The coronavirus has recently turned our normal lives upside down in one way or another, not least our working life. Many employers had the opportunity to send their employees home so that they can continue their work in a safe home environment. Due to the nature of the work, other employers had to keep their employees in the workplace. The purpose of this study is therefore to examine the opportunities, options and responsibilities of the private employer so that these employees can still feel safe from infection even though they have to be at the workplace. This is done primarily by analyzing different sources of law. In addition, the aim is to examine, through a case study, the complex relationship between law and reality. It is mainly analyzed on the basis of a survey. Finally, the research aims to provide a final result that can help in future crises affecting the labour market. The study concluded that employers need to devote a lot of resources to their systematic work environment management, especially if they had short-time work allowance because it was found to cause mental and physical problems, mainly in the form of stress. Finally, it should also be noted how the rules on short-time work allowance should be more industry-friendly in the future.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för studie-och yrkesvägledare inom Umeå Kommun. Studien utgår från tre teoretiska utgångspunkter: salutogent perspektiv, patogent perspektiv och även arbetsmiljömodellen Demand-Control-Support. För att besvara studiens frågeställningar används kvantitativ metod i vilket kommunens egna arbetsmiljöenkät för studie-och yrkesvägledare nyttjas. Resultatet visar på att upplevelsen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för studie-och yrkesvägledare i kommunen är tudelad. En stor andel vägledare, har enligt resultatet i undersökningen, i överlag god upplevelse av sin arbetsmiljö. Ett stort antal friskfaktorer kan utläsas, samtidigt som essentiella delar i arbetsmiljöarbetet visar på ett förhållandevis alarmerande resultat när det kommer till riskfaktorer och arbetsmiljöproblem.

Undersökningar av arbetsmiljöverket visar att många tillverkningsindustrier inte fullgör sitt ansvar med OSA (organisatorisk och social arbetsmiljö) och SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete) . Det finns lagar och föreskrifter som indikerar den sociala arbetsmiljöns vikt och det finns forskningsbelägg för att säga att arbetstagare mår och presterar bättre vid bra social arbetsmiljö. En väg att nå detta är genom ett situationsbaserat ledarskap eller användande av OBM (organizational behaviour management) metodik. Syftet med studien är att undersöka hur chefer inom en organisation arbetar med ledarskap och socialt stöd enligt regelverket OSA (AFS 2015:4). Sju chefer och tre anställda vid entillverkningsindustri intervjuades. En tematisk analys indikerar ett pågåendeförbättringsarbete, då cheferna uttryckte att de arbetar med OSA frågor i det dagliga arbetet. Cheferna uttryckte att de arbetar för att vara närvarande samt för att skapa ett öppet klimat, vilket följarna höll med om. Baserat på chefernas svar finns indikationer att feedback sker i olika grad och detta är något som följarnas svar även förstärkte. Informationsstruktur var något de upplevde som en förbättringspotential.

Arbetsgivaren har en skyldighet att utreda de fall där det finns misstanke om att kränkande särbehandling förekommit. Detta har lett till att många arbetsgivare anlitar externa utredare för att säkerställa att den som utreder har tillräcklig kompetens för uppdraget och upplevs opartisk av de parter som är involverade i utredningen. Vi vill med denna studie utforska hur arbetsgrupper, verksamheter och organisationer påverkas av en sådan utredning. Med ett fenomenologiskt perspektiv och en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex HR-chefer och en HR-strateg från sju svenska kommuner.  Vi fick ta del av upplevelser och iakttagelser, och synpunkter på dessa utredningsprocesser samt deras effekt på organisationen. Respondenterna söktes genom e-postutskick till ett slumpmässigt urval av totalt 100 kommunala HR-chefer med förfrågan om intresse att delta. Berättelserna indikerar att en utdragen utredningsprocess innebär en påfrestning för berörda arbetsgrupper och har en negativ inverkan på den sociala arbetsmiljön vilket medför en ökad risk för ohälsa på arbetsplatsen. / Employers are required to investigate cases of suspected bullying in the workplace. Many employers engage external investigators to ensure that the investigator posesses sufficient competence for the mission and is perceived to be impartal by the parties involved in the investigation. The aim with our present study is to explore how work groups, the business, and the organization are impacted by such an investigation. Through a phenomenological perspective and a qualitative approach we conducted semi-structured interviews with six HR-managers and one HR-worker from seven swedish municipalities, We were given access to experiences and observations, and views on these investigation processes and their effect on the organization. Respondents were sought through e-mailed inquiry of participation to a randomized selection of 100 HR-managers in swedish municipalities. The narratives indicate that a protracted investigation process entails hardship for the work group involved, and has a negative impact on the social work environment, leading to increased risk for ill health in the workplace.

