As the world moves towards a more sustainable future and consumers begin to research more sustainable ways to consume, many turn to second hand for purchasing apparel due to its supposed minimal effect on the environment. The second hand market is rapidly growing but research surrounding the implications of its growth is scarce. This study aims to research consumer habits in the second hand fashion market in Sweden. More specifically, if the Swedish second hand consumption reflects the fast fashion way of consuming, meaning purchasing vast amounts of apparel for minimal use. The study utilizes a mixed method of collecting data, both a qualitative and a quantitative method. A survey and interviews were conducted, mapping the consumption habits of second hand apparel of Swedish people in their early twenties. The results show that second hand consumption has some similarities to the fast fashion way of consuming but there are still several differences. There were signs that the second hand market is moving towards excessive consumption practices which the fast fashion industry has been criticized for in the past. The key similarities between second hand fashion consumption and fast fashion consumption observed in the participants were impulse buying, minimal usage of products, seeking trendy items and gaining hedonic pleasure.

This study inquires as to whether Walmart’s sustainability campaign represents a sincere and holistic change throughout the company’s global supply chain or if it is simply a public relations campaign which caters to the growing target market of “next-generation” consumers and justifies further expansion into “emerging markets”. A critical analysis of Walmart’s sustainability discourse is presented, using transcribed texts of various corporate and publicitygeared publications. Frequently utilized terms and themes are identified throughout the big-box retailer’s sustainability campaign which convey a distinctly Neoliberal ethos—a political economy which lies at the heart of current practices of institutional unsustainability—and emphasize the role of the atomized individual—who may purchase protection from environmental risks via green products. Other themes, which are commonly associated with sustainability research, are glaringly absent: subsidiarity; human rights; steady-state economics; economic inequity; the precautionary principle. This research aims to shed light on the prospects for the sustainability of green overconsumption, which Walmart is leading the way in promoting, and for the continuation of the modern economistic zeitgeist into the twenty-first century.

Secondhand är en växande marknad i dagens samhälle och utmanar de traditionella företagen i detaljhandeln gällande hur kläder tillverkas och säljs. Med hållbarhet i åtanke väljer allt fler att konsumera begagnade kläder för att reducera sin klimatpåverkan. Detta till trots är överkonsumtion fortsatt ett problem. Vilket ställer frågan om det räcker att köpa secondhand, om konsumtionen fortsatt är högre än nödvändigt. Studiens syfte är att undersöka hur secondhand-aktörer kan växa på ett mer hållbart sätt genom sina affärsmodeller samt vilka hinder och möjligheter som uppstår. Studien ska bidra med bättre förståelse gällande secondhand-aktörers möjligheter i att främja hållbar konsumtion och samtidigt bibehålla en finansiell tillväxt. Det empiriska materialet är samlat genom kvalitativa intervjuer med tre respondenter som verkar inom den svenska secondhand-marknaden. Materialet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och etablerade affärsmodeller som del av det teoretiska ramverket. Studien har identifierat utmaningar vad gäller att främja hållbar konsumtion med en affärsmodell byggd på att omsätta höga volymer. Däremot har affärsmodeller, med ett kvalitetsfokus, höga vinstmarginaler och högre grad segmentering en bättre chans att lyckas uppnå balans. / Secondhand is a growing market in society and challenges the regular retail companies in how they make and sell clothes. With sustainability in mind, more people choose to buy used clothing to reduce their impact on the climate. However, overconsumption is still a big problem leaving questions if just buying clothes secondhand is enough if you buy more than you need. This study aims to investigate how secondhand companies can be profitable in a more sustainable way through their business models and what challenges and possibilities it may bring by achieving this. The main purpose of this study is to provide a deeper understanding about how secondhand businesses can increase their sustainability without compromising financial growth. The empirical material is collected by doing qualitative interviews with three respondents in the business of secondhand and have been analyzed by using previous research and different business models as a part of our theoretical framework. The study has found challenges as it pertains to achieving sustainable consumption while increasing revenue through higher volumes. However, business models focused on quality and profiting on higher margins with higher segmentation are more likely to achieve balance.

