Bakgrund: Torra ögon drabbar hundratals miljoner människor över hela världen och är en av de vanligaste orsakerna till att patienter kontaktar ögonsjukvården. Torra ögon uppkommer till följd av ofullständig tårvolym eller tårfunktion som leder till att tårfilmen blir instabil och sjukdomar på ögats yta uppstår. Behandlingen av torra ögon är komplicerad på grund av dess multifaktoriella orsaker. Ögonsjuksköterskan ska ha kompetens att ansvara för omvårdnad och behandling av patienter med ögonsjukdomar och kan genom ett personcentrerat förhållningssätt ha förmåga att med lyhördhet och empati erbjuda stöd och samtal som ger trygghet till patienter och närstående. Ögonsjuksköterskan ska även ha förmåga att identifiera patientens resurser och förmåga till egenvård samt uppmuntra och underlätta för individen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att ha torra ögon. Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed vilket resulterade i tolv originalartiklar som analyserades utifrån Whittemore och Knafls (2005) metod. Resultat: Dataanalysen har mynnat ut i fem kategorier relaterade till patienters erfarenheter av torra ögon; fysiska symtom, förändrad livskvalitet, psykisk ohälsa och sömnbesvär, erfarenheter av egenvård och behandling samt förhållningssätt till sin sjukdom. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att erfarenheter av att ha torra ögon är mångfaldiga och påverkar livet på flera olika sätt, såsom minskad arbetsförmåga, oro, depression och förändrad livskvalitet. I dagsläget finns det sparsamt med kvalitativa studier ur patienters perspektiv av att ha torra ögon. Ett behov av mer forskning finns för att lyfta fram patienternas egna tankar och åsikter om sin situation. / Background: Dry eyes affects hundreds of millions of people worldwide and is one of the most common reasons why patients contact eye care. Dry eyes occur due to insufficient tear volume or dysfunctional tear function, leading to instability of the tear film and the development of diseases on the surface of the eye. The treatment of dry eyes is complicated due to its multifactorial causes. Ophthalmic nurses should have the competence to be responsible for the care and treatment of patients with eye diseases and, through a person-centered approach, be able to offer support and conversations with sensitivity and empathy, providing reassurance to patients and relatives. Ophthalmic nurses should also have the ability to identify the patient's resources and capacity for self-care and encourage and facilitate individual efforts. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of having dry eyes. Method: The study was conducted as a systematic literature review. The searches were carried out in the databases CINAHL and PubMed, which resulted in twelve original articles that were analysed based on Whittemore and Knafls (2005) method.  Result: The data analysis resulted in five categories related to patients' experiences of dry eyes; physical symptoms, changed quality of life, mental illness and sleep problems, experiences of self-care and treatment and approach to their illness. Conclusion: The results of the literature review show that experiences of having dry eyes are diverse and affect life in several different ways, such as reduced ability to work, anxiety, depression and altered quality of life. Currently, there are few qualitative studies from the patient’s perspective of having dry eyes. There is a need for more research to highlight the patients´ own thoughts and opinions about their situation.

Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som idag klassas som en folksjukdom, och är starkt betingat med dåliga levnadsvanor. En del i behandlingen av sjukdomen är livsstilsförändringar, såsom kostförändringar. Genom kosten kan många personer få kontroll över sina blodsockernivåer, och därmed sker en klinisk förbättring. Syfte: Att belysa erfarenheter av kostförändringar hos vuxna personer med diabetes typ två. Metod: En kvalitativ litteraturstudie.Genom strukturerade sökningar med en PEO-modell genom PubMed och Cinahl har tio artiklar identifierats och kvalitetsgranskats genom SBU:s granskningsmall, och slutligen analyserats för litteraturstudiens resultat. Resultat: Fyra huvudteman identifierades – behov av kunskap ,motivation, tillgänglighet, och sociala sammanhang. Slutsats: Kostförändringar vid diabetes ärav stor betydelse för behandlingen av diabetes typ två, och följsamheten till dessa beror mycket på personliga faktorer i individens liv. Därför är det nödvändigt för sjuksköterskan, för att kunna ge god personcentrerad omvårdnad, att ha ett holistiskt perspektiv i det stödjande och hälsofrämjande arbetet. / Background: Type 2 diabetes is a disease that is currently classified as an epidemic and is strongly linked to poor lifestyle habits. Treating the disease involves making lifestyle changes, such as dietary modifications. Through diet, many individuals can gain control over their blood sugar levels, resulting in clinical improvement. Purpose: To highlight the experiences of dietary changes among adult individuals with type 2 diabetes. Method: A qualitative literature study. Ten articles were identified and subjected to quality assessment using the SBU review template through structured searches using a PEO model via Pubmed and Cinahl. The results were then analyzed for the findings of the literature study. Results: Four main themes were identified: the need for knowledge, motivation, availability, and social contexts. Conclusion: Dietary changes are crucial in the treatment of type 2 diabetes and adherence to these changes depends heavily on personal factors in an individual’s life. Therefore, it’s important for nurses to provide effective person-centered care and it is necessary to have a holistic perspective in their supportive and health-promoting work.

Bakgrund: Bröstcancer är ett viktigt och relevant ämne för den grundutbildade sjuksköterskan då det är en del av sjuksköterskans professionalitet att omvårda och stötta kvinnor som har en diagnostiserad sjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa kvinnors upplevelser av att få en bröstcancerdiagnos. Metod: För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ litteraturstudie. Samtliga artiklar som har använts till underlag för litteraturstudien inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärderingsmall. Analys av artiklarna utgick från Popenoes analysmodell. Resultat: I studien identifierades tre kategorier där den första betecknades som “Känsloreaktioner” och innehöll följande tre subkategorierna: De första reaktionerna, tankar inför döden och känslan av att vara en belastning. Den andra kategorin var “Ovisshet inför framtiden” inkluderade följande två subkategorier: Oro inför behandling och Förlora sin roll som kvinna. Den sista kategorin var “Betydelsen av stöd” mynnade ut i två subkategorier: Stöd från andra och Hälso- och sjukvårdspersonalens stöd. Konklusion: Att få en bröstcancerdiagnos kan vara en traumatisk upplevelse för många kvinnor och kan påverka kvinnans fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Kvinnorna upplever en bröstcancerdiagnos på olika sätt och reagerar annorlunda vid diagnosbeskedet. Hälso- och sjukvårdspersonalens stöd visade sig upplevas olika och indikerade ett behov för ett individuellt anpassat stöd. / Background: Breast cancer is an important and relevant topic for the registered nurse as it is part of the nurse’s professionalism to care for and support women with a diagnosed illness. Aim: The aim was to highlight women’s experiences upon receiving a breast cancer diagnosis. Method: To fulfill the purpose, a qualitative review was conducted. All articles used as the basis for the literature review were retrieved from the databases CINAHL and PubMed. The analysis of the articles was based on Popenoe’s analysis model. Quality assessment of the articles was performed according to the template of the Swedish Agency for Health Technology Assesment of Social Services. Result: The study identified three categories with the first one labelled as ”Emotional reactions” and consisting of the following three subcategories: Initial reactions, Thoughts about death and Feeling like a burden. The second main category:” Uncertainty about the future” included the following two subcategories: Concerns about treatment and Losing one’s role as a woman. The last main category:” The significance of support”, led to two subcategories: Support from others and Support from healthcare professionals. Conclusion: Receiving a breast cancer diagnosis can be a traumatic experience for many women and can have an impact on their physical, mental and social well-being. Every woman experiences a breast cancer diagnosis in different ways and will react differently. The support from healthcare professionals was found to be perceived differently, highlighting the need for individual support.