Syftet med studien är att granska hur studie- och yrkesvägledare som arbetar med metoderna walk and talk och/eller e-vägledning upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Sju semi-strukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare från olika delar av Sverige. Vi använde oss av kvalitativ metod och tillämpade organisationsteoretiska perspektiv (human-resource perspektivet och det strukturella perspektivet) som teoretisk utgångspunkt. Vidare användes det salutogena perspektivet med särskilt fokus på KASAM, alltså känsla av sammanhang. Resultatet av vår studie framvisade att användningen av e-vägledning och/eller walk and talk inte påverkade studie- och yrkesvägledares arbetsmiljö på ett betydande sätt, men att det kunde ge positiva effekter hos klienterna. Respondenterna hade även möjligheter till kompetensutveckling samt möjligheter till att påverka sin egen arbetsmiljö. De viktigaste faktorerna för en positiv och god arbetsmiljö beskrevs vara känsla av sammanhang, god kommunikation mellan kollegor, kollegialt stöd samt sammanhållning.

This paper explores employer responsibility regarding “breaches against the Swedish Work Environment Act” (“brott mot arbetmiljölagen”) and “violations of the Swedish Work Environment Act” (“arbetsmiljöbrott)”. The rules and regulations governing employer responsibility is overly complex and hard to interpret. By highlighting and analyzing relevant aspects of existing rules and regulations, the paper aims to clarify the meaning of employer responsibility.  There are also a range of different workplace environment circumstances that can lead to either a breach against the Work Environment Act or a violation of the Work Environment Act. Neglecting to make the necessary improvements of a workplace environment may constitute a breach against the Work Environment Act even if an accident does not occur as a result of the failure to act. If, on the other hand, an accident does occur, the same negligence could get an employer charged for a violation of the Work Environment Act.  The objective of this paper is to examine what responsibilities employers have according to the Swedish Work Environment Act (SFS 1977:1160), systematic work environment management (AFS 2001:1), organizational and social work environment (AFS 2015:4), the swedish penal code (SFS 1962:700), as well as the difference between a breach against the Workplace Environment Act and a violation of the Work Environment Act. To reach objectives, we apply a legal dogmatic method and, drawing from the relevant legal sources, define what constitutes established law. A legal analytic method has also been applied to analyze the material from a wider perspective.  The results show the employers have a wide and varied responsibility, where many different areas need to be considered. To understand the full extent of employer responsibility, there needs to be an understanding of both law and complementary regulations. Regarding violations of the work environment act, there are some necessary conditions that need to be fulfilled for a person to be convicted. This includes gross negligence and a causal connection between an act and the incident. When it comes to breaches against the Work Environment Act, the Swedish Work Environment Authority represents the first instance. If they uncover any wrongdoings or flaws in the work environment, they have the authority to issue an order or a prohibition. To ensure employers rectify noted issues, the order or prohibition can be complemented by a fine. The fine represents a means of pressure to ensure employers comply with the Work Environment Act and its complementary regulations, and, by doing so, work preventatively against unhealthy environments and accidents.

