• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 194
  • 6
  • Tagged with
  • 200
  • 60
  • 50
  • 49
  • 48
  • 45
  • 37
  • 36
  • 32
  • 30
  • 28
  • 27
  • 25
  • 25
  • 25
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Högläsningens betydelse för elevers ordförråd : En litteraturstudie om hur lärare kan använda högläsning för att stötta elevers ordförråd / The Importance of Reading Aloud for Students´ Vocabulary : A literature study on how teachers can use read aloud to support students’ vocabulary

Friberg, Linda, Sjöström, Sara January 2019 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur lärares högläsning kan stötta yngre skolelevers ordförråd. Undersökningen fokuserar på elever från förskoleklass upp till årskurs tre. Litteraturstudien baseras på 11 vetenskapliga artiklar som har hittats genom digitala och analoga sökningar. Urval och avgränsningar har genomförts.     Resultatet i litteraturstudien visar att lärare bör inkludera facklitterära texter och ordförklaringar i sin högläsning. Det har även visat sig vara gynnsamt att lärare arbetar med repeterad läsning samt att inkludera multimodala verktyg i högläsningen då detta bidrar till att elever utvecklar sitt ordförråd.
52

Lära nya ord genom att lyssna. : En litteraturstudie kring hur högläsning kan användas som redskap för att bygga upp ordförrådet hos elever i tidig skolålder. / Learning new words by listening : A literature study on how reading-aloud can be used as a tool for developing vocabulary in early school age.

Linder, Sara, Latvasalo, Chasmine January 2018 (has links)
Syftet med litteraturstudien är att belysa hur högläsning kan användas som redskap för att bygga upp ordförrådet hos elever i tidig skolålder. Resultatet av litteraturstudien bygger på tolv vetenskapliga artiklar som vi funnit genom databassökningar. Bland artiklarna finns en litteraturstudie och resterande är empiriska studier. Studierna är gjorda i Australien, Taiwan, Tyskland och USA, årskurserna sträcker sig från förskolan upp till årskurs fyra. Resultatet visar tydligt på att lärarens undervisningsmetoder är avgörande för att elever ska utveckla sitt ordförråd men påvisar även att lärarens undervisningsmetod varierar. Hur läraren väljer att planera och undervisa samt lärarens kunskaper kan antingen gynna eller missgynna elevers ordförrådsutveckling. Flera resultat av studierna tyder på att elevers ordförråd i samband med högläsning utvecklas mest effektivt vid upprepad högläsning och vid samtal om ord i texterna som lästs. Resultatet har även påvisat olika strategier och modeller som kan användas vid högläsning för att gynna ordförrådet. De olika modellerna och strategierna som används är bland annat tankekartor, matriser, bilder, samtala om ord och begrepp, upprepad läsning, läsa ofta samt skriva upp ordet på tavlan.
53

Högläsning och språkutveckling : en studie om högläsning för barn i förskolan

Malingur, Amina Mahad, Doski, Avin January 2020 (has links)
I vårt examensarbete har vi genomfört en kvalitativ studie som handlar om högläsning i förskolan. Enligt den tidigare forskningen som vi har utgått ifrån har pedagogerna en viktig roll för barns språkutveckling, vilket stimulerar med hjälp av högläsning. Vi har utgått ifrån det sociokulturella perspektivet. Enligt Vygotskij är samspelet mellan individerna grundtanken i ett sociokulturellt perspektiv. Vårt syfte med examensarbete är att utforska och få en djupare inblick i förskollärarnas arbete med högläsning i förskolans verksamhet. Vi har använt oss av kvalitativa metoden då vi anser att den är lämpligast för vårt arbete. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer genom att alla fem respondenter som vi intervjuar får samma huvudfrågor Resultatet av vår studie visar att pedagogerna hade olika erfarenheter och kunskaper kring högläsning men att alla använde sig av högläsning i förskolan. Böckerna på förskolorna valdes på olika sätt, även i förskolorna var barnen delaktiga. Syftet med högläsningen i de olika förskolorna varierade. Det framkommer i resultatet om de olika målen med högläsning som att skapa gemenskap eller att öka barnens ordförråd. Resultatet visar hur betydelsefullt det är som pedagog att själv ha stort intresse för språk och högläsning. Det visar även hur viktigt det är att pedagogerna ger barnen utrymme för diskussioner under högläsningen. Pedagogernas olika arbetssätt gav oss en förståelse på hur arbetet med högläsningen kan se ut. Alla pedagoger var ense om att högläsning är gynnsamt för barnens språkutveckling.
54

