I denna uppsats har vi fördjupat oss i begreppet otillbörlig förmån gällande mutbrott. Uppsatsen riktar sig till både juridiskt kunniga och oskolade personer, eftersom vi har kommit till slutsatsen att en otillbörlig förmån juridiskt sett skiljer sig från hur begreppet används i folkmun. Med den här uppsatsen vill vi ge, såväl personer med som utan juridiska kunskaper, både en djupare förståelse för begreppet otillbörlig förmån men även konkret vägledning gällande hur en person bör handla i vissa situationer. För att kunna fastställa vad som utgör en otillbörlig förmån har vi analyserat och förklarat vilka omständigheter som domstolarna beaktar vid en bedömning. Vår utgångspunkt var att med hjälp av rättsfall, doktrin och juridiskt erkända riktlinjer försöka finna gränsdragningen mellan en tillbörlig- och en otillbörlig förmån. Vi har även förklarat hur mutlagstiftningen har förändrats från dess tillkomst på medeltiden fram till dagens (2012 års) lagstiftning. Vi har även tagit upp den förändring av mutlagstiftningen som skedde 2012, varför denna förändring har skett och vad den innebär. Genom detta arbete har vi nått en slutsats i frågan om att dagens mutbrottslagstiftning är för generellt utformad och därmed gör den svårtolkad. Efter att vi konstaterat vår slutsats har vi även gett konstruktiv kritik och i tillämpliga delar föreslagit förändringar som i vår mening borde leda till en mer lättolkad lagsstiftning och därmed öka rättssäkerheten. Framför allt så hoppas vi att detta arbete ska hjälpa läsaren att få en bättre förståelse av vad ett mutbrott är. Genom att bidra med en djupare förståelse av de omständigheter som ska beaktas vid bedömningen hoppas vi kunna hjälpa till med att undvika ogenomtänkta förmåner som i slutändan kan leda till ett mutbrott.

Via en rättsdogmatisk metod har gällande rätt varit i fokus för att fastställa vilka faktorer som varit avgörande vid bedömningen om marknadsföring i tv strider mot förbudet om vilseledande marknadsföring enligt 10 § MFL. Marknadsföring i tv och radio har begränsat med tid och utrymme vilket har betydelse vid bedömningen om näringsidkarens möjlighet att neutralisera det vilseledande intrycket som reklamen kan ha gett i vissa fall.  Faktorer som tagits i beaktande vid bedömning om marknadsföring varit vilseledande är dels om näringsidkaren har kunnat styrka påståendet som framförts vid marknadsföringen och dels om informationen har utelämnats eller presenterats på ett oklart sätt. Beaktande tas om näringsidkaren kunnat neutralisera det vilseledande intrycket som förekommit i reklamfilmen.

<p>Uppslaget till vår uppsats har framkommit som ett resultat av diskussioner mellan författarna och handledare. Författarna har alla tre en företagsekonomisk bakgrund och har tidigare studerat de företagsekonomiska aspekterna av området varumärken och renommésnyltning.</p><p>Varumärken och andra immateriella rättigheter är i dagens samhälle ett viktigt område för företag. Om ett företag kan visa upp ett starkt varumärke med ett gott renommé/anseende kan de skaffa sig konkurrensfördelar på marknaden. I och med att det finns ett vinstintresse bland företag så finns alltid risken att andra företag vill utnyttja ett konkurrerande företags goda renommé för egen vinning skull, alltså renommésnyltning.</p><p>Att detta problem existerar är sedan länge känt och det finns idag lagar och praxis som skall skydda företag från att få sitt varumärke/renommé felaktigt utnyttjat. Varumärken skyddas främst utifrån Varumärkeslagen (Vml) medan felaktigt utnyttjande av ett företags renommé i reklam eller saluföring skyddas utifrån Marknadsföringslagen (MFL).</p><p>Uppsatsen är baserad på de lagar och praxis som tillämpas inom området otillbörlig marknadsföring, då med renommésnyltning som primärt området att studera. Uppsatsen syfte är att fastställa gällande rätt för det rättsliga området renommésnyltning. Vi har genom att studera Marknadsföringslagen samt praxis från Marknadsdomstolen försökt att besvara uppsatsen syfte och problemformulering.</p><p>Efter att ha analyserat alla de fall som utgjort vårt underlag kan vi sammanfattningsvis konstatera att det är väldigt svårt att fastställa klara och tydliga regler som går att applicera i varje fall. Orsaken till detta är att varje fall som MD dömt i skiller sig från de andra, alltså det finns inga fall det där alla kriterier är lika. Dock kan vi konstatera att många likheter finns i MD: s domar och det är dessa som skapar den praxis som finns i dagsläget.</p>

