Bakgrund: Begreppet miljö kan definieras som alla yttre betingelser och inflytanden som påverkar en organisms liv och utveckling genom att förebygga, hindra eller bidra till sjukdom, olyckor eller död. En vårdande miljö är viktig för tillfrisknande och välbefinnande vilket Florence Nightingale samt senaste forskningen beskriver. Samspelet mellan människa, hälsa, plats och vårdande påverkar varandra. I en trygg, stödjande och vårdande miljö kan patienten lägga sin energi på att återfå hälsa. I skapandet av en personcentrerad och läkande vårdmiljö har sjuksköterskans erfarenheter, kunskaper och kritiska tänkande samt sätt att vara en viktig roll. Alla människor i en miljö påverkar och påverkas av den. På envårdavdelning är den unika patienten i centrum men även anhöriga, personal och medpatienter har del i vårdmiljön och hur den upplevs. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna patienters upplevelse av vårdmiljön när de vårdas på en somatisk vårdavdelning. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har genomförts för att besvara syftet. Sju vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till en ny helhet. Resultat: Fyra kategorier 15 underkategorier identifierades i data. Kategorierna var Positiv distraktion, En trygg och säker plats, Personalen en del av vårdmiljön och Upplevelser av att vårdas i enskild eller delad patientsal.  Slutsats(er): Begreppet vårdmiljö är komplext och innefattar såväl den fysiska som psykosociala miljön. En personcentrerad vårdmiljö är att föredra för att främja hälsa och läkning samt bidra till en positiv vårdupplevelse. Estetiska inslag och en egen lugn vrå ger positiv distraktion från sjukdom. Ständiga ljud och aktivitet kan upplevas överstimulerande

Bakgrund: Hyperhidros är en hudsjukdom som orsakar överdriven svettning, vilket innebär att kroppen producerar mer svett än vad som är fysiologiskt nödvändigt. Sjukdomen är underrapporterad och underdiagnostiserad vilket innebär att det medför ett mörkertal om hur många som lever med sjukdomen. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hyperhidros. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats varav åtta vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultatartiklar bearbetades genom granskning av resultaten vilka sedan sammanställdes och mynnade ut i kategorier. Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier: erfarenheter av hanteringen av det dagliga livet, erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården och erfarenheter av påverkan på det personliga livet. Vanliga problem som förekom vid hyperhidros var begränsningar i vardagen och arbetslivet. Hyperhidros kunde även leda till social distansering samt en negativ påverkan på patienters psykiska hälsa. Konklusion: Hyperhidros behöver uppmärksammas i samhället för att skapa medvetenhet samt minska stigmatiseringen kring sjukdomen. Genom stöd och en ökad kunskap om patienters erfarenheter av att leva med hyperhidros kan sjuksköterskan främja en god omvårdnad vilket leder till en bättre livskvalitet för patienter. / Background: Hyperhidrosis is a skin disease that causes excessive sweating, which means that the body produces more sweat than what´s physiologically necessary. Hyperhidrosis is an underreported and underdiagnosed disease which entails hidden statistics of the number of people affected by it. Aim: to describe patients experiences of living with hyperhidrosis. Method: The study was conducted as a general literature review with an inductive approach where eight scientific articles were included. The result articles were processed by reviewing the results which were then compiled and resulted in categories. Results: The results emerged in three categories: experiences of management of everyday life, experiences of encounter with healthcare and experiences of impact on personal life. Common issues that were related to hyperhidrosis were limitations in everyday life and working life. Hyperhidrosis also led to avoidance of social situations and had a negative impact on patients’ mental health. Conclusion: Hyperhidrosis needs to be recognized in society to create awareness and reduce stigma surrounding the disease. Through support and increased knowledge about patients’ experiences living with hyperhidrosis, nurses can promote proper nurturing, which increases patients’ quality of life.

