Ibland sker döden oväntat och det finns ofta närstående som skall bemötas. För att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt är det viktigt att belysa deras upplevelser i samband med dödsfallet. Syfte var att belysa upplevelser hos personer vars närstående dött en oväntad död. Metoden var en allmän litteraturstudie med 11 artiklar (tio kvalitativa och en kvantitativ) som svarade till syftet och analyserades med hjälp av färgkodning av meningsbärande enheter. Resultatet var att de närstående ville ha rak och tydlig information. De uppskattade små gester som till exempel att bli erbjuden mat eller dryck. Dödsorsaken var viktig att fastställa och att få se den döda kroppen samt att ta avsked upplevdes som betydelsefullt. Att få vara delaktig både i direkt anslutning till döden och i form av uppföljning var en del av resultatet. Relevant att beakta var den subjektiva upplevelsen då alla människor är unika. Ytterligare forskning rekommenderas för att belysa hur vårdpersonal kan påverka närståendes upplevelser i samband med oväntad död.

Att förlora ett barn i en plötslig och oväntad död är en förödandeupplevelse för föräldrar. Sjuksköterskan kan genom stödjande omvårdnadsåtgärdervara en betydande del av processen kring att återuppbygga förälderns raseradelivsvärld. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stödjandeomvårdnadsåtgärder till föräldrar som förlorat ett barn i en plötslig ochoväntad död. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie ochbaserades på elva vetenskapliga artiklar. Sjuksköterskan kan stödja på fleraolika vis och allt stöd bör ges med äkta empati och medkänsla. Stöd kan gesgenom såväl små enkla gester som genom en ärlig och kontinuerlig information.Sjuksköterskan kan även stödja föräldrar vid deras avsked av sitt barn, genomolika former av uppföljning samt genom att hjälpa dem att gå vidare i livet. Genomutbildning och kunskap kring ämnet kan sjuksköterskans omhändertagande avdrabbade föräldrar bli av god karaktär och ha en positiv inverkan på detlångsiktiga sorgearbetet. Då stödet har en stor inverkan på den drabbadeföräldern är det betydelsefullt att mer svensk forskning genomförs samt att detuppmärksammas mer i sjuksköterskeutbildningen.

Vid plötslig oväntad död har de närstående ingen tid att förbereda sig mentalt eller känslomässigt, vilket ofta innebär en stor kris i livet. Vårdpersonalen känner ofta en bristande kunskap och osäkerhet i mötet med närstående i denna situation. Genom att undersöka de närståendes upplevelser och behov i denna litteraturstudie, ges möjlighet till ny kunskap som ger insikt och förståelse för deras situation, vilket kan skapa en ökad trygghet. Syftet med denna studie är att belysa närståendes upplevelse och behov av omvårdnad vid plötslig, oväntad död. Metoden är en litteraturstudie, där åtta vetenskapliga artiklar som kan svara på syftet har granskats och analyserats. Resultatet visar att närstående har behov som är generella men också specifika vid plötslig oväntad död. Deras livsvärld förändras dramatiskt och de hamnar i behov av omhändertagande och stöd i sorgen utifrån ett förändrat liv. Varje individ är unik och har sitt eget sätt att hantera svåra situationer, vilket kan göra det svårt för vårdpersonal att möta den sörjandes individuella behov. Reaktionerna kan variera kraftigt, men behoven är vanligtvis detsamma. Vårdpersonal har stor del i hur de närstående upplever omhändertagandet när en anhörig plötslig dör. Individuella behov som uppstår i sorgen kräver god kunskap för att kunna bemöta dessa. Som vårdpersonal är det viktigt att övervinna sin rädsla och våga möta de sörjande oavsett tidigare erfarenhet.

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall är en svår och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker oväntat. Vid ett oväntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svårare för de efterlevande jämfört med väntade dödsfall. Livet tar en drastisk vändning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits. Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett oväntat dödsfall av en närstående. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning utifrån artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett oväntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har använts som inspiration under analysprocessen. Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhändertagandet, Att bli lämnad i ovisshet, Att ta farväl, Att gå vidare och bearbeta sorgen, Att få tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhändertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet.  Slutsats: Efterlevande reagerar olika på sorg och lidande. För att lindra det lidande som uppstår vid ett oväntat dödsfall krävs det att information ges till de efterlevande. Bearbetningen av sorgen tar tid för de efterlevande och den närståendes plats kan aldrig ersättas. Det är av stor vikt att de efterlevande får tala ut kring sina känslor och upplevelser kring dödsfallet för att minska risken för psykisk-och fysisk ohälsa.

