Bakgrund: Ett problem i samhället för personer med psykiska sjukdomar är stigma och negativa attityder. Primärvården är första linjens hälso- och sjukvård, dit många vänder sig först vid ohälsa. Då stigma kan vara en anledning att inte söka hjälp för psykisk ohälsa är det viktigt att vårdpersonalen inte bidrar till detta. Förutfattade meningar och negativa attityder mot patienter motverkar också byggandet av en god vårdande relation vilket hindrar patientens tillfrisknande samt ger en försämrad vårdupplevelse. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att studera hur vuxna personer med psykisk ohälsa upplever vårdmöten inom primärvården samt vilka aspekter som anses viktiga i mötet. Metodbeskrivning: En beskrivande design med allmän litteraturöversikt som metod användes samt 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ eller blandad metod hämtades från databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning analyserades artiklarnas resultat enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Huvudresultat: Fem teman framkom med 17 tillhörande subkategorier vilka beskrev personers positiva och negativa upplevelser. Dessa teman var: Bemötande inom primärvården, Primärvårdspersonalens attityder, Primärvårdspersonalens kompetens, Samarbete och delaktighet samt Tillgång till vård och resurser. Slutsats: Studien visade att ett gott bemötande och samarbete med vårdpersonal bidrar till en positiv vårdupplevelse samt en vilja att engagera sig i sin egen vård. Dåliga bemötanden däremot med bristande samarbete och negativa attityder ökar stigmat av psykisk sjukdom och ger en negativ vårdupplevelse. För att motverka negativa attityder mot denna patientgrupp, behöver vårdpersonalen mer kunskap om psykisk ohälsa samt arbeta för att förbättra dessa attityder. / Background: A problem in society for people with mental illness is stigma and negative attitudes. Primary care is first-line health care, where many turn first to get help for mental illness. As stigma can be a reason not to seek help for mental illness, it is important that the healthcare professionals do not contribute to this. Preconceived notions and negative attitudes towards patients also counteract the building of good caring relationships, which hinders the patient's recovery and results in a worsened care experience. Aim: The purpose of this literature review is to study how adults with mental illness experience care meetings in primary care and which aspects are considered important in the meeting. Method: A descriptive design with general literature review as method was used and 13 scientific articles with a qualitative or mixed method were retrieved from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. After quality review, the results of the articles were analyzed according to Graneheim and Lundman's (2004) qualitative content analysis. Results: Five themes emerged with 17 associated subcategories which described people's positive and negative experiences. These themes were: Treatment in primary care, Primary care staff's attitudes, Primary care staff's competence, Cooperation and participation and access to care and resources. Conclusion: The study showed that a good treatment and collaboration with care staff contributes to a positive care experience and a willingness to get involved in their own care. Poor treatment, on the other hand, with lack of cooperation and negative attitudes, increases the stigma of mental illness and provides a negative care experience. To counteract negative attitudes towards this patient group, healthcare professionals need more knowledge about mental illness and work to improve these attitudes.

My thesis examines patients’ and caregivers’ perspectives on educating healthcare providers(HCPs). Specifically, it examined two research questions: 1) What do patients think about their involvement in the education of HCPs? and 2) What roles do patients want to have in the education of HCPs? It is important for educational leaders and HCPs to understand answers to these questions, from patients’ own perspectives, to make effective changes in current and future health professions education and ultimately, the delivery of patient-centred care. I conducted semi-structured interviews with 27 patients and caregivers for this study. Through conventional content analysis, I identified five themes for what patients think about their involvement in the education of HCPs. Namely, patient involvement in the education of HCPs: (1) is challenging because of power-differentials between themselves and HCPs; (2) requires patient training; (3) needs to start early in HCPs’ education process; (4) can improve patient-HCP partnerships; and (5) requires compensation for patients. I also identified three roles that patients want to have in the education of HCPs. Specifically, they want to: (1) teach HCPs about patients’ expectations, experiences, and perspectives through case studies, storytelling, and research; (2) provide direct feedback to HCPs; and (3) advise on curricula development and admission boards for HCPs. My research adds to the limited research on patients’ and caregivers’ perspectives on their involvement in the education of HCPs, identifies barriers to patient involvement, and provides a foundation that HCPs and educational leaders can use to improve patients’ active involvement in the education of HCPs. Further, it highlights that patients’ voices are important to the education of HCPs. It also illuminates my own perspectives on patient involvement in the education of HCPs, which I share as part of my positionality as a researcher who conducted this study.