Trauma är en plötslig, oväntad händelse som kan leda till lidande för de drabbade. Korrekt initialt traumaomhändertagande är av största vikt för minskad mortalitet men även för återhämtningen efter traumat, både fysiskt och psykiskt. Trots ambulanssjuksköterskans omvårdnadsansvar framkommer det att det vårdande förhållningssättet kan bli lidande i stressade situationer med svårt sjuka eller skadade patienter. Forskning och utbildning inom trauma fokuserar mycket på det medicinska perspektivet varpå patienters upplevelser av traumaomhändertagande behöver lyftas. Syftet var att belysa patienters upplevelser av initialt traumaomhändertagande inom akutsjukvården. Som metod användes integrerad litteraturöversikt med systematisk sökmetod i databaserna PubMed och CINAHL. Även manuella sökningar utfördes för att utöka sökresultatet. Dataanalys genomfördes med integrerad analys. Totalt 16 artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod ingick i analysprocessen. Resultatet visade att patienternas upplevelser påverkades av vårdpersonalens bemötande och kompetens. Två huvudkategorier identifierades; Vårdrelationens betydelse och Att få sina fysiska och psykiska behov tillgodosedda. Till dessa identifierades underkategorier som närmare beskrev patienternas upplevelser. Delaktighet beskrevs som en viktig aspekt för att återfå förlorad kontroll över sin kropp och autonomi och en etablerad vårdrelation var av stor betydelse för att patienterna skulle känna sig omhändertagna och trygga genom vårdkedjan. Vidare beskrev patienterna att samövad, kompetent och erfaren personal som under omhändertagandet tillgodosåg även psykiska behov var av stor betydelse för upplevelserna under omhändertagandet. Slutsatsen innebar att personcentrerad vård och etablerandet av mellanmänsklig relation mellan patient och vårdpersonal tillskrivs stor betydelse för patienternas upplevelser av det initiala traumaomhändertagandet. Det är av stor vikt att lyfta patientens perspektiv då en positiv vårdupplevelse anses kunna lindra framtida negativa hälsoeffekter. För en ökad kvalitet i traumaomhändertagandet behöver patienternas upplevelser och perspektiv värdesättas och omvårdnaden tillskrivas lika stor betydelse som det medicinska omhändertagandet. / Trauma is a sudden, unexpected event that can lead to suffering for those affected. Correct initial trauma care is of the utmost importance for reduced mortality but also for recovery, both physically and psychologically. Despite the nursing responsibility of the ambulance nurse, it appears that the caring approach can suffer in stressful situations with seriously ill or injured patients. Education and research in trauma focus a lot on the medical perspective, on which patients ‘experience of trauma care needs to be emphasized. The aim was to highlight patients’ experiences of initial trauma care in emergency healthcare. The method was an integrative literature review with a systematic search method in the databases PubMed and CINAHL. Manual searches were also performed to expand the search results. Data analysis was conducted using integrated analysis. A total of 16 articles of qualitative, quantitative and mixed methods were included in the analysis. The result showed that patients’ experiences were affected by the healthcare professionals' treatment and competence. Two main categories were identified; The importance of the caring relationship and To have their physical and psychological needs met. For these, subcategories were identified that more closely described the patients’ experiences. Participation was described as an important aspect for regaining loss of control over one's body and autonomy, and an established caring relationship was of great importance for the patients to feel cared for and secure through the care chain.Furthermore, the patients described that well-trained, competent, and experienced staff who, during the care, also met psychological needs were of great importance to the experiences of the trauma care. The conclusion is that person-centered care and the establishment of a human-to-human relationship between patient and caregiver are attributed great importance to patients' experiences of initial trauma care. It is important to raise the patient's perspective, as a positive care experience is able to alleviate future negative health effects. For an increased quality in trauma care, the patients' experiences and perspectives need to be valued and the nursing care given as much importance as the medical care.

