Bakgrund: För att integrera med patienter använder sjuksköterskor olika tekniker så som  verbal  och  icke  verbal  kommunikation.  Relationen  mellan  sjuksköterska  och patient är en central faktor för att tillhandahålla god omvårdnad. Humor kan hjälpa att  främja  kommunikation  och  relation  mellan  patient  och  sjuksköterska. Syfte: Sammanställa  kunskap  om  användningen  av  humor  i  mötet  mellan  patient  och sjuksköterska. Metod: Litteraturstudien grundades på 11 vetenskapliga studier som analyserades med Whittemore och Knafl (2005) analysmetod. Resultat: Resultatet genererade  fyra  olika  kategoriersom  visade  att  humor  kan främjarelationen;  då humor skapar en känsla av sammanhållning och bidrar till en avslappnad atmosfär.Främjar  välmående  och  hälsa;  genom  att  öka  patienters  självkänsla,distanseraobehag  och  motivera  till  rehabilitering. Främjar  hantering  av  känslor;  då  humor hjälpte  patienter  att  uttrycka samthantera  rädsla och  ångest.  Sammanhang;  humor bör användas med försiktighet och det uppfattas och uttrycksolika.Slutsats: Humor är  ett  verktyg  som kan användasmellan  sjuksköterska  och  patient.  Humor  har positiva  effekter  så  som  att  det  är  relationsbyggande,  underlättar  kommunikation samt underlättar för patienter att visa och hantera känslor. Ytterligare forskning inom området  krävs  för  att  ge  en  förståelse  ochsäkerhet  för  användning  av  humor  för sjuksköterskor.

Bakgrund: Det har länge rapporterats om brister i bemötande i hälso- och sjukvården, inte minst inom psykiatrin. Vårdpersonal möter patienter med psykisk ohälsa oavsett arbetsplats. Patienternas uppfattning av vårdkvalitet inom psykiatrin har knappt undersökts i Sverige då det tidigare funnits en skepticism kring om en person som har varit tvångsvårdad eller lider av en störd verklighetsuppfattning varit kapabel till att ge ett trovärdigt svar. Patienterna anser att en god relation mellan patient och personal är grundläggande för god vårdkvalitet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur vuxna patienter med psykossjukdom upplever hälso- och sjukvården.Metod: Syftet besvarades genom en deskriptiv litteraturstudie. Artiklar som har inkluderats var av kvalitativ ansats. Inkluderade artiklar har genomgått en kvalitetsanalys med resultatet hög eller medelhög kvalitet.Resultat: I resultatet framkom följande teman: bemötande, patient-vårdpersonalrelation, behandling, delaktighet och information samt miljö. Patienterna beskrev att de upplevt bristande bemötande från vårdpersonal. De beskrev önskvärda egenskaper hos vårdpersonal och vad som gjorde det möjligt att bygga en god relation. Vidare beskrev patienterna vikten av att få information och av att vara delaktiga i sin vård, samt upplevelsen av bristerna gällande detta.Slutsats: Det är tydligt att det finns brister i hälso- och sjukvården ur ett patientperspektiv och att mer forskning inom området krävs. De problemområden som upptäcktes var bemötande, patient-vårdpersonalrelation, miljö, behandling och delaktighet/ information.Nyckelord: Psykossjukdomar, upplevelse av bemötande, sjuksköterske-patient relation

Bakgrund: Substansberoende i form av narkotika och alkohol är ett växande samhällsproblem. Det förekommer en stigmatisering av personer med substansberoende i samhället och det kan finnas en risk att dessa individer upplever ett sämre bemötande inom hälso- och sjukvården. I sjuksköterskans roll finns ett ansvar att ge vård på lika villkor på ett respektfullt sätt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med substansberoende. Metod: Utifrån Fribergs metod utfördes en litteraturöversikt bestående av nio kvalitativa artiklar samt en kvantitativ artikel. Databaserna som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: I resultatet identifierades fyra teman; Att vara rädd, osäker och misstro patienten, att vara otillräcklig och frustrerad, att ha bristande kunskap och att skapa en vårdrelation. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att det var känslomässigt utmanande att vårda patienter med substansberoende. Mer kunskap och utbildning om substansberoende efterfrågades av sjuksköterskor och ett öppet förhållningssätt bidrog till att meningsfulla vårdrelationer kunde skapas. Slutsats: Det är viktigt att som sjuksköterska vara medveten om sina attityder och hur det kan påverka vårdandet, för att vården ska kunna ges på lika villkor. Mer kunskap, vägledning och tydliga rutiner behövs för att öka möjligheterna att skapa en lyckad vårdrelation. / Background: Substance addiction, in particular alcohol and narcotics, is a societal problem that keeps on growing. At the same time, stigma surrounds people with substance abuse and there is a risk that it has a negative impact on the care given by the healthcare. In their professional role, however, nurses have a responsibility to treat patients equally and with due respect. Aim: The aim was to describe nurses experience of treating patients with a substance abuse Method: Nine qualitative articles and one quantitative article were reviewed. CINAHL Complete and PubMed were used to identify the articles. Results: Four themes were identified: To feel afraid, insecure and not trusting the patient; to feel inadequate and frustrated; to lack knowledge and the importance of creating a caring relationship. The findings showed nurses felt it was emotionally demanding to treat patients with substance disorder. More information and education on the topic of substance abuse was asked for by the nurses. In addition, an open mindset contributed to establishing a meaningful relationship between the nurse and the patient. Conclusion: It is important in the role as a professional nurse to be aware and reflect on one’s prejudices and the potential impact it has on the care given. In particular in order to provide care on equal terms. More information and guidance are needed to improve the chances of a successful meeting with the patients.