The main subject for this essay is how the possibility of recovery can be used as a resource in situations of high workload. The applicable law will be examined on the basis of the question what is the law in force at the possibility of recovery. The essay also touches the topic of delegation and what level of knowledge, competence and authority the managers have, to do the delegated work regarding work environment. The essay aims to investigate the new regulation AFS 2015: 4 which came into force on march 31 2016. This regulation is an effect of the high sickness rates that emerged in a survey conducted by the Work Environment Authority. According to the survey, the most common cause of sick leave among women is attributed to organizational and social factors. Employment law regulation in the form of the Work Environment Act and the regulations of the Work Environment Authority is processed to provide answers to the questions. Knowledge of stress and recovery are also given space in the essay. Furthermore, interviews were held as a part of a survey on selected businesses to examine how these companies work with the possibility of recovery. The survey also investigated how the companies work after implementation of the new regulation AFS 2015: 4 and the effects the regulation had on operations. All businesses have an over-representation of women. This selection was conscious because the paper has an overall gender perspective. The analysis concerns the legal research and empirical data processed in the paper to give answers to the questions. The Work Environment Act and the new regulation of AFS 2015: 4 can be concluded that the employer's health and safety responsibilities are far-reaching. Possibility of recovery given the fullest extent through breaks in the workplace. It is thus important that the employer ensures that the breaks are both scheduled and utilized. Whether the new regulation had any impact on sick leave, is in the current situation difficult to confirm. / Kandidatuppsatsens huvudämne är hur möjlighet till återhämtning kan användas som resurs vid hög arbetsbelastning. Gällande rätt kommer granskas utifrån frågeställningen vad gällande rätt är, vid möjlighet till återhämtning. Uppsatsen berör även ämnet delegering samt vad chefer har för kunskap, kompetens och befogenhet för att utföra ett delegerat arbetsmiljöarbete. Uppsatsen syftar till att utreda den nya föreskriften AFS 2015:4 som trädde i kraft 31 mars 2016. Föreskriften är en effekt av det höga sjuktal som framkommit i en undersökning utförd av arbetsmiljöverket. Enligt undersökningen kan den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland kvinnor, härledas till organisatoriska och sociala faktorer. Arbetsrättslig reglering i form av Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter bearbetas för att ge svar till frågeställningarna. Kunskaper om stress och återhämtning ges även utrymme i uppsatsen. Vidare har en kartläggning gjorts på utvalda verksamheter för att granska hur dessa verksamheter arbetar med möjlighet till återhämtning. I kartläggningen utreds även hur verksamheterna arbetar efter implementeringen av den nya föreskriften AFS 2015:4 och vilka effekter föreskriften haft på verksamheterna. Samtliga verksamheter har en överrepresentation av kvinnor. Detta urval var medvetet då uppsatsen har ett övergripande genusperspektiv. Analysen berör den rättsutredning och empiri som bearbetats i uppsatsen för att ge svar på frågeställningarna. Genom Arbetsmiljölagen och den nya föreskriften AFS 2015:4 kan det konstateras att arbetsgivarens arbetsmiljöansvar är långtgående. Möjlighet till återhämtning ges i största utsträckning genom raster på arbetsplatserna. Det är således viktigt att arbetsgivaren säkerställer att rasterna är båda schemalagda samt utnyttjas. Huruvida den nya föreskriften haft någon påverkan på sjuktalen, är i dagsläget svårt att bekräfta.

Reciprocitet handlar om ett ömsesidigt utbytesmönster i ett givande och tagande mellan två aktörer. Reciprocitet har använts för att förklara sociala sammanhang mellan individer, men har inte undersökts i relation mellan arbetsliv och hälsa. Syftet med denna studie blev därför att undersöka reciprocitet i relation till hälsa, med utgångspunkt i stöd från kollegor och stöd från närmaste chef. Undersökningens design baseras på en kvantitativ metod utifrån färdiginsamlade mikrodata från Eurofounds undersökning om arbetsvillkor (EuropeanWorking Conditions Survey, EWCS) där endast Sverige undersöks. Resultatet visar på att ju högre grad av reciprocitet individens känner i arbetslivet, desto bättre hälsa har denna. Reciprocitet visades ha självständig påverkan på individens hälsa i arbetslivet oberoende av stöd från verken kollegor eller chef, krav, kontroll, klasstillhörighet, kön osv. Resultaten visar därför på att reciprocitet spelar roll för individens hälsa i arbetslivssituationer och bör således forskas mer kring i kommande forskning.

