Luftvägshantering är ett av anestesisjuksköterskors främsta kompetensområden och ska utövas tryggt och säkert. En säker luftvägshantering beror i första hand på den preoperativa identifieringen av en svår luftväg. Det finns dock flera studier som visar att detta är en utmaning. I en studie framgick det att 93 procent av alla svåra luftvägar som påträffades, inte visade några tecken på svår luftväg preoperativt och därmed inte bedömdes som sådan. Det finns således en stor sannolikhet att anestesisjuksköterskor kan konfronteras med oväntade svåra luftvägar inom yrkeslivet. Samtidigt finns det sparsamt med vetenskapliga studier som sammanfattar och ger en överblick över detta område. Syftet var att sammanställa anestesisjuksköterskors erfarenheter av oväntad svår luftväg vid generell anestesi. En kvalitativ systematisk litteraturstudie genomfördes. Resultatet indikerade att anestesisjuksköterskor mestadels hade negativa erfarenheter vid oväntad svår luftväghantering. Negativ stress var en känsla som anestesisjuksköterskorna oftast upplevde. Det förekom även positiva erfarenheter som positiv stress, en känsla av stolthet och ansvar. Sämre arbetsförhållanden som mycket stress kan leda till utmattningssyndrom. Utmattningssyndromets konsekvenser är även ohållbara eftersom det kan innebära ett personligt lidande för anestesisjuksköterskorna men kan även bidra till höga samhällskostnader.

Bakgrund: Plötslig oväntad död är den vanligaste dödsorsaken i världen. Vidplötslig oväntad förlust av en närstående kan sorgeprocessen bli mer påverkad och komplex. Detta kan leda till posttraumatiskt stressyndrom men även en ökad risk förlångvarig sorgestörning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva de närståendes erfarenhet avsjukvårdspersonalens stöd vid anhörigs plötslig oväntade död på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta studier. Sökningar efter studiergjordes i databaserna CINAHL, Pubmed och PsycInfo. Fribergs femstegsmodellanvändes till dataanalysen. Resultat: Analysen resulterade i tre teman och sex subteman. Teman var:Betydelsen av att förstå, Närvaron av vårdgivare och Det vårdande mötet. Konklusion: Studien visar att stödjande åtgärder som sjukvårdspersonalen kangöra, uppskattas av de närstående och hjälper dem i denna kris. Resultatet avlitteraturstudien visar att de närstående behöver stöd på flera olika sätt. Mycketforskning idag är gjord på sjukvårdspersonalens erfarenhet av plötslig oväntad död.Däremot behövs ytterligare forskning av närståendes erfarenhet / Background: Sudden unexpected death is the most common cause of death in theworld. In the event of a sudden unexpected loss of a relative, the grieving process canbecome more affected and complex. This can lead to post-traumatic stress disorderbut also an increased risk of long-term grief disorder. Aim: The aim of the study was to describe the relatives' experience of the medicalstaff's support in the event of a relative's sudden unexpected death at hospital. Method: A qualitative literature study based on eight studies. Searches for studieswere made in the databases CINAHL, Pubmed and PsycInfo. Friberg's five-stepmodel was used for data analysis. Results: The analysis resulted in three themes and six subthemes. Themes were: Theimportance of understanding, The presence of caregivers and The caring meeting. Conclusion: The study shows that supportive measures that healthcareprofessionals can take are appreciated by the relatives and help them in this crisis.The results of the literature study show that the relatives need support in differentways. Much research today has been on healthcare professionals' experience ofsudden unexpected death. Further research is needed on the experience of relatedparties.Keywords: Family,