Bakgrund: Ätstörningar är ett samlingsnamn för flera diagnoser som orsakar lidande både fysiskt och psykiskt för de personer som lever med dem. Det är många som drabbas och därav kan vårdpersonal möta dessa personer var hen än jobbar. Det är en svår diagnos att tillfriskna från och det är därför av stor vikt att veta hur omvårdnaden bör se ut.  Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av omvårdnad till personer som drabbats av ätstörning.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie som grundat sig på 9 empiriska artiklar gällande ämnet. De har granskats och analyserats av författarna för att besvara studiens syfte.  Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: strategier för omvårdnad, vägen till tillfrisknande, vikten av utbildning och vikten av samarbete.  Konklusion: Studien visar att en god relation är en av grundstenarna för omvårdnaden av denna patientgrupp. Andra viktiga faktorer i omvårdnaden är att involvera patientens familj, att ha ett fungerande vårdteam och att erbjuda fortlöpande utbildning till sjuksköterskan. / Background: Eating disorders is an umbrella term for a several diagnoses causing both physical and mental suffering for those who fall ill. The diagnoses are wide-spread which means that healthcare staff meet such patients regardless of work place. Recovery is often long-drawn which highlights the need to understand the care practices needed.  Aim: The purpose was to describe healthcare staff’s experiences of caring for people diagnosed with an eating disorder. Methods: This qualitative literature based review is composed of 9 empirical articles focusing on eating disorders and nursing care. The articles have been reviewed and analysed by the authors to answer the aim of the study. Results: The results are divided into four categories: strategies for nursing care, the road to recovery, the importance of education and the importance of cooperation. Conclusion: The study shows that a good nurse-patient relation is one of the founding stones of nursing care to this patient group. Other factors are to involve the patient’s family, to have functioning team collaboration and continuously provide education to the nursing staff.

Dagligen söker många patienter sig till akutmottagning, dessa patienter är oftast oroliga och ångestfyllda. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kritiska aspekter av bemötande bl a gällande information, trygghet och bekräftelse hos patienter som söker på en akutmottagning. Granskning och bearbetning av 13 vetenskapliga artiklar genomfördes för att besvara syftet. Resultat av denna studie visar att många gånger brister det i informationen angående väntetider. Många känner sig otrygga och känner att de inte blir bekräftade som människa. Delaktighet i sin vård ansågs vara viktigt för känslan av bekräftelse. Resultatet av denna studie är att sjuksköterskan kan med enkla åtgärder såsom ta sig tid till att informera, ge trygghet och bekräftelse till patienten kan det leda till en ökad tillfredsställelse hos patienter som söker på akutmottagning. / Daily many patients seek an emergency department; these patients are often worried and anxious.The aim of this literature review was to describe critical aspects of reception among other things, current information, security and confirmations to patients at an emergency department. To answer the aim 13 scientific articles were analyzed and scrutinized. The results showed that information about the estimated waiting time were absent in several cases. Furthermore, it also demonstrated that many patients felt unsafe since they meant they were not being confirmed as individuals. To be given the possibility to be involved in their own care was considered important and created a sense of confirmation. The results of this study showed that nurses in the emergency department may provide security and confirmation to the patient by applying simple manners, such as give information and take their time to inform and involve patients in their own care. These arrangements may lead to increased satisfaction among patients seeking an emergency department.