SAMMANFATTNING Typ 2-diabetes ökar i nästan hela världen med ohälsa och höga samhällskostnader som följd. Stora delar av diabetesvården utförs i form av egenvård, det vill säga medvetna självständiga handlingar utförda av individen själv för att reglera och förbättra den egna hälsan, bidra till ökat välbefinnande och bibehålla integritet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad vuxna personer med typ 2-diabetes beskriver som främjande för egenvård. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie med inriktning mot studier utförda i Norden. Datainsamlingen har skett via databaserna PubMed och Cinahl och vid dataanalysen ingick resultatet av 12 artiklar med kvalitativa metoder där meningsbärande enheter i resultaten tolkades och kondenserades till teman och subteman. Resultatet som framträdde vid analysen gav 4 teman och 3 subteman som beskriver hur kunskap ger kontroll och trygghet samt beskriver socialt stöd, professionellt stöd och balans mellan krav och förutsättningar som främjande för egenvård. Slutsatsen visar att överensstämmelse finns mellan det som förordas avseende patientutbildning och egenvård i riktlinjer för diabetesvård, annan forskning, diabeteslitteratur och resultatet av föreliggande litteraturstudie.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第21633号 / 医博第4439号 / 新制||医||1034(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 横出 正之, 教授 木原 正博, 教授 今中 雄一 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DGAM

Omhändertagandet av personer som är i behov av vård skall vara lika för alla med ett respektfullt bemötande. Patienter bör få individanpassad vård tillsammans med ett omhändertagande som innebär personligt bemötande på individens villkor. Behandling och kommunikation är nyckelfaktorer för att möta vården med att förebygga ohälsa och lidande hos patienter. Inom akutmottagningar omhändertas människor som är i akut behov av vård vilket kan innebära att de patienter som söker akuthjälp och får låg prioritet i triage-systemet kan vänta länge på vård. Ett bemötande inom sjukvården bör vara anpassat med hänsyn till lika villkor för alla människor. Hög arbetsbelastning ses på akutmottagningar i hela världen. Orsaker till detta kan bero på att det faktiska antalet personer som besöker vården ökar eller att patienter söker akutvård istället för primärvård. En annan orsak som kan bidra till höga belastningen på akutmottagning kan vara att patienter ofta inte känner till, eller litar på, andra vårdgivare. Patienter som uppsöker akutvård bör få information om hur de kan vända sig till andra vårdgivare där de kan få hjälp. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av vistelsen för patienter på en akutmottagning. Metoden var en litteraturbaserad studie i form av en litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapligt granskade artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet var att kommunikation, information, väntetiden, bemötande och tillfredsställdes var faktorer som påverkar patienters upplevelse av vistelse på akutmottagning. Klar och tydlig kommunikation, ett gott bemötande och att ge information angående t.ex. eventuell väntetid kan bidra till en ökad tillfredsställelse hos patienten under vistelsen på akutmottagningen.

No description available.