Studien undersöker konkurrensstrategier med hjälp av immaterialrättsligt skydd: Om, och hur, det är möjligt för ett företag att använda patentskydd som ett starkt konkurrensmedel på en attraktiv marknad?Om våra utvalda respondenter ansåg att patentstrategier leder till diskriminering av konkurrenter och kunder om företag med ensamrätt väljer att nischa sitt produktutbud? Om patenträtten behöver vidareutvecklas för att matcha lagstiftning gällande konkurrens? Är det möjligt att införa en klausul om rätt att utfärda tvångslicenser i Patenträtten som är generaliserbar och lättare att tillämpa än den vedertagna? Detta är en kvalitativ studie, i vilken vi hela tiden strävat efter att få en helhetsför-ståelse. Därför har vi varit öppna med vår tanke med arbetet för våra respondenter, och även försökt hålla oss objektiva genom arbetet. Något som emellanåt varit svårt då vi har en för-förståelse och även en ifrågasättande ansats. I början av arbetet läste vi på och samlade in intressant litteratur för att öka våra kunskaper i ämnet. Vi intervjuade sedan våra respondenter i semi-strukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide där ordningen var flexibel. Efter varje intervju fick vi en ökad insikt i problematiken, som vi sökte förankra i litteraturen. Och den fördjupade kunskapen tog vi sedan med oss det till nästa intervju. Därmed ökade vi vår förståelse enligt en hermeneutisk spiral. Intervjuerna har gjorts via mail och personligt möte, några intervjuer har inte kunnat genomföras då respondenterna inte haft tid. Lyckligtvis har dessa respondenters tankar i ämnet publicerats och därför har vi istället refererat till dem där vi ansett det behövas. Vi insåg att vi inte skulle kunna få fram "en sanning" i vår studie, därför har vårt förhållningssätt varit ifrågasättande men med ett försök att förstå helheten. Och att det finns flera perspektiv att se patenträttsproblematiken ur. Resultat &amp; slutsats: Vi har undersökt Lego:s patentstrategier, och fört ett resonemang om att förändra i patenträtten för att effektivisera marknaden, samt diskuterat om Lego med sin ensamrätt nischat sig mot målgruppen pojkar och därmed diskriminerat flickor. Vi har hittat ett antal rättsfall där Lego varit inblandat rörande immaterialrätt, och även artiklar och litteratur som vi finner intressanta. Vi har sedan intervjuat olika professioner som vi anser kan öka vår förståelse i ämnet. Vi får i vissa delar stöd i vårt resonemang kring effektiva marknader, tvångslicenser och reducering av transaktionskostnader. Dock säger alla tre respondenterna att det är svårt att komma till rätta med marknadsmisslyckandena som patentsystemet skapar då inget bättre alternativ finns som kan ersätta dagens system i belöningen av FoU (Forskning och Utveckling). Slutsatsen av vårt resonemang kring patenträtten är att patenträtten borde ses över, vi tror att en förändring kommer att ske i framtiden när Kinas patentmattor skapar problem för Europas företag. Vårt andra resonemang, om Lego diskriminerat konsumentgruppen flickor, fick vi inget gehör för hos våra respondenter, och Lego ville inte uttala sig om det. Men vår slutsats är att diskriminering har förekommit i en dold form. Förslag till fortsatt forskning: I vår undersökning har vi begränsat oss till en intervju via mail med Lego. Det skulle vara intressant att göra en fallstudie av Lego för att ta del av deras kundanalys, vad som påverkat valet av kundsegment samt målgruppen för Legos marknadsföring, och hur valet sedan påverkat deras konkurrensstrategier. Men vi förstår att det kan vara svårt att beviljas tillträde till de strategiska och säkert hemliga analyserna. Ytterligare ett förslag till fortsatt forskning som vi varit inne på lite i uppsatsen, men som skulle kunna fördjupas mer handlar om hur Legos ensamrätt påverkat Lego och dess konkurrenters position på den aktuella marknaden, har det lett till dominans på bekostnad av diskriminering (av konkurrenter)? Uppsatsens bidrag: Vi har funnit uppsatser i ämnet vilka valt att behandla missbruk av dominerande ställning med hjälp av immaterialrättsligt skydd, ur ett juridiskt perspektiv. Vi har i vår uppsats valt att se företeelsen även ur ett marknadsföringsperspektiv med inriktning på affärsstrategier och även ur ett föräldraperspektiv. När affärsjuridiska vapen används som konkurrensstrategi för att diskriminera andra företag, eller diskriminera konsumentgrupper på marknaden, så får det oss att fundera över dagens patenträtts legitimitet på en effektiv marknad. Vi har haft intressanta diskussioner med respondenter som fördjupat vår förståelse för problematiken kring patentstrategier, detta är vårt bidrag till debatten om patenträtten.

