sociokulturella teorin där lärandet i samspel med andra är en förutsättning. Resultatet visar att lärarna använder sig av lässtrategier under högläsning för att utveckla elevernas läsförståelse och ordförråd, samt att lärarna beskriver högläsningen som positiv. / Reading aloud is an important activity that promotes pupil´s vocabulary and develops language and literacy development, and the understanding of how a story is constructed. But it's not enough to just read directly from the book. Teachers also need to teach reading strategies those pupils eventually self-operated by individual reading. To find out how the teachers in this study describe their use of reading aloud study takes as its starting point a qualitative approach with semistructured interviews. Through semi-structured interviews with five teachers from a school study answers the following questions: How is reading aloud used by the teacher in the classroom, and how is reading aloud adapted to the students? How are reading strategies used during reading aloud by the teacher? What is the purpose of the teachers by reading aloud? What advantages and disadvantages do the teachers find in reading aloud? Results are interpreted and based on the hermeneutic theory. The study is based on the socio-cultural theory where learning in interaction with others is essential. The results show that teachers use reading strategies for reading aloud to develop students' reading comprehension and vocabulary, as well as teachers describe recital positive.

Inledning Genom att barn behärskar en god läsförmåga underlättar de att utveckla och bemästra nya kunskaper. Arbetet belyser vikten av förkunskaper, högläsning, ordförrådets betydelse, motivation och att vara språkmedveten i vägen till en god läsförmåga. En metod som berörs i studien är LTG metoden (läsning på talets grund) som är en läsinlärningsmetod. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma lärare utvecklar barns läsutveckling i årskurs ett. Metod Genom att använda en kvalitativ forskningsmetod framkom studiens resultat genom en semistruktuerad intervju med tre verksamma pedagoger i årskurs 1-3. Samtliga intervjuer pågick mellan 30-45 minuter. Resultat Det framgick att samtlig lärare är eniga om att förkunskaper är grunden till en fortsatt läsutveckling. Med förkunskaper får barn möjlighet att komma in i läsandets värld genom att lära sig att vara uppmärksam och lyssna. De får lära sig om hur man läser samt hur man kan bygga upp inre bilder. Samtliga lärare förklara att förutom förkunskaper får barn möjlighet att utveckla ett gott ordförråd som hjälper dem i läsinlärningen. De får även lära sig att röra sig i texter och ställa frågor. Det framkom även att motivation är en viktig del i läsinlärningsprocessen, utan motivation blir läsningen tråkig. Lärarna var också eniga om att det inte finns en speciell läsinlärningsmetod som funkar för alla elever. Lärare bör därför anpassa undervisningen för att det ska gynna alla barn. Samtliga lärare har använt eller använder LTG som en metod i läsutvecklingen.