De flesta av oss har upplevt väntan i vården och hur påtaglig den kan vara. Särskilt när man själv eller någon nära är skadad eller sjuk. En stor del av väntan sker i väntrummen men också i samhället. Som uttryckts inom vårdadministrationen (Region Skåne) finns ett stort behov av bättre lösningar att göra väntan mer meningsfull för patienterna. Syftet med detta arbete har därför varit att undersöka hur man genom användarcentrerad- och tjänstedesignmetodik kan skapa en mer meningsfull väntan. Underlaget för arbetet grundar sig på enkäter och intervjuer inom olika åldersgrupper av patienter. Resultaten visar att särskilt omhändertagande och bättre information för väntande patienter är viktigt men även att det finns en rädsla för smittsamma sjukdomar. De förslag på koncept som fått bäst respons från representanter inom vårdadministrationen är ett Digitalt kösystem samt Vårdvägen, där patienter kan få en mer övergripande bild av sitt vårdförlopp.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället. I dagsläget möter sjuksköterskor oberoende av sin arbetsplats, personer med psykisk ohälsa. Det är viktig att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohälsa eftersom sjuksköterskors bemötande har en inverkan på patienter och på hens upplevelsen av vården. Patienter som upplever att de inte har blivit hörda och tagna på allvar av sjukvårdspersonalen, kan i framtiden undvika att söka vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats vars resultat var baserat på tolv kvalitativa artiklar utifrån sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta personer med psykisk ohälsa. Resultat: Det återkommande temat genom resultatet var att kunskaper kring psykisk ohälsa hos sjuksköterskan har inverkan på bemötande. Detta löper genom alla fem huvudteman, kompetensens påverkan kring bemötande, känslornas påverkan på bemötande, tidspress styr bemötande, bemötande påverkades av stigmatiseringen och sjuksköterskans omvårdnadsfokus påverkar bemötande. Diskussion: Sjuksköterskors erfarenheter resulterade i ett gott och dåligt bemötande gentemot personer med psykisk ohälsa. Ett god bemötande uppnåddes genom att sjuksköterskor innehar kunskap kring psykisk ohälsa, genom att de var flexibla trots tidspressen och genom att de skapade förtroendebaserade relationer mellan sig själv och patienterna. Att arbeta utifrån personcentrerad vård är ett sätt att lyckas med bemötande. Detta gör att sjuksköterskan kan se individen framför sig i sin helhet, inte att vara fixerad vid en diagnos.

Bakgrund: Testikelcancer uppkommer främst hos män under 35 års ålder. Mortaliteten har minskat i de flesta länder samtidigt som incidensen beräknas att öka. Orsaken till insjuknandet av testikelcancer är okänd. En knöl i testikeln är oftast det vanligaste symtomet på testikelcancer. Sjuksköterskor beskrev en brist i kunskap angående testikelcancer. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av testikelcancer. Metod: Arbetet genomfördes som en allmän litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes i tre databaser med inriktning på omvårdnadsforskning. Vetenskaplig kvalitet bedömdes och innehållsgranskningar genomfördes vilket genererade i tio resultatartiklar. Databearbetningen genomfördes som en innehållsanalys i fem steg. Resultat: Resultatet presenterades genom följande huvudteman: En vändpunkt i livet, Behandlingen gav besvär, Känslorna av maskulinitet påverkades och Oro inför framtiden. Det framkom i resultatet att få ett cancerbesked var en chockartad upplevelse. Fatigue, hårförlust och kirurgiska ärr upplevdes vara de mest besvärande biverkningarna. Patienterna upplevde att sin maskulinitet påverkades på olika sätt och fertilitet betraktades som en viktig aspekt. Det framkom att patienterna upplevde oro inför framtida förhållande och att återinsjukna i cancer. Slutsats: Sjuksköterskor behöver förståelse för patienternas upplevelser utav testikelcancer och därmed behövs mer forskning för att kunna bedriva en god evidensbaserad omvårdnad. / Background: Testicular cancer occurs primarily in men under the age of 35. The mortality has decreased in most countries and at the same time is the incidence expected to increase. The cause of testicular cancer is unknown. A lump in the testicle is the most common symptom of testicular cancer. Nurses has described a lack of knowledge about testicular cancer. Aim: The aim of the study was to describe patients experiences of testicular cancer. Method: The study was conducted as a general literature study. The datacollection was from three databases who had focus on nursing science. The research quality was assessed and content reviews was conducted which generated in ten resultarticles. The data processing was performed as a content analysis in five steps. Result: The result is presented through the following main themes: A turning point in life, The treatment caused problems, The feelings of masculinity were affected and Concerns about the future. It appeared in the results that receving cancer was a shocking experience. Fatigue, hair loss and surgical scars were found to be the most bothersome side effects. The patients felt that their masculinity was affected in different ways and fertility was considered an important aspect. It emerged that patients experienced worries about future relationships and to re-illness in cancer. Conclusion: Nurses need to understand patients experiences of testicular cancer and with that more research is required to able to conduct a good evidence-based nursing.