Bakgrund: När en nära anhörig avlidit plötsligt och oväntat så infann sig kris och sorg hos de kvarlevande. Kris och sorg kunde delas upp i olika faser utefter var i sorgebearbetningen personen befann sig. Personer i sorg och kris var beroende av tröst och stöd, detta för att kunna bearbeta sorgen och ta sig igenom de olika faserna. För att komplettera stödet från omgivningen används bloggar. Detta då de kunde få stöd av andra som befann sig i liknande situationer. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av sorg efter att ha förlorat en nära anhörig plötsligt och oväntat. Metod: En kvalitativ studie baserad på narrativer från bloggar. Resultat: I resultatet framträdde tre huvudteman och sju subteman. Huvudteman var: att ta farväl, sorgens uttryck och behov av stöd i sorgebearbetningen. Subteman var: att få dödsbeskedet, tid med den avlidne, leva i en bubbla, uppleva ohälsa, kunna bearbeta sorg, att få professionell hjälp och stöd från omgivningen. Konklusion: Anhöriga reagerade och upplever sorg och kris på olika sätt. Genom att sjuksköterskan är medveten om hur sorgen kan påverka den anhöriga, kan information anpassas genom att använda rätt verktyg vid rätt tillfälle. Detta leder till en ökad kvalité på anhörigstöd vid oväntat dödsfall. / Background: When a family member passed away suddenly and unexpectedly, there was a crisis and grief among the survivors. Crisis and grief could be divided into different phases according to where the person was in the grief processing. People in grief and crisis were dependent on comfort and support, this in order to be able to process the grief and get through the different phases. Blogs are used to supplement the support from the environment. This was because they could get support from others who were in similar situations. Aim: To describe family members ́ experiences of grief after losing a close relative suddenly and unexpectedly. Method: A qualitative study based on narratives from blogs. Results: In the results, three main themes and seven sub-themes appeared. The main themes: saying goodbye, the expression of grief and the need for support in grief processing. Sub-themes: to receive the death notice, time with the deceased, live in a bubble, experience ill health, be able to process grief, to receive professional help and support from the environment. Conclusion: Family members reacted and experienced grief and crisis in different ways. Through the nurse's awareness of how grief can affect the family members, information can be adapted by using the right tools at the right time. This leads to an increased quality of family support in the event of an unexpected death.

Bakgrund: Oväntade händelser i operationssalen påverkar operationssjuksköterskan på olika sätt. Verktyg för att minska och eliminera oväntade händelser och dess negativa konsekvenser har arbetats fram genom WHO´s checklista för säker kirurgi, utbildningar och teamträningar. Trots dessa verktyg sker oväntade händelser fortfarande kontinuerligt. Operationssjuksköterskan ska verka för att identifiera och reducera oväntade händelser i samband med operativa ingrepp, för att undvika vårdskador och minska patientlidande. Detta är grundläggande för operationssjuksköterskans arbete för säker vård.  Syfte: Studiens syfte var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser och hantering av oväntade händelser i operationssalen. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta operationssjuksköterskor rekryterades och individuella semistrukturella intervjuer genomfördes från två operationsavdelningar. En kvalitativ innehållsanalys enligt Erlingsson & Brysiewicz (2017) genomfördes.   Resultat: Tre övergripande kategorier med subkategorier som beskriver operationssjuksköterskors upplevelser och hantering av oväntade händelser framkom efter analysen; Att möta en oväntad händelse, Värdefulla förutsättningar för handhavandet av oväntade händelser samt Teamarbete som verktyg. I Att möta en oväntad händelse framkom olika händelser som ansågs oväntade samt känslor förknippade med dessa händelser. I Värdefulla förutsättningar för handhavandet av oväntade händelse var erfarenhet, samtal, förberedelse, fokusering och rutiner viktiga delar. Samarbete, ledarskap och kommunikation framkom som viktiga begrepp i Teamarbete som verktyg.  Slutsats: Oväntade händelser är ett naturligt inslag i operationssjuksköterskans vardag. Hur dessa händelser upplevs och hanteras beror på en mängd olika faktorer, såsom tidigare erfarenhet, samarbete och möjlighet till samtal. Studien visar att teamarbetet är viktigt för att hanteringen av oväntade händelser ska bli så optimal som möjligt, och därigenom inte riskera patientsäkerheten. / Background:  Unexpected events in the operating room affect the theatre nurse in different ways. Tools for reducing and eliminating unexpected events and the negative consequences of these events, have been developed through the WHO's checklist for safe surgery, education and team training. Despite these tools, unexpected events still happen continuously. The theatre nurse shall work for identifying and reducing unexpected events related to surgical procedures, in order to avoid healthcare injuries and reduce patient suffering. This is the foundation of working for safe care for the theatre nurse.  Purpose The purpose of this study was to illuminate theatre nurses' experiences and handling of unexpected events in the operating room.  Method: The design of the study is qualitative with an inductive approach. Eight theatre nurses were recruited and individual semi-structured interviews were conducted from two operating wards. A qualitative content analysis according to Erlingsson & Brysiewicz (2017) was conducted.  Result: Three overarching categories including subcategories describing theatre nurses` experiences and handling of unexpected events emerged after the analysis; To encounter an unexpected event, Valuable conditions for managing unexpected events and Teamwork as a tool. In To encounter an unexpected event, various events emerged that were considered unexpected and emotions associated with these events. In Valuable conditions for managing unexpected events experience, conversation, preparation, focusing and routines were important parts. Collaboration, leadership and communication emerged as important concepts in Teamwork as a tool. Conclusion: Unexpected events are natural parts in the everyday life of the theatre nurse. How these events are experienced and handled depend on a number of different factors, such as previous experience, cooperation and the opportunity for conversation. This study shows that teamwork is important for optimal handling of unexpected events, and thereby not risk patient safety.