Problemformulering: En stor andel av lärare upplever stress och i Sverige är många lärare sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Ett flertal aspekter i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är associerade med ohälsa bland lärare enligt tidigare forskning. Detta är inte bara ett problem i för lärare i Sverige utan förekommer även bland lärare i flera olika länder. För svenska barn och ungdomar som bor i utlandet finns svenska utlandsskolor där svenska lärare arbetar, och Spanien är det land där det finns flest svenska utlandsskolor. Eftersom ingen tidigare forsning om lärare i svenska utlandsskolans arbetsmiljö och hälsa har gjorts finns stora kunskapsluckor inom området. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka grundskolelärares upplevelser av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i svenska skolan i Spanien. Metod: För att söka svar på syfte och frågeställningar har kvalitativ ansats med intervju som datainsamlingsmetod använts och data har analyserat med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudområden som lärarna beskriver som betydelsefulla för hur de upplever den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i svenska skolan i Spanien; Omsättning av elever, lärare och ledning, Samarbete, Flexibiliteten, Arbetsbördan och Lokalernas betydelse. Slutsats: Lärarna i svenska skolan i Spanien upplever överlag att de har ett fritt och flexibelt arbete, men samtidigt att de arbetar mycket och begränsas i arbetet av den tid och de resurser som finns på skolan. Vidare visar studien att lärarna upplever att de sociala relationerna på arbetsplatsen har betydelse då de både kan möjliggöra och hindra god organisatorisk och social arbetsmiljö samt att de sociala relationerna påverkas av omsättningen av personer på skolan. / Aim: The purpose of this study was to investigate elementary school teachers' experiences of the organizational and social work environment in Swedish school in Spain.  Method: A qualitative approach with interview as a data collection method has been used. Data has been analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in five main areas that the teachers describe as important for how they experience the organizational and social work environment in Swedish school in Spain; Turnover of Students, Teachers and Management, Collaboration, Flexibility, Workload and the Importance of the premises.  Conclusion: Teachers in Swedish school in Spain generally find that they have free and flexible work, but at the same time they work a lot and are limited in the work of the time and resources available at the school. Furthermore, the study shows that teachers feel that social relations in the workplace are important as they can both enable and constrain good organizational and social work environment, and that social relations are affected by the turnover of people at school.

Den svenska medborgaren spenderar omkring 40 timmar i veckan på sitt arbete vilket inverkar på hälsan både psykiskt, fysiskt och socialt. Trots den medvetenhet som idag finns kring psykosocial arbetsmiljö är det ännu ett problemområde. Arbetsmiljöverket släppte 2016 en föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö för att minska risken att arbetstagare utsätts för ett ohälsosamt arbetsklimat. Trots det är föreskriften ny vilket skapar intresse kring hur den enskilda arbetstagaren erfar organisatorisk och social arbetsmiljö. Studiens syfte är att utifrån ett medarbetarperspektiv belysa erfarenheter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Den teoretiska referensramen är en kombination av pedagogik och hälsa som bestått av community of practice, holistiskt perspektiv, hälsokorset och salutogent perspektiv. Studien är kvalitativ där materialet har insamlats genom tre fokusgruppsintervjuer med totalt 14 medarbetare, där materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Studien utgår ifrån ett konstruktivistiskt synsätt att se på kunskap för att belysa medarbetarnas erfarenheter, där slutsatser dragits med abduktiv ansats. Resultatet gav till följd tre kategorier. Synligt arbete men osynliga medarbetare där medarbetarna uttryckte lågprioritet och krav på anpassning. Öppenhet för en hälsosam arbetsmiljö som visade på att gemenskap påverkar trivseln samt kommunikationens betydelse för förtroende. Slutligen chans till återhämtning som synliggjorde tillgång till vikarier samt till rast och vila som betydelsefulla resurser i arbetet. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att medarbetarna önskar möjligheten till en arbetsmiljö som stödjer lärande, utveckling och välmående. Ytterligare slutsats är möjligheten till återhämtning samt att insatser utifrån ett salutogent perspektiv kan bidra till välbefinnande och en hållbar psykosocial arbetsmiljö. / The Swedish citizen spends about 40 hours a week on his work, which affects health, both mentally, physically and socially. Despite the awareness that exists today about the psychosocial work environment, it is still a problem area. The Swedish Work Environment Authority released a regulation on organizational and social work environment in 2016 to reduce the risk of workers being exposed to an unhealthy working environment. Although the regulation is new, which creates an interest in how the individual employee experiences an organizational and social work environment. The aim of the study is to highlight experiences from an employee perspective on organizational and social work environment. The theoretical frame of reference is a combination of pedagogy and health whereas theories used are community of practice, holistic perspective, the health cross and salutogenic perspective. The study is qualitative where the material has been collected through three focus group interviews with a total of 14 employees, where the material has been analyzed through qualitative content analysis. The study is based on a constructivist approach to looking at knowledge to highlight the employees' experiences, where conclusions are drawn with abductive thinking. The result revealed three categories. Visible work but invisible employees where employees expressed low priority and adaptation requirements. Openness for a healthy working environment that showed that community affects well-being as well as the importance of communication for trust. Finally, a chance of recovery that revealed access to temporary work-force as well the possibility to take breaks during the day. Based on the results, it can be concluded that employees want the opportunity for a work environment that supports learning, development and well-being. Another conclusion is the possibility of recovery and that efforts from a salutogenic perspective can contribute to well-being and a sustainable psychosocial work environment.