No description available.

Bakgrund: Forskning visar att sjuksköterskestudenter inte sällan beskriver den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) som utmanande. Känslor som ångest och oro på grund av bristande kompetenser i att etablera förtroendefulla möten och relationer försvårar lärandeprocessen. Handledare har en viktig roll, vilken antingen försvårar eller underlättar för sjuksköterskestudenterna att på bästa sätt tillägna sig praktisk kunskap under VFU. Syfte: Att översiktligt beskriva patienters erfarenheter av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: En allmän litteraturöversikt som omfattar tretton artiklar med kvantitativ, kvalitativ och mixad metod. Resultat: Fyra teman identifierades: Att möta sjuksköterskestudenterna och dess inverkan på vårdrelationen, Kommunikationen när sjuksköterskestudenter vårdar patienter, Sjuksköterskestudenter som utför omvårdnaden samt Att vara en del av sjuksköterskestudenters lärandeprocess. Slutsats: Att lyckas skapa förtroendefulla möten och relationer är den mest väsentliga faktorn för att patienterna ska erfara vården som trygg och säker. Möten och relationer påverkas negativt av sjuksköterskestudenters tvivel på egna förmågor. Sjuksköterskestudenter relaterar svårigheter att etablera god kommunikation och goda relationer till bristande undervisning relaterat till dess områden. Halldorsdottirs omvårdnadsteori kan vara en lämplig vårdvetenskaplig referens att använda i undervisningen vilken kan leda till ökad förståelse för mötets betydelse hos sjuksköterskestudenter.