I denna uppsats avser vi att utreda vad renommésnyltning är och vilka rekvisit som finns för detta förfarande. Vårt syfte är att ge en förståelse för renommésnyltning och var gränserna för rekvisiten för renommésnyltning går. Vi kommer behandla de rekvisit som MD ställer upp för renommésnyltning. När vi beskriver rekvisiten kommer vi använda oss av avgöranden från MD och varva det med våra egna tankar och reflektioner. Vi kommer att studera vad det innebär när en näringsidkare obehörigen anknyter till en annan näringsidkare och vad som menas med att renommésnyltning är otillbörligt. Dessa är rekvisit som vi kommer studera närmare eftersom renommésnyltning endast kan anses vara otillbörligt om en obehörig anknytning har skett. Uppsatsen kommer inte att behandla renommésnyltning som sker i samband med jämförande reklam i 18 § 7 p. MFL, utan endast renommésnyltning som bedöms enligt generalklausulen, 5 och 6 §§ MFL. De rekvisit som vi anser föreligger för renommésnyltning är: Huruvida ett kännetecken är bärare av ett renommé i det sammanhang som det används i. Huruvida kännetecknet kan förknippas med näringsidkaren. Huruvida anknytningen till kännetecknet är obehörig. Huruvida anknytningen även är otillbörlig. Huruvida den utsatte näringsidkaren lider någon skada. Huruvida konsumenternas marknadsöverblick förändras. Med hänsyn till att Sverige fick en ny marknadsföringslag 2008 kommer vi avslutningsvis att göra en kort reflektion av hur bedömningen av renommésnyltning eventuellt kommer att förändras på grund av detta.

Uppslaget till vår uppsats har framkommit som ett resultat av diskussioner mellan författarna och handledare. Författarna har alla tre en företagsekonomisk bakgrund och har tidigare studerat de företagsekonomiska aspekterna av området varumärken och renommésnyltning. Varumärken och andra immateriella rättigheter är i dagens samhälle ett viktigt område för företag. Om ett företag kan visa upp ett starkt varumärke med ett gott renommé/anseende kan de skaffa sig konkurrensfördelar på marknaden. I och med att det finns ett vinstintresse bland företag så finns alltid risken att andra företag vill utnyttja ett konkurrerande företags goda renommé för egen vinning skull, alltså renommésnyltning. Att detta problem existerar är sedan länge känt och det finns idag lagar och praxis som skall skydda företag från att få sitt varumärke/renommé felaktigt utnyttjat. Varumärken skyddas främst utifrån Varumärkeslagen (Vml) medan felaktigt utnyttjande av ett företags renommé i reklam eller saluföring skyddas utifrån Marknadsföringslagen (MFL). Uppsatsen är baserad på de lagar och praxis som tillämpas inom området otillbörlig marknadsföring, då med renommésnyltning som primärt området att studera. Uppsatsen syfte är att fastställa gällande rätt för det rättsliga området renommésnyltning. Vi har genom att studera Marknadsföringslagen samt praxis från Marknadsdomstolen försökt att besvara uppsatsen syfte och problemformulering. Efter att ha analyserat alla de fall som utgjort vårt underlag kan vi sammanfattningsvis konstatera att det är väldigt svårt att fastställa klara och tydliga regler som går att applicera i varje fall. Orsaken till detta är att varje fall som MD dömt i skiller sig från de andra, alltså det finns inga fall det där alla kriterier är lika. Dock kan vi konstatera att många likheter finns i MD: s domar och det är dessa som skapar den praxis som finns i dagsläget.