SAMMANFATTNING Bakgrund Hot och våld är ett vanligt förekommande problem inom hälso- och sjukvårdssektorn. Sjuksköterskor kommer i kontakt med många patienter och är en särskilt utsatt yrkeskategori. Riskfaktorer för hot och våld kan vara bristande och otydlig kommunikation eller dåligt bemötande. Kommunikation innefattar både verbalt och icke-verbalt språk och är en central del i vårdrelationen. Kommunikation kan både möjliggöra förståelse men även orsaka konflikter. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans kommunikation med utagerande patienter. Metod En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Sexton originalartiklar inkluderades, analyserades och sammanställdes i en matristabell.ResultatTvå kategorier identifierades. Kommunikationsfaktorer kunde vara främjande genom att förhindra uppkomst av hot- eller våldsincidenter, eller hindrande och bidra till uppkomst av hot- eller våldsincidenter. Slutsats Kommunikation är en väsentlig del i sjuksköterskerollen och har betydelse för både hindrande och uppkomst av hot- eller våldsincidenter. Patienters utagerande beteende kan leda till att sjuksköterskor distanserar sig. Hälso- och sjukvårdspersonal kan få riktlinjer om hur de bör agera för att hantera utagerande patienter. Slutligen önskas vidare forskning kring sjuksköterskors negativa beteenden eftersom det är en orsak till hot- och våldsincidenter.

Bakgrund: Depression är den vanligaste formen av psykisk ohälsa och ett ökande folkhälsoproblem, i synnerhet bland äldre. Det är en allvarlig sjukdom som påverkar personens mående, tänkande och agerande och kan pågå till den grad att personen överväger suicid. Det finns många faktorer som ökar risken för depression och bidrar till försämrad livskvalitet. Därför är det viktigt att identifiera symtom och utreda för depression i god tid med patienten i fokus. Sjuksköterskans relation till patienten, kompetens och erfarenheter är alla betydande aspekter i arbetet mot att förebygga depression och lindra lidande. Syfte: Denna litteraturstudie hade i syfte att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter över 50 år med depressionssymtom eller diagnostiserad depression inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats för att sammanställa och skapa en bild av kunskapsläget kring sjuksköterskors erfarenheter av att vårda av patienter över 50 år med depression. 7 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultat: Efter analysering av data identifierades två huvudteman: Kunskap och Relationen mellan sjuksköterska och patient, med tre tillhörande subteman: Kompetens respektive Patientcentrerad vård samt tidsbrist. Detta visade på sjuksköterskans upplevelser och hur olika svårigheter till följd av bland annat brister i kunskap och kompetens påverkade deras förmåga att ge adekvat bemötande och vård till sina patienter.Slutsats: Resultatet visar på flera faktorer som påverkar stora delar av sjuksköterskans omvårdnadsarbete samt vikten av att psykisk hälsa bör uppmärksammas mer, särskilt hos den äldre befolkningen. För att underlätta och tillåta utveckling behövs mer forskning och resurser till sjuksköterskeyrket och psykisk vård

The aim of this study was to investigate the meaning and experiance of humour for patients and nurses in nursing. Gender and cultural differences are also highlighted. / Syftet med studien var att undersöka betydelsen av humor för patienter och sjuksköterskor, och deras upplevelser av att använda humor i omvårdnaden. Även genus- och kulturella skillnader på humor lyfts fram.

Patientinformation är en viktig del i sjuksköterskans dagliga arbete. Det är av betydelse att ge lämplig och förståelig information inför en undersökning, allt för att få en lugn och förberedd patient. Det är viktigt att kunna anpassa informationen till varje patients behov. Syftet var att lyfta fram patienters upplevelser av information av vårdpersonal inför en koloskopiundersökning. Frågeställningar; Hur upplever patienten informationen som ges innan en koloskopiundersökning? Vad önskar patienten att få för information innan en koloskopiundersökning? Metoden utgick ifrån analys av materialet med en fenomenografisk ansats för att ta reda på skilda upplevelser av ett fenomen. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med patienter som hade genomgått en koloskopiundersökning. Resultatet visade att majoriteten av patienterna var nöjda med informationen som gavs inför en koloskopiundersökning. Några patienter hade synpunkter och önskade att få mer information om till exempel hur undersökningen gick till och vilka instrument som användes. / Patient information is an important part in the daily work for nurses. It is essential to give proper and understandable information before a medical examination to get a calm and prepared patient. It is important to adapt the information to every patients need. The aim of this study was to highlight the patients’ perceptions of information given by medical staff before a colonoscopy. The questions at issues were; What is the patient perception of information before a colonoscopy? What information would patient like to have before a colonoscopy? A fenomenographic method was used to find out different perceptions of a phenomenon. Six semi structured interviews were carried out with patients who had undergone a colonoscopy. The result of the study showed that the majority of the patients were satisfied with the given information before a colonoscopy. Some had points of view and wished to get more information for example how the medical examination happened and what instruments that was used.