Bakgrund: Oväntad död är en händelse som sjuksköterskor kan möta överallt i sin yrkesutövning. Döden är även ett ämne som väcker många olika känslor och det är därför viktigt att sjuksköterskor har förståelse över reaktioner som kan uppstå till följd av ett oväntat dödsfall. Syftet: med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta oväntad död i yrkesutövningen. Metod: en kvalitativ design användes där tio vetenskapliga studier genomgick en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att behöva hantera sina känslor, Att närstående är i fokus, Att arbeta i en krävande arbetsmiljö och Att förståelsen utvecklas med erfarenhet. Resultat: visade att sjuksköterskor upplever många olika känslor vid ett oväntat dödsfall som måste hanteras. Omvårdnadens fokus riktas från den avlidne patienten till de sörjande närstående. Sjuksköterskans hantering av situationer med oväntad död påverkas av deras förståelse och arbetsmiljön, där förståelsen av oväntad död växer med erfarenhet. Slutsats: resultatet från denna studie kan användas för att öka kunskapen om vikten av att hantera sina känslor i mötet med oväntad död och att ha en stöttande arbetsmiljö.

Plötslig och oväntad död är något sjuksköterskan kan komma att uppleva i sitt yrkesverksamma liv. Plötslig och oväntad död innebär att en person avlider oväntat och att döden inträffar upp till 24 timmar efter symtomdebut, oberoende på om tidigare symtom på bakomliggande sjukdom är känd. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av patienters plötsliga och oväntade död. Det gjordes genom en litteraturstudie som innebär att på ett systematisk sätt identifiera och undersöka vetenskapliga artiklar. Många sjuksköterskor upplever känslor såsom sorg, skuld och otillräcklighet vid patienters plötsliga och oväntade död. Det är först när rätt tid och plats ges som sjuksköterskan får lov att ge utlopp för sina känslor. Dessutom har anhörigas reaktioner en stark inverkan på sjuksköterskans upplevelse av den egna kapaciteten. Copingstrategier är av vikt, både för att kunna möta anhöriga men även för att kunna hantera de egna känslorna. Mer forskning bör genomföras eftersom att plötslig och oväntad död är en händelse som upplevs vara svårhanterlig för sjuksköterskan. Också utbildning i hanteringen av plötsliga och oväntade dödsfall är av betydelse då det är något som sjuksköterskan kan komma att ställas inför och på grund av att kunskapen inom ämnet är bristfällig. / Sudden and unexpected death is something that the nurse may experience in his or her professional life. Sudden and unexpected death means that a person dies unexpectedly and that the death occurs within 24 hours after the first symptoms, regardless whether an underlying disease is known. The purpose of this study was to elucidate the nurses’ experience of patients sudden and unexpected death. This was done by a literature research which means that in a systematic way identify and examine scientific articles. Many nurses are experiencing feelings such as grief, guilt and inadequacy when a patient sudden and unexpected dies. It is only when the right time and place is given that the nurse is allowed to vent his or her own feelings. In addition, the reactions from relatives have a strong impact on the nurse’s experience of his or her own capacity. Coping strategies are of importance, both in beeing able to meet relatives but also to be able to manage his or her own emotions. More research should be conducted since sudden and unexpected death is an event that is perceived as difficult to handle for the nurse. Education in handling sudden and unexpected deaths is of importance since it is something that the nurse probably will encounter and because the knowledge within the subject is inadequate.

Plötsligt eller oväntat döende kan förekomma överallt, relativt ofta inom akutsjukvården. Det innefattar ett krävande arbete för sjuksköterskan. Sjuksköterskans roll innefattar en viktig del av att skapa relationer till familjen, ge stöd, trygghet och skapa delaktighet för att lindra familjens lidande. I dagsläget ses mestadels forskning kring familjens perspektiv och inte hur sjuksköterskan upplever mötet med den sörjande familjen. Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta familjen som håller på att förlora eller just förlorat en familjemedlem, genom plötsligt eller oväntat döende inom akutsjukvården. En litteraturstudie har genomförts genom att tio kvalitativa empiriska vetenskapliga artiklar har analyserats. Artiklarna har sedan inkluderats och varit med och bidragit till litteraturstudiens resultat efter noggrann granskning. Flera svårigheter och aspekter uppkom i samband med sjuksköterskornas möte med den sörjande familjen. Fyra huvudkategorier bildades och 13 underkategorier. Huvudkategorierna blev 1) information, 2) vägen till trygghet, 3) akutsjukvården - ingen lämplig miljö att dö i och 4) sjuksköterskans utmaningar. Under tre av dessa huvudkategorier uppmärksammades sjuksköterskornas upplevelser kring bristen på utbildning, vilket kunde bidra till otrygghet. Svårigheter uppstod kring sjuksköterskans relation till familjen, hur den skulle hållas på en lagom distanserad nivå. Olika sjuksköterskor upplevde dessutom olika känslor vid vården kring plötsligt eller oväntat döende beroende på deras ålder och erfarenhet.