Teorin om “cirkulär ekonomi” (CE) är baserad på att effektivare tillvarata resurser, genom att återanvända material och komponenter inom “cirkulära” system, anses den vara ett alternativ till den linjära produktionsmodellen som har bidragit till dagens miljöproblematik. Det finns dock kritik mot teorin om “cirkulär ekonomi” (CE), den anses vara vag och främst är driven av en teknologisk och ekonomisk agenda, utan tillräcklig hänsyn till de sociala och kulturella faktorer som driver konsumtionen i samhället. Innovationen av elbilar har framstått som en del i lösningen av miljöproblematiken och strävar efter att på sikt bli den nya fordonsnormen i samhället. Trots positiva klimatfördelar utmanas aktörer fortfarande i att skapa incitament för konsumenter att investera i elbilar och främja en mer “cirkulär” fordonsindustri. Genom att analysera cirkulär ekonomi inom en “postmodernistisk kontext” och med användning av “konsumentkulturteori” (eng. “Consumer Culture Theory”, CCT) som en del av studiens ramverk syftar denna uppsats till att ge en djupare förståelse för hur symboliska och kulturella värden påverkar implementeringen av cirkulär ekonomi. Genom att använda elbilar som ett exempel på cirkulär ekonomi studerades konsumenternas bakomliggande drivkrafter till förvärvet. Dessutom genomfördes en noggrann analys av elbilens bidrag till den cirkulära ekonomin för att försöka förstå vad det innebär för en produkt att vara helt “cirkulär”. Genom en kvalitativ forskningsmetod utfördes telefonintervjuer med sju elbilsägare för att utforska deras erfarenheter av elbilar. Resultaten från studien visar att motiven för att investera i elbilar främst härrör från symboliska, tekniska eller ekonomiska faktorer som bidrar till respondenternas sociala status i samhället. Genom att respondenterna baserar valet av konsumtion av elbilar på känslor av lyx eller ekonomiska fördelar, snarare än att konsumtionen baseras utifrån miljömässiga faktorer, har det stärkt uppfattningen att sociokulturella faktorer kan leda till “tröghet” (eng. “inertia”) gällande införandet av den mera resurseffektiva cirkulära ekonomin. Respondenterna anser att elbilen kan bli en del av den cirkulära ekonomin på sikt, men att batterier och återvinning av dessa behöver utvecklas och att den i nuläget har en oklar kontribution till cirkulär ekonomi. / At the core of the theory of the “circular economy” (CE) is efficient resource-management. Effectively reusing material and components in a “circular system” serves as an alternative to the linear production model that has caused environmental concerns. Implementing a “circular economy” (CE) is, however, hampered by criticism since it is too vague a theory, pursuing a technological and economic agenda and therefore not taking into account the many social and cultural factors that drive consumption in society. The innovation of electric cars is seen as a part of the solution to the environmental problems. But even with a positive climate approach, it still seems to be a challenge for actors to create incentives for consumers to start investing in electric cars and move towards a more “circular” car industry. Within the context of postmodernism and “consumer culture theory” (CCT), this thesis focuses on how symbolic and cultural values in consumers affect the implementation of a circular economy. Using electric cars as an example of circular economy production, the thesis aims at investigating what makes consumers purchase an electric vehicle. In the same context, a deeper analysis of the electric cars contribution to the circular economy was conducted to understand what it means for a product to be fully “circular”. By employing a qualitative research methodology, phone interviews were conducted to explore the respondents experience of electrical cars. Findings from this research reveal that the motivation to buy electric cars predominantly stem from symbolic, technical, or economic values that contribute to the respondent’s social status in society. The choice to consume electric cars is driven by needs of luxury or economic benefits rather than environmental concerns. This strengthens the notion that sociocultural factors can lead to inertia regarding the implementation of a more resource-efficient circular economy. The respondents believe that electric cars can make a better contribution to the circular economy in the future, emphasizing the need for more efficient recycling of electric vehicle batteries.