Bakgrund: Sexualitet är ett grundbehov hos människan och en lika viktig aspekt av livet som något annat. Sexualiteten påverkar människans tankar, handlingar och känslor och är alltså starkt förknippat med upplevelsen av både psykisk och fysisk hälsa. Därför bör samtal om sexualiteten och sexuell hälsa vara en naturlig och självklar del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete och den personcentrerade vården vid sjukdom.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans förhållningssätt till att samtala om sexualitet med patienter vid sjukdom.Metod: En litteraturstudie där studier med kvalitativ ansats granskades för att besvara syftet. Databaserna PubMed, PsycINFO och CINAHL användes vid litteratursökningen. Efter en kvalitetsgranskning ansågs tio artiklar ha god kvalité och en dataanalys utfördes sedan.Resultat: Två övergripande teman framträdde vid analysen, där det första temat belyste att sexualitet som ämne är ett känsligt och tabubelagt. Det andra temat belyste att sexualitet inte är en prioritet i det dagliga omvårdnadsarbetet. Konklusion: Sammanfattningsvis framkom det att sjuksköterskan ofta undviker att samtala om sexualiteten med patienter och att sjuksköterskan är dåligt förberedd i att adressera ämnet. Det är viktigt att se över hur mycket ämnet sexualitet berörs under grundutbildningen för sjuksköterskor. Utbildning i hur sexualiteten kan påverkas av olika sjukdomstillstånd samt träning i att samtala om sexualitet på ett naturligt sätt borde vara en grundläggande del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. / Background: Sexuality is a basic need for people and an equally important aspect of life as anything else. Sexuality affects human thoughts, actions and feelings and is therefore strongly associated with the experience of both mental and physical health. Therefore, conversations about sexuality and sexual health should be a natural and obvious part of the nurses’ nursing work and the person-centered care Aim: The aim was to highlight nurses’ attitudes to talk about sexuality with patients with a disease.Method: A literature study where qualitative studies were examined to answer the purpose. PubMed, PsycINFO and CINAHL databases were used in the literature search. Following a quality review, ten articles were considered to be of good quality and a data analysis was then conducted.Result: Two overall themes emerged from the analysis, in which the first theme highlighted that sexuality, as a subject is a sensitive and taboo. The second theme highlighted that sexuality is not a priority in daily care work.Conclusion: In conclusion, it was found that the nurse often avoids talking about sexuality with patients and that the nurse is poorly prepared to address the subject. It is important to review how much the subject of sexuality is addressed during basic education for nurses. Education in how sexuality can be influenced by various states of illness and training in talking about sexuality in a relaxed way should be fundamental in the general nurses’ work.

I Sverige har ungefär 130000 - 150000 personer någon typ av demenssjukdom. Personer med demenssjukdom ökar och det insjuknar ca 25 000 varje år och det innebär en stor utmaning för sjukvården. Demenssjukdom är en kognitiv störning i hjärnan och det finns flera olika tillstånd där sjukdomarna har liknande symtom. Symtomen för demenssjukdom är bland annat svårigheter med kommunikation, aggressivitet och förvirring. Detta kan leda till att undersökningen blir en utmaning för röntgenpersonalen då det är ett kort bemötande och ofta ont om tid. Syfte: Syftet med denna studie var att hitta metoder som kan underlätta interaktionen i omvårdnaden av personer med demenssjukdom på röntgen. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes. Artiklarna söktes fram i PubMed och Cinahl. I analysen ingick 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Fem kategorier framkom i resultatet. Dessa kategorier var: riktad utbildning och kunskap, miljöns utformning, anpassad kommunikation och bemötande, nyttjandet av anhöriga och planering av tid. I dessa fem kategorier framkom metoder som kan användas i olika situationer beroende på patientens tillstånd vid röntgenundersökningen. Slutsats: Slutsatsen av denna allmänna litteraturöversikt är att det finns ett flertal metoder som kan förbättra interaktionen mellan röntgensjuksköterskor och patienter med demenssjukdom. För att kunna utveckla dessa metoder krävs mer forskning specifikt riktad till röntgenavdelningen och dess personal.