Vokabulär – En intervjustudie om vokabulärinlärning i engelska årskurs 4-6

Bohman, Sandra January 2020 (has links)
I denna kvalitativa intervjustudie har fyra lärare beskrivit sina upplevelser av att arbeta med vokabulär i engelska. Frågorna har handlat om hur lärare beskriver sin undervisning kring vokabulär i engelska årskurserna 4–6, samt vilka utmaningar som kan uppstå. De semi-strukturerade intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån den kognitiva teorin, med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att undervisningen vanligtvis är läromedelscentrerad, där vokabulärinlärningen kan frodas eller utmanas beroende på material och val av arbetssätt. Lärarna använde sig även av glosförhör som metod, även om några av lärarna själva ifrågasatt metoden på grund av hur den sedan vanligtvis inte följs upp i undervisningen
55

Språkutvecklande arbetssätt med högläsning som verktyg / Reading aloud as a working method for language development

Nilsson, Anna, Lindeborg, Sara January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar språkutvecklande med högläsning som undervisningsmetod. Detta genomförs genom att sammanställa genomförda observationer och intervjuer för att se likheter och skillnader i hur olika lärare arbetar språkutvecklande genom högläsning. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie och vi har använt oss av intervjuer och observationer som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visade att lärarna ansåg att högläsning är viktigt bland annat för elevernas språkutveckling, för att öka ordförrådet och för att ge möjlighet att reflektera över viktiga ämnen. Resultatet visar också att det finns olika sätt att arbeta med högläsning exempelvis genom att läsa högt för varandra i grupp, par eller i helklass, diskutera eller göra uppgifter i läromedel. Slutsatsen av uppsatsen visar att högläsning utvecklar ordförrådet hos elever, det är viktigt att repetera ord som diskuteras samt att högläsningen sker flera gånger i veckan för att det ska vara utvecklande för eleverna.
56

Högläsning i förskolan : En studie om hur förskollärare använder högläsning i verksamheten

Hagberg, Viktoria, Torstensson, Karolina January 2021 (has links)
Efter regeringens förslag om obligatorisk förskola för alla femåringar på grund av en försämrad språkutveckling blev syftet med denna studie att undersöka hur förskollärarna använder högläsning i förskolan, samt bidra med kunskap om högläsning. Utifrån detta syfte studerades hur förskollärare arbetar med aktiviteten högläsning med barnen i åldern 4-5 år samt hur förskollärare organiserar för högläsning som en del av utbildningen i förskolan. I studien användes semistrukturerade intervjuer där en färdig intervjuguide med öppna frågor användes. Sju förskollärare från fem förskolor i två kommuner intervjuades. Förskollärarna handplockades utifrån deras erfarenhet och kunskap om användandet av högläsning i undervisningen för att få så relevant information som möjligt för studien. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv där begreppen medierande verktyg, interaktion och kommunikation samt den proximala utvecklingszonen använts. Resultatet av studien visar att förskollärarna beskriver att de använder sig av högläsning i syfte att stimulera barnens språkutveckling, fantasi och läslust. Studien visar att förskollärarna beskriver att de använder sig av både planerad och spontan högläsning flera gånger om dagen där barnen interaktivt blir engagerade och delaktiga.
57

Modersmålets betydelse : En kvalitativ undersökning om hur lärare i årskurs 1–3 och modersmålslärare uppfattar ett eventuellt samarbete / Significance of the first language : A qualitative study of how teachers in grades 1-3 and firstlanguage teachers perceive a possible collaboration.

Edoff, Isabella January 2021 (has links)
Idag finns det visserligen forskning som visar att ett samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare ökar andraspråkselevers språk i allmänhet. Det finns däremot ingen forskning med fokus på andraspråkselevers läsförståelse. Därför vill jag i denna studie undersöka hur grundlärare i årskurser 1 till 3 och modersmålslärare uppfattar sitt samarbete vid utveckling av andraspråkselevers läsförståelse. För att undersöka lärares uppfattningar genomfördes lärarintervjuer med semistrukturerade intervjufrågor där tre klasslärare och tre modersmålslärare från skolor i två olika kommuner deltog. Efter intervjuerna transkriberades intervjumaterialet och analyserades med en fenomenografisk analysmetod.  Resultatet visar att klasslärare och modersmålslärare är oeniga om hur det nuvarande samarbetet fungerar. Däremot är de eniga om att ett eventuellt samarbete skulle bidra till att andraspråkselever ökar sin läsförståelse och sin språkutveckling i allmänhet. Dessutom menar flera klasslärare och modersmålslärare att nuvarande organisatoriska faktorer, såsom ansvar, kommunikation, tid och arbetsmiljö är ett hinder för samarbete.
58

Undervisning och intervention för lexikal och pragmatisk utveckling hos barn med språkstörning i språkförskolan / Teaching and intervention for lexical and pragmatic development in children with DLD in language preschools