Den svenska klädimporten har ökat dramatiskt och vårt samhälle har förändrats till ett konsumtionssamhälle där vi shoppar efter ”köp och släng” istället för ”slit och släng”. Den ökade klädkonsumtion är ett omdiskuterat samhällsproblem och mode är en färskvara som uppdateras i en allt snabbare takt. Ett stort utbud tillsammans med de låga priser som klädmarknaden är uppbyggd av uppmuntrar till impulsköp vilket gör det allt svårare för kunden att fatta medvetna köpbeslut. I denna studie kommer vi att utgå från Armstrong och Kotlers modell av köpbeslutprocessens som är uppbyggd av fem steg som innefattar hela processen. Första steget är att ett behov upptäcks vilket följs av informationssökning därefter sker utvärdering. Det följande steget handlar om att ett köpbeslut fattas och slutligen utvärderas köpet av konsumenten. Observationsstudier visar att många konsumenter inhandlar kläder utan att följa de steg som presenteras i många klassiska köpbeslutmodeller.Undersökning klargör omfattningen av den nutida kvinnans köpbeslutsprocess när konfektionsvaror till lågpris införskaffas. Kopplingar dras mellan olika typer av köpbeslutsprocesser och köpbeteenden till konsumtion av lågprisvaror. Avslutad studie tyder på att samtliga fem steg i köpbeslutsprocessen av Armstrong och Kotler inte alltid förekommer dock har majoriteten av de individer som deltog i undersökningen gått igenom en köpbeslutsprocess där alla steg funnit med men endast i en liten utsträckning. Studien visar på att i köpbeslutsprocessens första steg identifieras enbart ett behov av att konsumera hos de allra flesta av de kvinnor som deltog och många kvinnor har ett behov av att ständigt förnya sin garderob. Detta förändrade köpbeteende har en betydelsefull koppling till den överkonsumtion av konfektionsvaror som råder i dagens samhälle.The Swedish clothing imports have increased dramatically and our society has become a society where we “buy and toss” instead of “wear out and toss”. The increase in clothing consumption is a controversial social issue and fashion is a perishable product that is quickly updated. A wide range of clothes together with low prices encourages customers to make impulsive purchase and make it complicated for the customer to do conscious purchase. In this study, we will start from a model of the buying decision process made of Armstrong and Kotler. This model consists of five steps, which includes the entire process. The first step is recognition of a need which is followed by information search and further by evaluation of alternatives. The next step is purchase decision and at last the customers evaluation of the product and post purchase behavior. Observational studies show that many consumers purchase clothes without following the steps that exists in many classic models about the buying decision process.This study clarifies the extent of the contemporary woman's buying decision process when clothing at low pieces is purchased. Links is drawn between different types of buying decision processes and buying habits in the consumption of low-priced clothes. This study suggests that all five steps in the buying decision process by Armstrong and Kotler do not always occur. The majority of the individuals who participated in the survey have gone through a buying decision process in which all of the steps are being followed but only in a little extent. The study shows that the first step in the buying decision process is identified only as a need to consume. The majority of the women who took part of the survey had a need to constantly renew their wardrobe. This change in buying behavior has an important link with the overconsumption of clothing that exists in the contemporary society. / Program: Textilekonomutbildningen

Den svenska klädimporten har ökat dramatiskt och vårt samhälle har förändrats till ett konsumtionssamhälle där vi shoppar efter ”köp och släng” istället för ”slit och släng”. Den ökade klädkonsumtion är ett omdiskuterat samhällsproblem och mode är en färskvara som uppdateras i en allt snabbare takt. Ett stort utbud tillsammans med de låga priser som klädmarknaden är uppbyggd av uppmuntrar till impulsköp vilket gör det allt svårare för kunden att fatta medvetna köpbeslut. I denna studie kommer vi att utgå från Armstrong och Kotlers modell av köpbeslutprocessens som är uppbyggd av fem steg som innefattar hela processen. Första steget är att ett behov upptäcks vilket följs av informationssökning därefter sker utvärdering. Det följande steget handlar om att ett köpbeslut fattas och slutligen utvärderas köpet av konsumenten. Observationsstudier visar att många konsumenter inhandlar kläder utan att följa de steg som presenteras i många klassiska köpbeslutmodeller.Undersökning klargör omfattningen av den nutida kvinnans köpbeslutsprocess när konfektionsvaror till lågpris införskaffas. Kopplingar dras mellan olika typer av köpbeslutsprocesser och köpbeteenden till konsumtion av lågprisvaror. Avslutad studie tyder på att samtliga fem steg i köpbeslutsprocessen av Armstrong och Kotler inte alltid förekommer dock har majoriteten av de individer som deltog i undersökningen gått igenom en köpbeslutsprocess där alla steg funnit med men endast i en liten utsträckning. Studien visar på att i köpbeslutsprocessens första steg identifieras enbart ett behov av att konsumera hos de allra flesta av de kvinnor som deltog och många kvinnor har ett behov av att ständigt förnya sin garderob. Detta förändrade köpbeteende har en betydelsefull koppling till den överkonsumtion av konfektionsvaror som råder i dagens samhälle.The work was done in collaboration with the Ka of Sweden where the task was to produce a better fit for the blouses of woven material. The current fit does not have a good bust adjustment and have similar armhole front and back. I chose to work out the theoretical part first and compile lists of measurements and then work out the empirical part of constructions, fittings and finished the first sample. The result of my work was very good and it's been fun working against a company. / Program: Textilekonomutbildningen