Bakgrund: År 2020 drabbades 22,200 patienter i svenska befolkningen av hjärtinfarkt. Patienters upplevelse efter insjuknandet är ofta oro, ångest och rädsla för att drabbas av ytterligare en hjärtinfarkt. Fysisk aktivitet är rekommendation efter en infarkt, dock uppfylls inte rekommendationen på grund av rädsla att aktiviteten ska utlösa ytterligare en infarkt. Även andra livsstilsförändringar har visat sig vara svårmotiverade. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framträdde två huvudteman: patienters upplevelser av den förändrade livsstilen efter en hjärtinfarkt och upplevelsen av första tiden i hemmet efter en hjärtinfarkt tillsammans med fyra underteman. Under första temat framkom följande underteman, den oförutsedda tröttheten och rädslor och ångest inför nya kost- och motionsvanor. Under tema två framkom följande: Vikten av socialt stöd från omgivningen efter hemkomst samt fysiska och psykiska upplevelser i vardagen. Konklusion: Patienternas liv efter en hjärtinfarkt påverkas både psykiskt och fysiskt. De är i stort behov av stöd av både vårdpersonal och personer i sin omgivning. / Background: In 2020, 22,200 people of the Swedish population suffered a heart attack. Patients' experience after falling ill is often worry, anxiety and fear of suffering another heart attack. Physical activity is recommended after a heart attack, however, the recommendation is not met because there is a fear that the activity will trigger another heart attack. Other lifestyle changes have also proven to be difficult to adapt. Aim: The aim was to describe patients' experiences of life after a heart attack. Method: The study is a literature review based on 11 scientific articles.  Findings: Two main themes emerged from the analysis: Patients' experiences of the changed lifestyle after a heart attack and the experience of the first time at home after a myocardial infarction, together with five sub-themes. Under the first theme, the following subthemes emerged: Uncertainty about one's new body's abilities, the unexpected fatigue and fears and anxiety facing new dietary and exercise habits. Under theme two, the following emerged: The importance of social support from the environment after returning home and physical and psychological experiences in everyday life. Conclusion: Patients' lives after a heart attack are affected both psychologically and physically and are in great need of support from healthcare staff and people around them.

Bakgrund: Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) formas oftast under tonåren och har en symtombild som innebära instabila relationer, förvrängd självbild och impulsivitet som kan innebära självskadehandlingar och självmord eller försök till detta. På grund av sitt syndrom kan patientgruppen vara i behov av sjukvård inom den somatiska såväl som den psykiatriska vården. Patientgruppen får ofta i samband med sjukvård utstå negativa uttryck från vårdpersonal, vilket kan leda till ett försämrat mående hos patientgruppen.  Syfte: Studiens syfte var att belysa erfarenheter av mötet med vårdpersonal hos patienter med EIPS.  Metod: Den genomförda studien är en kvalitativ litteraturstudie. I litteraturstudiens resultat inkluderades nio kvalitativa studier funna i databaserna Pubmed och Cinahl. Studierna kvalitetsgranskades enligt en bedömningsmall med kvalitativ inriktning av Olsson och Sörensen samt analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Efter analys utformades två kategorier (att känna sig bekräftad och att få sin värdighet kränkt) och fem subkategorier (att bli sedd och hörd, att känna förtroende, att uppleva diskriminering, att inte bli tagen på allvar och att uppleva svek). Resultatet visar att patienter med EIPS hade erfarenheter av fördomar mot sin diagnos, diskriminering samt att inte bli tagen på allvar i möten med vården. Det rådde delade meningar hos patientgruppen vad gäller att känna sig bekräftad. Konklusion: Ett behov av att öka förståelsen för patienter med EIPS samt bättre strategier för vårdpersonalens bemötande identifierades, för att förbättra det vårdande mötet. Tidvattenmodellen anses kunna vara ett bra alternativ att arbeta efter i samband med vård av patientgruppen. / Background: Emotionally unstable personality disorder (EUPD) usually debuts in adolescence and is characterized by symptoms involving unstable relationships, distorted self-image and impulsivity. Such symptoms can lead to acts of self-harming and suicide or suicide attempts. Due to the syndrome, the patients are often in need of medical care, within the somatic, as well as the psychiatric care. The patients often have to endure negative expressions from the health care professionals, which can lead to worsened mental health among the patients.  