Bakgrund: Psykisk lidande kan leda till situationer där patienter vårdas mot sin vilja.  Autonomin blir begränsad vilket kan medföra hotfulla situationer som i sin tur präglar vårdrelationen. När detta inträffar är det av stor betydelse att ha en bra kommunikation och respektfullt bemötande i kontakten med patienten. Vid tvångsvård kan patienter känna sig övergivna och osäker då vissa av deras rättigheterna blir borttagen. Med hänsyn till detta borde det läggas vikt på hur patienter blir bemött under denna speciella tiden, där tvångsvård pågår.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande under tvångsvård  Metod: Litteraturöversikt utifrån sju kvalitativa artiklar och en med en mixad metod. En integrerad analys genomfördes för att kunna besvara arbetens syfte.  Resultat: Analysen av patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande under tvångsvård resulterade i två teman: Olämplig bemötande och holistisk bemötande. Tema Olämpligt bemötande består av kategorierna Maktutövande attityder och Bristande kommunikation. Tema Holistiskt bemötande består av kategorierna Empatiskt professionellt förhållningssätt och Människan bakom patientrollen. Slutsats: Bemötande av patienter under tvångsvård påverkas av vårdpersonalens attityd. Maktutövande attityder och bristfällig kommunikation leder till att patienter känner sig förolämpade och inte delaktiga i sin vårdprocess. Patienter uppskattar omtänksamhet. Underlåtelsen av små handlingar som tillgodoser basala grundbehov påverkar dock patienters välmående negativ. Ett empatiskt professionellt förhållningssätt vägleder vårdpersonalen till att se människan bakom patientrollen. Kunskap i området anses i dagsläget som otillfredsställande och borde behöva uppmärksammas i det dagliga arbetet för att öka vårdkvaliteten inom psykiatrisk omvårdnad. / Background: Mental illness can lead to situations where  patients are cared for against their will. Autonomy becomes limited, and this can lead to threatening situations which in turn characterize the care relationship. When this occurs, it is of great importance to maintain  good communication and provide respectful contact to the patient. In case of involuntary treatment, the patients may feel abandoned and insecure when some of their rights are removed. With this in mind, emphasis should be placed on how patients are treated under this abnormal condition, when  involuntary treatment is ongoing.  Aim: To describe patient`s experiences of healthcare staff's attitudes during involuntary treatment.  Method Literature review based on seven qualitative articles and a mixed method. An integrated analysis was conducted to answer the question related to the issue.  Results: An analysis of  patients` experience of  healthcare staff`s attitudes during involuntary treatment resulted in two themes: Inappropriate treatment and Holistic treatment. The theme of Inappropriate treatment consists of the categories Powerful Attitudes and Lack of Communication. The theme of Holistic treatment consists of the categories Empathic professional approach and the human being behind the patient role. Conclusion The treatment of patient`s during involuntary treatment is influenced by the attitude of the healthcare staff. Attitudes of exercise of power and inadequate communication have led patient`s to feel insulted and not involved in their care process. Patient`s appreciated  consideration. However, the neglect of small actions which addressed their basic needs, affected the patients´ wellbeing negatively. An empathetic professional approach led healthcare staff to see the human being behind the patient role. The knowledge in this domain is currently unsatisfactory and in order to improve the quality of psychiatric nursing, attention needs to be paid to this in the daily work.

Bakgrund Ätstörningar är en växande sjukdom i dagens samhälle och den mest utsatta gruppen är unga kvinnor mellan 15 och 25 års ålder. Ätstörningar är en global sjukdom men som framförallt ses i västvärlden där det smala idealet länge betraktats som det vackra och det framgångsrika och kan vara en stor riskfaktor för insjuknandet. Sjukdomens uppkomst kan bero på biologiska, psykologiska och/eller sociokulturella faktorer. För att kunna skapa ett fördelaktigt möte mellan hälso- och sjukvårdspersonal och individen med ätstörning är det viktigt att se personen bakom sjukdomen samt att relationen innehåller kunskap, tillit, trygghet och hopp. Syfte Syftet var att belysa vad patienten upplever främjar tillfrisknandet från en ätstörning i mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen. Metod Metoden som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt. Sökandet efter vetenskapliga artiklar utfördes på databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 16 artiklar med övergripande kvalitativ metod, men även mixad och kvantitativ metod, inkluderades i resultatet. Resultat Det framkom sex huvudkategorier som patienterna med ätstörning upplevde vara viktiga i en vårdrelation för att kunna främja ett tillfrisknande: Behovet av