Bakgrund: Enligt WHO utgör tobaksbruk det största hotet mot människors hälsa och orsakar varje år många dödsfall i världen. Tobaksrelaterade sjukdomar kostar sjukvården årligen allt större summor och behovet av vård förväntas öka. Sjuksköterskor är den största yrkesgruppen inom vården och de spelar en viktig roll som hälso¬främjare. I sitt arbete når sjuksköterskan en stor del av den rökande befolkningen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans hälsofrämjande arbete med patienter som röker. Metod: En litteraturstudie baserad på data från 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman presenteras: Sjuksköterskan som hälsofrämjare och Förändring av tobaksvanor. Slutsatser: En kombination av råd, stöd och medicinsk behandling har visat sig ha den bästa effekten för att patienter ska lyckas förändra sina rökvanor. För att stärkas i sin roll som hälsofrämjare, behöver sjuksköterskan utbildning i rökrelaterad hälsovård redan i sin grundutbildning. / Background: According to the WHO, tobacco use is the greatest threat to human health and causes many deaths each year worldwide. Tobacco-related diseases cost healthcare increasing amounts of money annually and the need for care is expected to increase. Nurses are the largest professional group in healthcare and they play an important role as health promoters. In her work, the nurse reaches a large proportion of the smoking population. Aim: To describe nurse related health promotion concerning patients who smoke. Method: Literature study based on data from 10 scientific articles. Results: Two themes are presented: The nurse as a health promoter and Changes in smoking habits. Conclusions: A combination of counselling, support and medical treatment has been shown to have the best effect on patients’ ability to change their smoking habits. In order to strengthen her role as a health promoter, a nurse needs training in smoking related health promotion already at the undergraduate level.

I sjuksköterskans möte med döende patienter samt deras anhöriga uppstår utmaningar och svårigheter. Sjuksköterskan måste kunna agera utifrån sin empatiska förmåga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilken betydelse sjusköterskornas empatiska förhållningssätt har inom den palliativa vården. Joyce Travelbee användes som referensram. Hennes omvårdnadsteori bygger på att omvårdnaden är en mellanmänsklig process där sjuksköterskan medverkar i det förebyggande arbete som krävs för att övervinna eller hitta meningen i sjukdom och lidande. Metoden för denna litteraturstudie var av innehållsanalytisk karaktär och den byggde på 12 vetenskapliga artiklar. Resultaten visade att sjuksköterskans empatiska förmåga har betydelse i den palliativa omvårdnaden. Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier: kommunikation, engagemang, tillit och förtroende och slutligen samspel. Sjuksköterskans förmåga att visa empati lägger grunden för patienter och anhörigas tro och hopp att patienten ska leva sin återstående tid så meningsfull som är möjlig. / In the nurse’s meeting with dying patient’s and their relatives there comes up challenges and difficulties. The nurse must be able to act on the basis of her own empathic ability. The aim of this literature review was to illuminate the importance of the nurses empathic relation in palliative care. Joyce Travelbee was used as a theoretical framework. Her nurse theory is based on that the care is an interpersonal process where the nurse takes part in the preventing work which demands to overcome or find the meaning in sickness and suffering. The method used in this literature review has a content analysis approach and is built on 12 research articles. The result shows that the nurse’s empathic ability makes sense in the palliative care. The analyse of the articles resulted in four categories: communication, involvement, trust and confidence and finally teamwork. The nurse’s ability to show empathy sets the ground for patients and relatives faith and hope that the patient will be able to live a meaningful life as possible.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans kommunikation med patienter vid inskrivningssamtal inför elektiva operationer. På en kirurgisk mottagning på ett sjukhus i södra Sverige genomfördes 13 observationer och analyserades med inspiration av innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i fem kategorier: Information bidrog till transaktioner, Förståelse för patienten, Ett tillåtande klimat, Att bli störd och Hjälpmedel. Resultatet diskuterades med hjälp av Imogene Kings teori om sjuksköterskors kommunikation, och det framkom att ett respektfullt bemötande lugnade patienten och skapade en trygg miljö som underlättade kommunikationen och påverkade informationsutbytet. / The purpose of this study was to investigate the nursing communication with patients at a preoperative meeting before elective surgery. At a surgical reception on a hospital in the south of Sweden 13 observations was performed and analysed inspired by content analysis. The result was presented in five categories: Information contributed to transactions, Understanding of the patient, A permitting climate, To be interrupted and Aid and tools. The result was discussed with the support of Imogene King´s theory of the nursing communication, and showed that respectful manners and treatment calmed the patient and created a safe environment that facilitated the communication and affected the exchange of information.