Aim: The aim of this study was to illuminate experiences among patients with EUPD in the meeting with health care professionals.  Methods: This study was a qualitative literature study based on nine articles found in Pubmed and Cinahl. All articles were quality-examined using an assessment with a qualitative focus, formed by Olsson and Sörensen. The articles were analyzed inspired by Fribergs five-step model. Results: Based on the analysis, two categories (to feel acknowledge and to have one’s dignity violated) and five subcategories (to be seen and heard, to feel trusted, to experience discrimination, not to be taken seriously and to experience betrayal) were formed. The results show that patients with EUPD had experiences of prejudice against their diagnosis, discrimination and not being taken seriously by the health care professionals. There were divided opinions among the patients of feeling acknowledge as an individual. Conclusion: These findings indicate a need for increasing the understanding for the patients as well as better treatment strategies to improve the patients experiences when seeking care. The tidal model is a strategi considered to be a good alternative to use for improving the health care for patients with EUPD.

Bakgrund: Till akutmottagningen kommer patienter som är i behov av akut vård. Det är en enhet med hög omsättning av patienter där det förekommer ett högt tempo med snabba beslut och åtgärder. Vårdpersonal undersöker patienter och genom triagering kan vårdbehov fastställas och eventuell behandling inledas. För att säkerställa god vård regleras vården i olika lagar som samtliga i vårdteamet skall följa. Vårdteamet består av ett flertal professioner där sjuksköterskan ansvarar för samt leder omvårdnadsarbetet. Omvårdnad fokuserar på hela personen och syftar bland annat till att främja hälsa och motverka skada. Det har uppmärksammats att det finns bristande information kring patienters upplevelse av omvårdnad på akutmottagning och för att identifiera förbättringsområden och införa förbättringsarbete behöver patienters upplevelser vidare belysas.  Syfte: Att belysa patienters upplevelser av omvårdnad på akutmottagning.  Metod: En litteraturstudie där resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: De inkluderade artiklarna genererade tre teman: vikten av att bli sedd, vikten av närvarande och kompetent vårdpersonal samt vikten av god kommunikation med vårdpersonal. För en positiv upplevelse av omvårdnaden krävdes kvalificerad vårdpersonal som tillgodosåg patientens personcentrerade behov. Konklusion: Patienter upplevde god omvårdnad när kompetent vårdpersonal med ett respektfullt bemötande bedrev personcentrerad vård. När det förekom brister i kommunikationen och patienter inte fick de fundamentala mänskliga behoven tillgodosedda uppstod missnöje.    Nyckelord: Akutmottagning, Omvårdnad, Patienters perspektiv, Personcentrerad vård, Upplevelser. / Background: Patients who are in need of emergency care visit the emergency department. It is a fast paced unit with a high turnover of patients involving quick decisions and actions. Nursing staff examine patients and through triage, care needs can be determined and treatment may be initiated. To ensure good care there are various laws that everyone in the care team must follow. The care team consists of a number of professions for which the nurse is responsible and leads the nursing care. Nursing aims, among other things, for promoting health, counteract injury and focus on the whole person. It has been noted that there is a lack of information about patients’ experience of nursing, and in order to identify areas for improvement and establish improvements, patients’ experiences need to be further illustrated. Aim: To illustrate patients’ experiences of nursing care at the emergency department.  Method: A literature review where the result is based on 14 scientific articles with qualitative approach retrieved from the databases Cinahl and PubMed. The results were analysed based on qualitative content analysis. Results: The included articles generated three themes: the importance of being seen, the importance of present and competent healthcare professionals, and the importance of good communication with healthcare professionals. A positive experience of nursing required qualified healthcare professionals who took care of the patient´s person-centered care needs.  Conclusion: Patients experienced good nursing care when competent healthcare professionals with a respectful approach provided person-centered care. Deficiencies in communication and lack of meeting the patients’ fundamental care needs led to dissatisfaction.   Keywords: Emergency department, Experience, Nursing care, Patient perspective, Person-centered care.