Denna studie fokuserar på medieaktörers språkanvändning kring ämnet konsumtion, med utgångsläge i den överkonsumtion som idag råder. En medieaktör som har makten att legitimera åsikter samt har tillgång till den offentliga diskursen är de som kallas influencers. Studien ämnar skapa kritisk språkmedvetenhet hos mediekonsumenter, vilket gör studiens syfte till att undersöka hur influencers i mediet podcast konstruerar bilden av konsumtion. Detta för att se hur de, i och med sin maktposition, upprätthåller den rådande konsumtionsnormen. Studien fokuserar på en av Sveriges största podcaster: Fredagspodden med Hannah och Amanda. För att kunna se konstruktioner av konsumtion genomförs denna studie med en kritisk diskursanalys. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i Zygmunt Baumans beskrivning av konsumism. Utöver denna ses även förklaringar i struktureringsteorin, dess syn på maktbegreppet samt i teori om legitimering. Studiens tillvägagångssätt baseras på den tredimensionella analysmodellen som ursprungligenärutvecklad av Norman Fairclough. Materialet har därför genomarbetats i tre dimensioner: textpraktik, diskursiv praktik och social praktik. Detta görs för att förstå var praktiks relation till varandra, något som möjliggör förståelse för hur språket är påverkat av, och även påverkar, rådande normer och sociala system. Utifrån de språkliga resurser som framkommit i studiematerialet har fem diskursiva teman uppenbarats: konsumtion som behov, framställning av överdriven konsumtion, lyssnaren som antagen konsument, konsumtion som källa till välmåendesamt konsumtion somidentitetsbyggande. Tillsammans kan sägas att de diskursiva temana legitimerar rådande konsumtionsnormer och materialet bör därför ses som en bidragande faktor till överkonsumtion. / This study is focusing on opinion leaders in media and their language usage regarding the topic of consumption. This due to the overconsumption that is evident in our society today. One opinion leader that have the power to legitimize and the access to the public discourse is the one referred to as an influencer. The purpose of this study is to increase critical language awareness amongst media consumers, which is done by examining how influencers in the podcast media construct the image of consumption. This is done to see how they, in their position of power, maintain the Swedish consumption norm. The study is focusing on one of Sweden's largest podcasts: Fredagspodden with Hannah and Amanda. In order to see constructions of consumption, this study is conducted with a critical discourse analysis. The theoretical framework of the study is based on Zygmunt Baumans description of consumerism. In addition to this, the structuration theory with its view on the concept of power is used, as well as thetheory of legitimacy. The approach of this study is based on the three-dimensional analysis model originally developed by Norman Fairclough. The material has been elaborated in three dimensions: text practice, discursive practice and social practice. This was done to understand the relationship between each practice in relation to the others, making it possible to understand how the language affects and is influenced by the prevailing norms and social systems. Based on the linguistic resources presented in the study material, five discourse themes have been revealed: consumption as desideratum; representation of excessive consumption; the listener as an assumed consumer; consumption as a source for well-being; and consumption as identity building. Together, it can be said that the themes legitimize the current Swedish consumption norm and the material should therefore be seen as a contributing factor to overconsumption.

No description available.

No description available.

No description available.