Alla gravida kvinnor i Sverige erbjuds idag ett rutinultraljud kring gestationsvecka 15-20. Trots att teknik inom fosterdiagnostik har utvecklats upptäcks inte alla missbildningar. Cirka 20 % av alla missbildningar upptäcks först i samband med förlossningen. Forskning kring barnmorskors erfarenhet av att möta föräldrar vars barn fötts med synlig oväntad missbildning är knapphändig. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors erfarenhet av vårdmöten med föräldrar vid förlossningen, när deras barn fötts med synlig oväntad missbildning. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Sju intervjuer gjordes med barnmorskor på en förlossningsavdelning i västra Sverige. Textmaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande nio underkategorier. Huvudkategorierna är; Olika strategier hjälper barnmorskor att hantera en oväntad förlossningssituation, Föräldrar är oförberedda på att resultat från fosterdiagnostik inte stämmer och Barnmorskor har insikt om begränsningar i sin egen roll och att föräldrars feedback är utvecklande för dem. Barnmorskor använder sig av olika strategier för att bemöta olika människor och dess olika behov. De upplever att föräldrarna blir invaggade i falsk trygghet på grund av fosterdiagnostik och övriga kontroller. Föräldrars livserfarenhet har betydelse för hur de hanterar förlossningssituationen. Barnmorskor uttrycker en osäkerhet kring hanteringen av förlossningssituationerna då de inte vet om de agerat rätt eller fel. De önskar feedback och professionell handledning för att utvecklas inför kommande oväntade händelser. Erfarenhet ger dem insikter om sin profession som barnmorska. / Program: Barnmorskeutbildning

Bakgrund och problemformulering: Hälso- och Sjukvårdslagen (1996:29, 2d§) föreskriver att när patienter går bort ska sjuksköterskor genom sitt handlande visa respekt för, hänsyn till och omtanke om de närstående. Forskning och egna erfarenheter visar dock på en stor osäkerhet hos sjuksköterskor i hur de ska bemöta närstående i kris. Syfte: Syftet var att identifiera studier och sammanställa resultat som beskriver närståendes behov och upplevelser av bemötande av sjuksköterskor i samband med oväntat dödsfall. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt som grundas på båda kvalitativa och kvantitativa artiklar. Nio artiklars resultat är analyserade och sammanställda. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier. Dessa är det första mötet, behov under vårdtiden och att ges möjlighet att gå vidare. Respektive kategori har också två till fyra underkategorier. Diskussion: Diskussionen har förts med hjälp av vårdteoretisk litteratur och aktuell forskning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Att vara med om en oväntad död kan för närstående innebära en livskris och för en sjuksköterska kan mötet som uppstår i samband med detta vara svårt att hantera. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser i mötet mellan närstående och sjuksköterska i samband med att en person oväntat har avlidit. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar har genomförts. Resultat: Resultatet innefattar närståendes upplevelser och under den kategorin ingår subkategorierna lång väntan och önskan om information samt vänlighet och trygghet och under kategorin sjuksköterskans upplevelser ingår följande subkategorier osäkerhet, rädsla och oro; behov av att få vara hos de närstående; otillräcklighet och ovisshet samt tidsbrist. Diskussion: Utebliven information skapar oro och osäkerhet hos närstående, brist på tid ökar känsla av stress hos sjuksköterskor och osäkerhet hos sjuksköterskor i mötet påverkar närståendes trygghet och tillit. / Background: To be part of an unexpected death can for the relatives lead to a life crisis and the situation that occurs can for the nurse be difficult to handle. Aim: The aim was to highlight the experiences of the encounter between relative and nurse in connection with an unexpected death. Method: A literature review based on qualitative studies. Result: The result presents the relatives’ experiences of the encounter and includes long wait and wish for information and friendliness and security. The result also present the nurse’s experience of the encounter and includes uncertainty, fear and anxiety; a need of being present; inadequacy and uncertainty and lack of time. Discussion: No information creates anxiety and uncertainty among relatives, lack of time increases the feeling of stress in nurses and uncertainty among nurses affects relatives’ feelings of security and trust.