Sammanfattning Bakgrund: Akutsjukvården är en viktig del inom sjukvårdens verksamheter där sjuksköterskor uppgift är att registrera vad patienterna söker vård för. Sjuksköterskor har en avgörande roll kring överlevnad och behandling hos patienter med akuta tillstånd. Akutmottagningens miljö är oförutsägbar vilket ställer höga krav, färdigheter och kunskaper inom olika områden. För patienter som besöker en akutmottagning kan olika känslor väckas som oro eller rädsla då miljön kan upplevas otäck eller obehaglig.  Syfte: Sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta oroliga patienter på en akutmottagning. Metod: Studiens design är en deskriptiv design och resultatet är uppbyggt på 11 vetenskapliga artiklar som söktes fram via databasen PubMed. Huvudresultat: Resultatet i studien visade att utbildning är viktigt vid mottagande, bemötande och behandling kring olika trauman. Sjuksköterskorna bör i sin roll vara lyhörd, icke dömande samt visa intresse i patienternas problematik. Sjuksköterskornas arbete underlättades när patientens anhöriga involverades i vården och såg dem som ett stöd för patienterna. Sjuksköterskorna belyste vikten av information och kommunikation i bemötandet av oroliga patienter. Lagarbete var en förutsättning för att ge patienterna en god patientsäker vård, när lagarbetet inte fungerade optimalt sågs det påverka patienternas välbefinnande. Slutsats: Sjuksköterskorna ansåg att information både muntlig och skriftlig var en av de viktigaste delarna när de bemötte oroliga patienter. Samarbete visade sig vara en förutsättning för att tillgodose patienternas behov. Involvera de anhöriga i vården kunde vara ett stöd för sjuksköterskorna och ett stöd för patienten under vårdtiden. Tid, kunskap och utbildning saknades för att kunna tillgodose patienters emotionella behov.

Bakgrund: Personer som har blivit vårdade enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård har långsamt ökat under de senaste åren. Vid denna typ av vård kan etiska begrepp som autonomi och delaktighet förbises om det är nödvändigt. Studier som har undersökt patienters erfarenheter av psykiatrisk tvångsvård visar på förekomst av negativa och traumatiska erfarenheter från vårdtiden. Kunskap om hur dessa erfarenheter har påverkat personerna under tiden efter vården anses därför vara av värde. Syfte: Beskriva personers erfarenheter under tiden efter psykiatrisk tvångsvård på en sluten psykiatrisk avdelning. Metod: En litteraturstudie har genomförts där kvalitativa artiklar har samlats från databaserna Cinahl complete och Psycinfo. Artiklarna granskades sedan enligt Fribergs trestegsanalys. Resultat: Faktorer som medicin, förändrade relationer, förändrad självbild, stigmatisering och en annorlunda syn på vården var erfarenheter som bidrog till ett sämre mående under tiden efter den psykiatriska tvångsvården. En mindre grupp såg medicinen som något positivt för dem och att tvångsvården var nödvändig och förändrade deras personlighet på ett bra sätt. Diskussion: Brist på kunskap utgjorde en försvårande faktor för tiden efter tvångsvården. Detta ledde till olika svårigheter för personerna vilket påverkade återhämtningsprocessen negativt. Att vården inte räckte till att hjälpa personens mående eller i vissa fall fick hen att må ännu sämre ledde till lidande under tiden efter psykiatrisk tvångsvård. Stigmatisering var en erfarenhet som framkom i flera studier, stigmatisering och psykisk ohälsa har en koppling till ökad suicidrisk. Sökord: Patienter, erfarenheter, psykiatrisk tvångsvård, efter utskrivning.