Bakgrund: Många dödsfall sker idag på sjukhus och detta indikerar att sjuksköterskor mest troligt kommer att uppleva plötsliga eller oväntade dödsfall någon gång under deras yrkesverksamhet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskor upplevelser när patienter plötsligt eller oväntat dör på sjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på åtta kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i CINAHL och PubMed. Analys genomfördes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Vid analysen framkom fem teman. De fem teman var: Sjuksköterskans känslor och reaktioner vid plötsligt eller oväntat dödsfall, Hinder vid omhändertagande av patienter och anhöriga, Sjuksköterskans hantering av plötsligt eller oväntat dödsfall, Kommunikation - en viktig men krävande uppgift och Bristfällig utbildning. Konklusion: Sjuksköterskor upplever att plötsliga eller oväntade dödsfall är svåra att hantera. För att klara av denna svåra uppgift kan sjuksköterskor behöva kompetensutveckling i form av utbildning samt informellt och formellt stöd. Vidare forskning inom detta problemområde skulle kunna bidra till en ökad förståelse gällande hur sjuksköterskor upplever, hanterar samt påverkas av plötsliga eller oväntade dödsfall. / Background: Many deaths occur today in hospitals and this indicates that nurses are most likely to experience sudden or unexpected deaths at some point during their professional worklife. Aim: The aim of this litterature study was to describe nurses' experiences when patients die suddenly or unexpectedly in hospital. Methods: A literature study was conducted based on eight qualitative studies. The database search was conducted in CINAHL and PubMed. Fribergs five-step model was used to analyze the studies. Results: Five themes emerged during the analysis. The themes were: The nurse's feelings and reactions in the event of a sudden or unexpected death, Obstacles when caring for patients and relatives, The nurse's management of a sudden or unexpected death, Communication - an important but demanding task and Inadequate education. Conclusion: Nurses find that sudden or unexpected deaths are difficult to deal with. To cope with this difficult task, nurses need competence development in the form of education as well as informal support. Further research regarding this subject could contribute to an increased understanding of how nurses experience, manage and are affected by sudden or unexpected deaths.

Sammanfattning Bakgrund: Operationssalen är en högteknologisk och riskfylld miljö, där patienten ofta befinner sig i ett utsatt läge. I operationssjuksköterskans profession ingår att ge en säker vård till patienten vilket bland annat innebär att göra riskanalyser och arbeta aktivt för att förebygga patientskador. Trots att verktyg för att säkerställa patientsäkerheten finns, såsom WHO:s checklista för säker kirurgi, kan oväntade händelser uppstå. Oväntade händelser kan innebära uppkomna fel och komplikationer vilket kan äventyra patientens säkerhet. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskans upplevelse av oväntade händelser på operationssalen. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie som genomfördes med semistrukturerade frågor. Totalt åtta operationssjuksköterskor intervjuades på två sjukhus i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analysen framträdde tre teman som beskrev hur operationssjuksköterskan upplever oväntade händelser på operationssalen; Tryggheten i sig själv och hos andra, Upplevelsen av att bevara eller förlora kontrollen och Känslomässiga aspekter av oväntade händelser. Hur välfungerande teamet var och graden av yrkeserfarenhet upplevdes vara faktorer som påverkade hur operationssjuksköterskan kunde hantera en oväntad händelse. Blandade känslor som otillräcklighet och stimulans i yrket framkom. Slutsats: Operationssjuksköterskor känner generellt en trygghet när oväntade händelser sker. Studien visar på både positiva och negativa upplevelser i samband med en oväntad händelse. / Abstract Background: The operating room is a high-tech and risky environment, where the patient is often in a vulnerable position. The operation nurse’s profession includes providing safe care to the patient which means, among other things, doing risk analyzes and working actively to prevent patient injuries. Although there are tools to ensure patient safety, such as the WHO Safe Surgery Checklist, unexpected events can occur. Unexpected events can involve arised errors and complications which can jeopardize the patient's safety. Aim: To investigate the operation theater nurse's experience of unexpected events in the operating room. Method: The study was a qualitative interview study conducted with semi-structured questions. A total of eight operating theater nurse’s were interviewed at two hospitals in southern Sweden. The interviews were analyzed with qualitative content analysis Result: Following the analysis three themes emerged that described how operating theatre nurses’ experienced unexpected events in the operating room; Feeling confident in oneself and others. The experience of preserving and losing control and Emotional aspects of unexpected events. How well-functioning the team is and the degree of professional experience are perceived to be key factors the influence how to handle an unexpected event. Mixed feelings such as inadequacy and stimulation in the profession emerged.  Conclusion: Operating theatre nurses generally feel secure when unexpected events occur. The study shows both positive and negative experiences in connection with an unexpected event.