Bakgrund: Psykisk ohälsa drabbade många unga vuxna och upplevdes olika, det kunde innebära tillfälliga besvär men också besvär som påverkar vardagen. Sociala medier hade både för- och nackdelar när det handlade om psykisk ohälsa. Bristande kunskap kring psykisk ohälsa ledde till stigmatisering. Syfte: Undersöka unga kvinnors erfarenheter av att söka vård vid psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ metod har använts som är baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Det kunde vara svårt för kvinnor att känna igen psykiska symtom vid psykisk ohälsa. De kunde känna skam och rädsla för att söka vård vid psykisk ohälsa. Ett bristande förtroende för vården kunde finnas på grund av tidigare erfarenheter. Unga kvinnor kunde få symtomlättnad vid vårdsökande. Det kunde vara lättare att söka vård för fysiska symtom än psykiska symtom för kvinnor. Stöd av närstående var en fördel för unga kvinnor. I stället för att ta tag i dem psykiska problemen isolerade unga kvinnor sig. Media var till stor hjälp för att unga kvinnor ska söka vård. Konklusion: Unga kvinnor hade olika erfarenheter av att söka vård, det fanns negativa aspekter som gjorde att unga kvinnor inte sökte vård. Det fanns även olika positiva aspekter som gjorde att unga kvinnor vågade söka vård. / Background: Mental illness affected many young adults and was experienced differently, it could mean temporary problems but also problems that affect one’s everyday life. Social media had both advantages and disadvantages when it came to mental illness. Lack of knowledge about mental illness led to stigmatization. Aim: Investigate young women’s experience of seeking care for mental illness. Method: A qualitative method has been used which is based on eight scientific articles. Findings: It could be difficult for young women to recognize the psychological symptoms of mental illness, they could feel shame and fear about seeking care for mental illness. A lack of trust in care could be due to previous experiences. Young women could get symptom relief by seeking care. It could be easier to seek care for physical symptoms than psychological symptoms for young women. Support from relatives was an advantage for young women. Instead of addressing mental health issues, young women isolated themselves. The media was a great help for young woman to seek care. Conclusion: Young women had different experiences of seeking care, there were negative aspects that made young woman not seek care. There were are also various positive aspects that made young woman dare to seek care.

Bakgrund Palliativ vård syftar till att lindra och förebygga lidande, det är en vårdform som fokuserar på att förbättra och bibehålla människors livskvalitet i slutet av livet. Att känna igen personers behov i ett tidigt skede kan man ge vård av bättre kvalitet. Alla människor som är i behov av palliativ vård ska få tillgång till det. Delaktighet innebär att patienter får en chans att främja sin hälsa, stärka sin autonomi samt använda sina egna resurser. Det har visat sig att ett aktivt patientdeltagande kan vara till sin fördel, därför är det relevant att insamla mer kunskap om patienters erfarenheter för att sedan kunna använda sig av det utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Syfte Syftet var att belysa patienters erfarenheter av delaktighet vid palliativ vård. Metod Metoden till denna studie var en icke-systematisk litteraturöversikt. Det inkluderades 15 vetenskapliga artiklar med mixad metod, kvalitativ och kvantitativ design. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. För att slutligen sammanställa resultatet användes en integrerad dataanalys. Resultat Två huvudkategorier identifierades i studiens resultat: Positiva erfarenheter av delaktighet och Negativa erfarenheter av delaktighet. Positiva erfarenheter av delaktighet delades upp i tre underkategorier som var god kommunikation, ökat välbefinnande och förtroende och trygghet. Även negativa erfarenheter delades upp i tre underkategorier som var känna sig förbisedd, känsla av meningslöshet och bristande information. / Background Palliative care aims to ease and prevent suffering, it is a form of care that focuses on improving and maintaining people’s quality of life. If people’s needs are recognized at an early stage, better quality of care can be provided. All people in need of palliative care must get access to it. Participation means that patients get a chance to promote their health, strengthen their autonomy and use their own resources to do it. It has been shown that active patient participation can be beneficial, therefore its relevant to gather more knowledge about patients experiences to then be able to use it from a health promoting perspective. Aim The aim of this study was to highlight patients’ experiences of participation in palliative care. Method The method of this study was a non-systematic literature review. 