Abstracts [Sv] En del av Myndigheten för psykologiskt försvars (MPF) uppdrag är att identifiera otillbörlig informationspåverkan. Begreppet saknar legaldefinition men utvecklas i förarbetet som föranledde upprättandet av myndigheten. Otillbörlig informationspåverkan beskrivs primärt som aktiviteter där främmande makt försöker påverka Sverige eller svenska intressen negativt. Utöver främmande makt kan otillbörlig informationspåverkan också anses spridas av antagonistiska aktörer, men vilka dessa aktörer är klargörs inte till fullo i förarbetet. En fråga som ännu inte är utredd är om, och i så fall på vilket sätt MPF i sitt arbete med att identifiera otillbörlig informationspåverkan har rätt att samla in uppgifter om personer inom Sveriges gränser. Myndighetsuppdrag som innefattar att individers personuppgifter samlas in bör formuleras så precist som möjligt för att leva upp till offentligrättsliga krav på legalitet. I detta arbete konkretiseras begreppet otillbörlig informationspåverkan, varpå begreppsdefinitionen analyseras ur en legalitetsynpunkt, med ett särskilt avsnitt omrättighetsbegränsningar. Myndighetsuppdraget att identifiera otillbörlig informationspåverkan analyseras även med hjälp av en teori om effektiv lagstiftning. Det finns betydande utmaningar i att bedöma om MPF:s uppdrag är effektivt utformat i relation till myndighetens utpekade mål. Vad som går att konstatera är att MPF:s uppdrag är effektivt främst i det avseendet att det utformats för flexibilitet. Ett flexibelt begrepp för vad som ska anses vara otillbörlig informationspåverkan gör att MPF snabbt kan anpassa sitt arbete efterhand som nya typer av påverkanskampanjer riktas mot Sverige. Ett flexibelt uppdrag, som inte lätt låter sig ringas in, skapar goda förutsättningar för att kunna möta oförutsägbara hot och gör det sannolikt svårare för en angripare att planera påverkanskampanjer. Såsom identifieringsuppdraget är utformat av regeringen i dagsläget får tydlighet och konkretion i uppdraget till viss del stå tillbaka till förmån för ett flexibelt, effektivt och för motståndaren oförutsägbart psykologiskt försvar.

AD/HD har blivit ett kontroversiellt och omdiskuterat ämne av flera anledningar, som behandling med centralstimulerande medel och att symtom är diffusa och svåretiketterade. Svensk forskning kring missbruk och diversion av medicinerna saknas i princip helt och de diagnosinstrument som används är otillräckligt utvärderade. Syftet med uppsatsen är att ge en god bild av det internationella forskningsläget inom området samt att visa vilken bild samtal på internetforum ger av olika problem och dilemman rörande diagnosen AD/HD och medicinering, främst ur missbrukssynpunkt. En forumtråd på Flashback om AD/HD-mediciner har studerats och bearbetats med hjälp av innehållsanalys. Man kan konstatera att forskningsresultat varierar relativt stort mellan studier och att forskare har olika tolkningsramar. Detta speglas i viss mån av internetkommunikationerna som också visar upp ett brett spektrum av attityder, åsikter och beteenden. Metoder för att få ut bästa ruseffekt ur  mediciner är möjligen mer kreativa än forskare föreställer sig. Forskningsresultat rörande olika mediciners missbrukspotential och tillgänglighet stöds i viss mån av Flashbackdiskurserna. AD/HD som koncept och rutiner kring diagnostisering och behandling ger upphov till många dilemman ur både medicinsk, social och samhällelig synvinkel.

No description available.

This study explores the impact of non-legitimate political influence on professional ethics in the librarian profession, focusing specifically on the Swedish context. It addresses the conflict between politics and public libraries, which jeopardizes the library's role as an open and democratic place. This study is based on qualitative interview studies within the research topic, which is a limited research method in the field. Employing a professional theoretical framework, this study examines variations in non-legitimate political influence experienced by public librarians and their strategies for navigating ethical challenges. It aims to illuminate the potential conflicts between political agendas and core library values, which can undermine public trust in the profession. By highlighting the unique conditions of Swedish libraries and analyzing the interplay of politics and library operations, this research contributes to a further understanding professional ethics within library and information science. Given the limited research on this topic, particularly in the Swedish context, filling this gap is important. Through interviews centered on undue political influence, the findings provide valuable insights into ethical dilemmas faced by librarians and exposes conflicting interests that may not align with the library's values. In summary, this research deepens our understanding of how non-legitimate political pressures challenge professional ethics in the librarian profession. It addresses the urgent need to bridge the research gap on professional ethics and lays the groundwork for future studies on this topic in library and information science.