Syfte och frågeställningar: Syftet i den här studien har varit att undersöka hur fysiologiska och upplevelsebaserade variabler skiljer sig vid känd, okänd och oväntad arbetstid samt i förhållande till mentala färdigheter. För att uppnå syftet undersöktes följande frågor. Hur påverkas fysiologiska och upplevelsebaserade variabler vid känd, okänd och oväntad arbetstid? Vilket samband finns det mellan mentala färdigheter och de fysiologiska respektive upplevelsebaserade variablerna? Metod: Avsikten är att upprepa tidigare studier men med nya parametrar. Testpersonerna var uthållighetstränade (57,1 ml/kg/min ±3,7SD) män med en medelålder på 37 år (±3,8SD). Vid tre olika testtillfällen utförde testpersonerna (n=7) tre olika test. Vid alla testtillfällen sprang testpersonerna på löpband i 20 minuter med en hastighet som motsvarade 80 % av maximalt syreupptag. Vid test A fick testpersonerna veta att de skulle springa i 20 minuter. Vid test B fick testpersonerna veta att de skulle springa i 10 minuter, men i den tionde minuten fick testpersonerna veta att de skulle springa ytterligare10 minuter. Vid test C fick testpersonerna ingen information om hur lång tid de skulle springa, men i den tjugonde minuten fick testpersonerna veta att testet avslutades efter totalt 20 minuter. Resultat: Inga signifikanta skillnader i de fysiologiska variablerna mellan test A, B och C har kunnat fastställdes. Det finns dock en tendens att syreupptaget var lägre i test B än test A och C (p<0,10). Testresultaten visar att syreupptaget sjönk mellan minut 19 och 20 i test C. De upplevelsebaserade variablerna visade inte heller på signifikanta skillnader mellan olika tester, men uppskattad ansträngning verkade vara lägre i intervallet minut 14-19 i test B jämfört med test A och C, samt att syreupptaget också här sjönk för test C mellan minut 19 och 20. Sambanden mellan de fysiologiska samt upplevelsebaserade variablerna och de mentala färdigheterna resulterade i ett signifikant lägre syreupptag (p<0,05) i test B i förhållande till test C. Vid hög self-efficacy och högt mental toughness poäng, samt ett mer stabilt känslomässigt förlopp vid hög poäng på cognitive reappraisal. Testpersonernas användning av self-talk verkade vara test specifik då mängden positivt self-talk ökade från test A till B till C oavsett viken ordning testerna utfördes. Slutsats: Studien visar motstridiga resultat jämfört med tidigare refererade studier. Det finns ett samband mellan de fysiologiska och upplevelsebaserade variablerna, typ av test och mentala färdigheter. Sambandet är dock otydligt och bör undersökas noggrannare.

<p>Min avsikt med denna uppsats var att söka en djupare förståelse av fenomenet minneswebbplatser för avlidna personer på Internet. Som ett tidigare helt outforskat fenomen som dessa minneswebbplatser är, så har jag haft förmånen att få välja helt fritt vad jag ska titta närmare på, och hur detta ska genomföras. Detta resulterade i att jag valde att ta reda på hur dessa sorgens regioner tar sig uttryck på minneswebbplatserna. Sorgens regioner som man kan tänka sig är både sociala och spatiala på dessa webbplatser.</p><p>Jag har beskrivit en rad teoretiska begrepp i metodavsnittet som har kommit att fungera som en ram för analysen av minneswebbplatserna: (själv)representation, aktörer, intimitet, autenticitet, stil och personliga uttryck är dimensioner inom de sociala regionerna, och indexsidan, gemensamma utrymmen, privata utrymmen och länkar till omvärlden är dimensioner inom de spatiala regionerna. Dessa teoretiska begrepp har i analysen på ett systematiskt sätt analyserats och satts i relation till de teoretiska perspektiven för uppsatsen.</p><p>Uppsatsens teorianknytning är Erving Goffmans resonemang kring främre och bakre regioner, samt regionbeteenden. Joshua Meyrowitzs vidareutvecklade teorier om regioner, samt tankar om medier och rumslighet. Birgit Hertzberg Kaare och Knut Lundbys, samt Nancy Thumims teorier om självrepresentation och autenticitet i digitala berättelser, och Britta Lundgrens teorier kring sörjandets processer vid en oväntad död.</p><p>Minneswebbplatserna rör sig i gränslandet mellan den främre och den bakre regionen. Den förändring som skett, med nya medier, av vad vi betraktar som privat respektive offentligt har nu nått den egna privata sorgen. I vårt självbiografiska samhälle, visar de anhöriga tydligt att de vill ha en publik och genom att den digitala (själv)representationen inger en känsla av bestående, tänker man sig även en framtida publik som kan ta del av avtrycken, samtidigt som den avlidne kan bli odödlig genom att det kollektiva minnet blir det som överlever det individuella livet.</p>