15 scientific articles with mixed method, qualitative and quantitative design were included. The databases used were CINAHL and PubMed. The articles have been quality reviewed based on Sophiahemmet University´s assessment tool for scientific classification and quality. To finally compile the results, an integrated data analysis was used. Results Two main categories were identified in the study results: Positive experiences of participation and Negative experiences of participation. Positive experiences of participation were divided into three subcategories which were good communication, increased well-being and trust and confidence. Negative experiences were also divided into three subcategories which were feeling overlooked, sense of meaninglessness and lack of information. Conclusions The result showed the importance of a person-centered approach of participation in palliative care. It emerged that increased participation led to improved quality of life for the patients. As a health care professional, it is important to work person-centered because every situation and every patient is unique. Shared decision-making generally increased the sense of participation in palliative care.

Bakgrund: DMT2 är en kronisk folkhälsosjukdom som uppstår när en människa har en ohälsosam livsstil eller hereditet. DMT2 ger upphov till mikro- och makrovaskulära komplikationer men kan behandlas med livsstilsförändringar. Patienter som lever med DMT2 upplever påfrestningar som de lider av. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar i samband med DMT2. Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt, baserat på tio vetenskapliga artiklar som analyserades ur ett patientperspektiv. Resultat: Det som framkommer är att patienter med DMT2 upplever svårigheter med att införa fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor i vardagen. Svårigheten inkluderar bland annat tidsbegränsningar, brist på motivation samt kulturella och sociala aspekter. Vidare framkommer det i resultatet att stöd från närstående och sjuksköterska är betydelsefull och viktig. Trots detta möter majoriteten av patienter med DMT2 utmaningar som är kopplat till brist på empati, tillit och respekt från vården. Konklusion: Slutligen framkommer det att när patienter får DMT2 behöver de införa livsstilsförändringar i vardagen. Livsstilsförändringarna kräver gott stöd och motivation från både närstående och sjuksköterskan. Förändringarna orsakar emotionella känslor, och därför är det viktigt att sjuksköterskan är lyhörd och visar respekt för patientens livsvärld, vilket bidrar till lindrat lidande och hälsa och välbefinnande. / Background: DMT2 is a chronic public health disease that occurs when a person has an unhealthy lifestyle. DMT2 causes micro- and macrovascular complications but can be treated with lifestyle changes. Patients who are living with DMT2 experience stresses that they suffer from. Aim: The purpose of this study is to illustrate patient's experience of lifestyle change in connection with DMT2. Method: A qualitative general literature review, based on ten scientific articles that were analyzed from a patient perspective. Findings: What arises is that patients with DMT2 experience difficulties in introducing physical activity and healthy eating habits into their everyday lives. The difficulty includes, time constraints, lack of motivation, and cultural and social aspects. Furthermore, it appears in the results that support from relatives and nurses is significant and important. Despite this, the majority of patients with DMT2 face challenges linked to a lack of empathy, trust and respect from healthcare. Conclusion: Finally, it appears that when patients receive DMT2, they need to adopt lifestyle changes in their daily life. The lifestyle changes require good support and motivation from both relatives and the nurse. The changes cause emotional feelings, and therefore it is important that the nurse is sensitive and shows respect to the patient's wellbeing.