Bakgrund: Covid-19 är en pandemi som har pågått sedan slutet av 2019. Viruset har spridit sig över hela världen. Brist på planering, resurser och ledarskap har varit ett enormt problem under pandemin. Detta har lett till högre stress och vårdtyngd för samhället, sjuksköterskor har lidit av fysiska och psykiska utmaningar till följd av Covid-19. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19. Metod: I litteraturstudien används enbart kvalitativa studier. CINAHL, Psycinfo och PubMed har använts som databaser för datainsamling. Med hjälp av inklusionskriterier samt exklusionskriterier valdes tretton studier ut till litteraturstudiens resultatdel. Studierna kvalitetsgranskades vilket ledde till att nio studier bedömdes ha hög kvalité och fyra studier ha medel kvalité. Resultat: I resultatet identifierades två teman med respektive subteman. Teman var ”Fysiska och psykiska utmaningar” samt ”Upplevelser av organisationen”. Konklusion: Resultatet påvisade att sjuksköterskor som vårdade patienter med Covid-19 upplevde negativa känslor och upplevde fysiska och psykiska utmaningar i samband med utförandet av omvårdnadsarbetet. Erfarenhet samt en utökad kunskap kring omvårdnadsarbetet erhölls av sjuksköterskorna vilket upplevdes som positivt. En del av sjuksköterskorna upplevde brist på stöd från organisationer och regeringen, brist på tydliga riktlinjer och information för att utöva säker och personcentrerad vård. Efter att ha arbetat tillsammans under en tid upplevde sjuksköterskorna en bättre teamkänsla samt ett stöd från samhället. Nyckelord: Covid-19, Omvårdnad, Pandemi, Sjuksköterska, Upplevelser. / Background: Covid-19 is an ongoing pandemic since the end of 2019. The virus has spread throughout the world. The lack of planning, resources and leadership has been an enormous problem during the pandemic. This has led to stress and pressure in the health care for the society. The nurses have been suffering physical and mental problems because of Covid-19. Aim: The purpose of this literature study was to describe nurses' experiences of caring for patients with Covid-19. Method: Only qualitative studies were used in the literature study. CINAHL, Psycinfo and PubMed were used as databases for data collection. With the help of inclusion and exclusion criteria, thirteen studies were found and selected for the result of the literature study. Each study that was found was assessed for quality which resulted in nine high quality studies and four medium quality studies. Results: Two themes were found, and each theme had its own subthemes. The themes were “Physical and mental challenges” as well as “Experiences of the organization”. Conclusion: The results showed that nurses who cared for patients with Covid-19 experienced negative emotions, experienced physical and mental challenges in relation to performing various nursing work. The nurses obtained experience and an extended knowledge around various nursing work, which was a positive experience for the nurses. Some nurses experienced a lack of support from the organizations and the government as well as a lack of clear guidelines and information regarding performing safe and person-centered care. After working together for a while, the nurses experienced a better team spirit as well as support from the society. Keywords: Covid-19, Experiences, Nurse, Nursing, Pandemic.

Bakgrund: Palliativ vård innebär vård av en patient som förväntas dö till följd av sin sjukdom, det vill säga en döende patient. Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten hos patienterna vid livshotande sjukdom genom att lindra symtom. Specialiserad palliativ vård utförs på särskilda verksamheter med kunskap och kompetens inom området. Att som sjuksköterska arbeta inom palliativ vård kan innebära psykisk belastning men samtidigt ses sjuksköterskor som arbetar med döende patienter ha ett mera avslappnat förhållningssätt till döden och döendet. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet med döende patienter inom specialiserad palliativ vård. Metod Metoden har en kvalitativ ansats. Datainsamling genomfördes via fysiska, enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor som arbetade inom specialiserad palliativ vård. Den insamlade data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplevde att det fanns hinder i mötet med döende patienter, där ibland kommunikationsutmaningar och psykisk påfrestning. Mötet med döende patienter i arbetet har även till viss del påverkat sjuksköterskornas förhållningssätt till döden. I resultatet framkom det också att mötet med döende patienter i arbetet har givit en inverkan i samtliga av sjuksköterskornas liv inom olika områden. Slutsats: Slutsatsen är att hinder fanns i mötet med döende patienter, sjuksköterskornas förhållningssätt till döden har påverkats av mötet och mötet har givit en inverkan i sjuksköterskornas liv.

No description available.

Den mentala ohälsan är globalt sett en stor del av sjukdomsbördan, och så även i Sverige. På grund av de reformationer som psykiatrin i Sverige genomgått under 1900-talet vårdas idag ett rekordlågt antal patienter inom den slutna psykiatrin. Förr i tiden vårdades de psykiatriska patienterna både somatiskt och psykiskt inom den slutna psykiatriska vården. Så är inte fallet längre, utan de somatiska åkommor som denna patientgrupp drabbas av vårdas nu i den allmänna somatiska vården. Ett flertal studier visar att patienter med psykiska störningar erhåller sämre somatisk vård än psykiskt friska patienter samt ofta upplever diskriminering från sjukvårdspersonal. Det är därför viktigt att studera vilka faktorer som kan påverka omvårdnadspersonalens upplevelse av att vårda patienter med psykiska störningar inom den somatiska vården, för att om möjligt kunna utröna varför denna patientgrupp är utsatt för sämre somatisk vård än andra grupper i samhället.

No description available.