Min avsikt med denna uppsats var att söka en djupare förståelse av fenomenet minneswebbplatser för avlidna personer på Internet. Som ett tidigare helt outforskat fenomen som dessa minneswebbplatser är, så har jag haft förmånen att få välja helt fritt vad jag ska titta närmare på, och hur detta ska genomföras. Detta resulterade i att jag valde att ta reda på hur dessa sorgens regioner tar sig uttryck på minneswebbplatserna. Sorgens regioner som man kan tänka sig är både sociala och spatiala på dessa webbplatser. Jag har beskrivit en rad teoretiska begrepp i metodavsnittet som har kommit att fungera som en ram för analysen av minneswebbplatserna: (själv)representation, aktörer, intimitet, autenticitet, stil och personliga uttryck är dimensioner inom de sociala regionerna, och indexsidan, gemensamma utrymmen, privata utrymmen och länkar till omvärlden är dimensioner inom de spatiala regionerna. Dessa teoretiska begrepp har i analysen på ett systematiskt sätt analyserats och satts i relation till de teoretiska perspektiven för uppsatsen. Uppsatsens teorianknytning är Erving Goffmans resonemang kring främre och bakre regioner, samt regionbeteenden. Joshua Meyrowitzs vidareutvecklade teorier om regioner, samt tankar om medier och rumslighet. Birgit Hertzberg Kaare och Knut Lundbys, samt Nancy Thumims teorier om självrepresentation och autenticitet i digitala berättelser, och Britta Lundgrens teorier kring sörjandets processer vid en oväntad död. Minneswebbplatserna rör sig i gränslandet mellan den främre och den bakre regionen. Den förändring som skett, med nya medier, av vad vi betraktar som privat respektive offentligt har nu nått den egna privata sorgen. I vårt självbiografiska samhälle, visar de anhöriga tydligt att de vill ha en publik och genom att den digitala (själv)representationen inger en känsla av bestående, tänker man sig även en framtida publik som kan ta del av avtrycken, samtidigt som den avlidne kan bli odödlig genom att det kollektiva minnet blir det som överlever det individuella livet.

This paper is in large parts an update to a paper by Bekaert and Wang from 2010 called Inflation risk and the inflation risk premium. Its purpose is to find insights into the inflation hedging properties of the major asset classes. The analysis includes stocks, bonds, treasury bills, foreign bonds, real estate, gold, and gold futures for 43 countries and covers investment horizons up to five years. For developed countries it is found that gold, gold futures and bonds are the besthedge against inflation, both in the short and long run. Treasury bills have a relatively modest performance in the short term but improve with horizons to a great hedge. For emerging countries all asset classes provide a decent hedge, with a slight favor for treasury bills and a slightdisadvantage for real estate in the short and long run. All asset classes are poor hedges to unexpected inflation with an exception for real estate in longer investment horizons. The best hedge against unexpected inflation shocks is inflation-linked bonds. / Den här uppsatsen är i stort en uppdatering av en artikel av Bekaert och Wang från 2010 kallad Inflation risk and the inflation risk premium. Syftet är att hitta insikter i inflationsskyddande egenskaperna för de stora tillgångsklasserna. Analysen inkluderar aktier, obligationer, statsskuldväxlar, utländska obligationer, fastigheter, guld och guldterminer för 43 länder och täcker investeringshorisonter upp till fem år. För utvecklade länder finner vi att guld, guldterminer och obligationer är bästa skyddet mot inflation, både på kort och lång sikt. Statsskuldväxlar är ett relativt dåligt inflationsskydd på kort sikt, men blir ett bra skydd över längre horisonter. För tillväxtländer ger alla tillgångsslag en skapligt skydd, med en liten fördel för statsskuldväxlar och en liten nackdel för fastigheter i kort och långt perspektiv. Alla tillgångsklasser är dåliga skydd mot oväntad inflation, med ett undantag för fastigheter i längre investeringshorisonter. Det bästa skyddet emot oväntade inflationschocker är inflationskopplade obligationer.