Introduktion: Övervikt är stigmatiserat både i samhället och inom vården. Förutfattade meningar om ohälsosamma levnadsvanor relaterat till högt Body Mass Index (BMI) leder till att överviktiga personer kan bli diskriminerade av vården. Detta kan göra att dessa individer undviker att söka vård. Kunskap om överviktiga personers upplevelse av vården kan leda till prevention av sjukdom och lidande.  Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med övervikt upplever bemötandet av vårdpersonal. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design. Elva artiklar identifierades i databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar hade en kvalitativ metodik. Granskningsmall användes vid kvalitetsgranskning och innehållsanalys genomfördes.  Resultat: Fem kategorier samt tre underkategorier identifierades. Kategorier där de positiva mötena placerades handlade om personcentrerad vård samt en god relation mellan patient och sjuksköterska. De kategorierna som berörde negativa vårdmöten beskrev bristerna i hur vårdpersonalen diskuterar vikt samt hur det finns förutfattade meningar och fördomar inom vården. Resultatet visade också att överviktiga personer ständigt utsätts för orättvis behandling.  Slutsats: Överviktiga personer beskrev att de upplever majoriteten av vårdmöten som negativa och diskriminerande.  Nyckelord: Bemötande, patientupplevelse, vårdpersonal, överviktiga / Introduction: Being overweight is stigmatized both in society and in healthcare. Preconceived notions about an unhealthy lifestyle related to high Body Mass Index (BMI) lead to overweight people being discriminated by healthcare workers. This could cause these individuals to avoid seeking care. Knowledge of overweight people's experience of health care can lead to prevention of disease and suffering. Aim: The aim was to describe how individuals with obesity experience the treatment of healthcare workers.  Method: Literature review with descriptive design. Eleven articles were identified in databases CINAHL and PubMed. All articles had a qualitative methodology. A review template was used for quality review and content analysis was accomplished. Result: Five categories and three subcategories were identified. Categories in which the positive encounters were placed referred to person-centered care and a good relationship between patient and nurse. The categories that illustrated negative care encounters shed light on the lack of how the care staff discuss weight and how there are preconceived notions and prejudices within healthcare. The result also showed that overweight people are constantly subjected to unfair treatment. Conclusion: Overweight people described that they experienced the majority of healthcare encounters as negative and discriminatory. Keywords: Experience, healthcare worker, nurse-patient relation, obesity

Bakgrund: Den goda relationen uppges präglas av ömsesidighet och acceptans för den andre. För att relationen ska fungera på ett bra sätt krävs kommunikation och interaktion mellan vårdare och patient. Denna studie fokuserar på den goda relationen inom psykiatrisk vårdkontext, vilket innebär vård av personer med psykisk ohälsa. Syfte: Att belysa vad sjuksköterskor anser är betydelsefullt för skapandet av en god relation med patienter inom psykiatrisk vård. Metod: En litteraturöversikt har gjorts, baserad på tio vetenskapliga artiklar som har analyserats och kvalitetsgranskats. Underlaget för denna studie är hämtat från fyra olika databaser. Resultat: Studien resulterade i fyra teman; att förmedla trygghet och säkerhet, att skapa tillit, att visa respekt och att vara tillgänglig och engagerad. Att förmedla trygghet innebar att ge patienten information kring dennes vård, att vården var individanpassad samt genuinitet och kontinuitet. Att skapa tillit innebar bland annat att patienten kunde känna ett förtroende för sjuksköterskan och berätta om sina tankar och känslor samt att sjuksköterskan lyssnade och relaterade till det patienten berättade. Att visa respekt innebar att ha tålamod och behövde vara ömsesidigt för att samarbetet mellan sjuksköterska och patient skulle fungera. Att vara tillgänglig och engagerad betydde att sjuksköterskan skulle vara nåbar, ge patienten utrymme att berätta, stödja och ge återkoppling. Diskussion: Studiens resultat diskuteras gentemot Peplaus teori om vårdandet, artiklar som belyser patienters perspektiv på en god relation, annan litteratur samt barriärer för skapandet av en god relation. / Background: The good relationship is stated to be characterized by reciprocity and acceptance of the other. To make the relationship work in a good way, communication and interaction between the care provider and the patient is needed. This study is focused on the good relationship in psychiatric nursing context, which means care of persons with mental health problems. Aim: To illustrate what nurses believe is important in creating a good relationship with patients in psychiatric care. Method: A literature study has been made, based on ten scientific articles which has been analyzed and quality checked. The material of this study, is collected from four different databases. Results: The study led to four themes; to mediate security, to create trust, to show respect and to be available and committed. To mediate security meant to give information to the patient concerning his care, that the care was individualized, genuine and had continuity. To create trust meant that the patient could trust the nurse and talk about their feelings and thoughts, and also that the nurse listened and related to what the patient expressed. To show respect meant to have patience, and needed to be mutual, for the cooperation to work between nurse and patient. To be available and committed meant that the nurse needed to be reachable, give the patient space to talk, support and give feedback.    Discussion: The result of the study is discussed against Peplaus theory of nursing, articles illuminating patients view of the good relationship, the background and also barriers in creating a good relationship.