Alfredsson, Stina January 2021 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap kring ordförrådsutvecklande undervisning i en svensk förskolekontext. Syftet är också att beskriva språkutvecklande undervisning med fokus på utveckling av ordförrådet hos barn med språkstörning på några språkförskolor. De preciserade frågeställningarna är: Hur beskriver förskollärare sitt medvetna arbete med ordförrådsutvecklande undervisning för barn med språkstörning i förskoleåldern? Hur motiveras valet av ord i undervisningssammanhang för 3-5-åriga barn med språkstörning i språkförskolan? Teori De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är sociokulturell teori och specialpedagogiska perspektiv; de kategoriska och relationella perspektiven samt det kompensatoriska perspektivet och dilemmaperspektivet. Metod Studien utgår ifrån en fenomenologisk ansats. Semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare som arbetar på språkförskola genomfördes via Zoom. För att bearbeta och kategorisera empirin gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet visar att de lexikala och pragmatiska delarna av språket ligger mycket nära varandra i den ordförrådsutvecklande undervisningen för barn med språkstörning i språkförskolan. Förskollärarna motiverar val av ord som utvecklar barnens samspel och kommunikation, kategorier av ord som utgår ifrån ett tema samt ord som anses nödvändiga i vardagen. I undervisningssammanhang lyfts språkförskolans organisation, tydlighet i miljön, konkretisering och repetition samt aspekter som tid och koncentration som avgörande faktorer för barns lärande. Språkförskolans uppdrag handlar dels om erbjuda barnen intervention som riktar sig till enskilda barns specifika språkliga svårigheter och dels ska de erbjudas undervisning med utgångspunkt i förskolans läroplan. Specialpedagogiska implikationer Som ett komplement till de internationella studier som finns om ordförrådsutveckling för barn med språkstörning i förskoleåldern bidrar denna studie med kunskap kring ordförrådsutvecklande undervisning för barn med språkstörning i en svensk kontext. Den svenska kontexten gäller inte bara språkförskolor utan förskolor i allmänhet. En speciallärare med inriktning grav språkstörning kan, exempelvis genom handledning, bidra med att kunskapen kring språkstörning och språkutvecklande undervisning sprids i förskolan.Det finns många barn med språkstörning eller i annan språklig sårbarhet som gynnas av ett medvetet arbetssätt kring utvecklandet av ordförråd och socialt samspel. Barn med språkstörning gynnas av arbete i små grupper, närvarande och stöttande vuxna, en strukturerad lärmiljö samt explicit ordinlärning genom repetition och variation. De behöver träna på ord som utvecklar kommunikationen i lek och andra sociala sammanhang samt olika kategorier av ord som de möter och har nytta av i sin vardag.
59

Berättande och berättelser i engelsk-undervisning : En undersökning om berättelsers användning i klassrummet

Edvardsson, Britt, García Fornet, Eva January 2020 (has links)
Berättandet och berättelser är ett flexibelt pedagogiskt redskap. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt och i vilken utsträckning berättelser används i språkundervisning. Vi har valt lärare med engelska som inriktning för att få ett bredare underlag då näst intill alla elever läser detta ämne.Vi undersöker hur språklärare med engelska som huvudinriktning jobbar med berättelser i sin undervisning, vilka positiva effekter ser de av berättelser i sin undervisning och hur de jobbar med dem. Av vår litteraturgenomgång framgår det att berättelser och berättande har positiva effekter i engelskundervisning och ökar ordförrådet, samtidig som metoden förbättrar relationen mellan elever och lärare. Samtliga lärare i vår undersökning jobbade med berättelser och menade att man genom berättelser åstadkommer variation i undervisningen samtidigt som man motiverar eleverna. Nackdelar med berättelser i engelskundervisning var att det var svårt för lärare att hitta rätt material som kunde anpassas till alla språknivåer i samma grupp.
60

Ordförrådets betydelse för inlärning av ämneskunskaper i årskurs 4–6 – ur lärarperspektiv

Österbacka Jakobsson, Mari January 2022 (has links)
Betydelse av elevernas ordförråd för lärande av ämneskunskaper på mellanstadiet har undersökts genom åtta lärares perspektiv i form av en kvalitativt inriktad intervjubaserad studie med sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Studien har fokuserat på det arbete lärarna beskriver att de gör rörande utveckling av elevernas ordförråd, vilka skäl de uppfattas ha för arbetet, vad de anser att elevernas ordförråd är viktigt för samt möjligheter och utmaningar de ser i arbetet. Analys med verktyg från den sociokulturella teorin visar på resultat som anger att utpekande, semiotisk och retorisk funktion samt appropriering ses avseende ordförrådets betydelse för utveckling av ämneskunskaper inom flera ämnen och arbetsområden. För eventuella konsekvenser för undervisning krävs vidare studier. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

Page generated in 0.0362 seconds