att överlämna kontrollen till vårdpersonalen, Vikten av att känna tillit i mötet, Modergestaltens betydelse, Hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap och erfarenhet, Se personen bakom ätstörningen samt Hoppets betydelse. Slutsats Hälso- och sjukvårdspersonalen bör ha en fördomslös inställning i vårdandet av en patient med ätstörning. Det är viktigt att vårdpersonalen har kunskap och är bekant med sjukdomen samt att lyckas förmedla tillit, hopp och trygghet i relationen för att främja behandlingen. Patienten med ätstörning vill separeras från sin ätstörning och bli sedd som personen bakom ätstörningen. Det är ytterst viktigt att som vårdpersonal och sjuksköterska kunna skilja på sjukdom och person för att kunna skapa en patientnära relation och vara en hjälpande hand i att främja hälsa. / Background Eating disorders are an increasing problem in the current society. Although it is considered a global disease, it is most common in the western world, and the highest prevalence is seen among young females aged 15-25. The ideal of being slim is considered equivalent to beauty and success and can easily be a risk factor of becoming ill. The onset of eating disorders could be connected to biological, psychological and/or sociocultural factors. In order to create a positive encounter between the ill person and the healthcare professionals, it is important to see the person behind the disease as well as to create a relationship with knowledge, trust, comfort and hope. Aim The aim was to illuminate the patient experience of what promotes recovery from an eating disorder when meeting healthcare professionals. Method The method used was a literature review. Databases Cinahl, PubMed and PsycINFO was used to find relevant scientific articles. 16 articles with mainly qualitative design, but also quantitative design and mixed methods, were chosen for the result. Results Six main categories constitute what patients with an eating disorder found was important in the interrelationship to promote recovery: The need of surrendering control, The importance of feeling trust in the relationship, The meaning of a maternal figure, Health care professionals’ knowledge and experience, To see the person behind the disease and The meaning of hope. Conclusions Health care professionals should carry a non-prejudiced attitude while caring for a patient suffering from an eating disorder. To be able to support recovery it is shown to be important for caregivers to possess knowledge about eating disorders and to convey trust, hope and the feeling of being safe in the relationship. The patient with an eating disorder wish to be distinguished from the eating disorder and for caregivers to see the person behind the disease. It is of great importance for health care professionals, including nurses, being able to distinguish the person from the eating disorder in order to establish a trusting relationship and promoting health.

Bakgrund Utformningen av miljön i akutsjukvården leder till svårigheter att tillvarata patientens integritet. Lyhördhet krävs från sjuksköterskans sida gällande att ge en individanpassad omvårdnad utifrån patientens egna preferenser och kultur. Integritet har flera dimensioner och innefattar personlig, psykisk och fysisk integritet. Integritet är kopplat till människans upplevelse av värdighet och egenvärde. Individens etiska hållning kan skapa en medvetenhet om andra människors värdighet. En grundläggande aspekt inom omvårdnad är att tillvarata patientens värdighet och därmed autonomi. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa patientens upplevelse av integritet inom akutsjukvård. Metod Designen till denna studie var en litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga artiklar. Dessa har tagits fram genom databassökning. Sökningar avgränsades till CINAHL och PubMed. Resultatet baseras på 17 artiklar för granskning och analys. Av de 17 artiklarna var sju av kvalitativ design, sju av kvantitativ design medan tre var mixstudier. Artiklarna kvalitetsgranskades sedan enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Dataanalysen genomfördes med hjälp av en integrerad analysmetod. Resultat Resultatet visade på att patientens upplevelse av integritet var beroende av miljöfaktorer, sjuksköterskans förhållningssätt i vårdrelationen samt sjuksköterskans förmåga att tillämpa integritetsskyddande beteenden. Miljöfaktorer och sjuksköterskans förhållningssätt var avgörande för att upprätthålla patientens värdighet. Slutsats Slutsatsen blev att integritet är ett kontextberoende fenomen. Integritet anses vara personbunden samt att den kan avgöras av människans kultur. Kunskap och reflektion hos sjuksköterskan gällande integritetsskyddande beteenden hade en central roll för att patientens integritet skulle bibehållas. Värdighet och därmed autonomi kunde upplevas av patienterna när integriteten tillvaratagits. / Background The design of the environment in emergency care leads to difficulties in safeguarding the patient's privacy. Responsiveness is required from the nurse's side to provide individualized care based on the patient's own preferences and culture. Privacy has several dimensions and includes personal, psychological and physical privacy. Privacy is linked to the human experience of dignity and intrinsic value. The individual's ethical stance can create an awareness of other people's dignity, something that is changeable throughout life. A fundamental aspect of nursing care is to protect the patient's dignity and thus autonomy. Aim The purpose of this literature review was to illustrate the patient experience of privacy in emergency care. Method The design for this study was a literature review covering scientific articles. These have been developed through database search. Searches were separated into CINAHL and PubMed. The result is based on 17 articles for review and analysis. Of the 17 articles, seven were of qualitative design, seven of quantitative designs while three were of both qualitative and quantitative design. The articles were then quality-reviewed according to Sophiahemmet University's assessment dossier. The data analysis was carried out using an integrated analytical method. Results The results consisted of that the patient ́s experience of privacy depended on environmental factors, the nurse ́s approach in the care relationship and the nurse ́s ability to apply privacy-protection behaviors. Environmental factors and the nurse's approach were crucial to maintaining the patient's dignity. Conclusions The literature review highlights privacy as a context-dependent phenomenon. Privacy is considered to be person bound and can be determined by human culture. The knowledge and reflection of the nurse regarding privacy behaviors had a central role in maintaining the patient's privacy. Dignity and thereby autonomy could be experienced by the patients when the privacy was exploited.

Neurokirurgisk vård i Sverige är begränsad till sex olika kliniker. Klinikerna utför planerade och akuta operationer. Beroende på tillgängliga resurser kan ibland akuta operationer dröja. Fördröjning av operationer ställer krav på sjuksköterskans kunskaper om att bemöta, informera och kommunicera med den väntande patienten. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att vänta på en akut neurokirurgisk operation. En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och som datainsamlingsmetod genomfördes semistrukturerade intervjuer. Sex patienter deltog i individuella intervjuer som ägde rum mellan februari och maj år 2016 på en neurokirurgisk klinik i Sverige. Materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visade att den information patienterna fick från personalen under sin väntetid var i vissa delar otillräcklig och detta skapade en ovisshet som ledde till känslor av oro. Några patienter kände sig utsatta i sin situation vilket skapade starka känslor av ensamhet, besvikenhet och ilska. Patienterna fick fasta en längre tid vilket skapade ytterligare negativa känslor under väntan. Trots oro och ilska uttryckte patienterna en acceptans av sin situation, eftersom de hade en förståelse för varför de fick vänta. Patienterna upplevde även att personalen var hjälpsam, kunnig och positiv vilket skapade en trygghet för patienterna. Slutsatsen visar på vikten av information och tydlig kommunikation mellan patient och personal för att öka patientens trygghet och välbefinnande i en utsatt situation. / In Sweden, neurosurgical patients are treated at six different clinics around the country. The neurosurgical clinics perform both scheduled and acute surgical procedures. At times, acute surgical procedures can be delayed and patients are forced to wait. This requires knowledge for the nurse who cares for these patients on how to treat, inform and communicate with the waiting patient. The aim of the study was to describe patients’ experiences of waiting for an acute neurosurgical procedure. A qualitative method with an inductive reasoning was selected. Semi-structured interviews were chosen as an approach for data collection. Six patients participated in individual interviews performed during the months of February through May 2016 at a neurosurgical clinic in Sweden. The collected data was analyzed with a manifest content analysis. The result of the study shows that the patients lacked information about their situation during the time they waited for surgery, which lead to in feelings of uncertainty and anxiety. Some patients felt exposed, leading to strong emotions such as loneliness, disappointment and anger. The long preoperative fast enhanced the negative feelings. Although the patients expressed feelings of anxiety and anger, they seemed to accept their situation as they understood the reasons for the long wait. They experienced the health professionals as helpful, proficient and with a positive attitude, which gained the patients trust. The conclusion of the study is the importance of patient information and communication between patient and health professionals to create a trusting relationship and well-being for patients in an exposed situation.