First-year students at Linköping University have developed a prototype that graphically visualizes a medical record in a new way. The customer of that project was the Department of Biomedical Engineering at Linköping University. They now want a usability evaluation to be performed of the prototype. The prototype is to be used by employees in the public health care and is supposed to be used on a small portable unit with a multi-touch interface. For this reason the prototype will be used as a complement to existing systems when the users work near the patients. Since the prototype is still in the design phase it is important that the continuing development is carried out in close collaboration with the users. The purpose of this thesis was to point out which usability problems the prototype violates and which needs it must satisfy. The purpose was also to examine how the users interact with an iPod touch and what they consider of using an iPod touch. Usability is created when human interacts with a product to achieve specified goals, where the product is easy to learn, effective to use, easy to remember, has few errors and is satisfactory to use. By early and continuously involving the users in its development a product is able to reach a high level of usability. In this thesis a number of well known usability methods were used, e.g. interviews, heuristic evaluation and thinking aloud protocol. All these methods are described thoroughly in this report among with a review of how they were implemented. Finally, these methods are being discussed together with the obtained results. During the interviews with the users a number of usability problems in the prototype were discovered together with the users’ needs which it must satisfy. It was also discovered that most of the users thought positive of working with an iPod touch. In the continuing development of the prototype these usability problems should be fixed in order to satisfy the users’ needs. / Förstaårsstudenter vid Linköpings Universitet har utvecklat en prototyp som på ett nytt sätt visualiserar en patientjournal grafiskt. Beställare av projektet var Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings Universitet som nu vill att en användbarhetsutvärdering genomförs av prototypen. Prototypen riktar sig till anställda inom sjukvården och ska användas på en liten handhållen enhet med pekskärm. Av denna anledning ska den vara ett komplement till befintliga system när användarna arbetar nära patienterna. Då den ännu befinner sig tidigt i utvecklingsstadiet är det nödvändigt att fortsatt utveckling sker i nära kontakt med användarna. Detta examensarbete syftade till att peka på vilka användbarhetsprinciper prototypen bryter mot, vilka behov den måste tillgodose, att undersöka hur användarna interagerar med en Ipod touch och vad de anser om att arbeta med en sådan enhet. Användbarhet uppstår när människan interagerar med en produkt för att lösa givna uppgifter, där produkten är lätt att lära, effektiv att använda, har få fel, är subjektivt tilltalande och där det är lätt att komma ihåg hur den används. Genom att tidigt och kontinuerligt involvera användarna i utvecklingsarbetet uppnås god användbarhet. I detta arbete tillämpades ett flertal kända användbarhetsmetoder, bl.a. intervjuer, heuristisk utvärdering och tänka högt. Alla metoder finns beskrivna teoretiskt i rapporten tillsammans med en redogörelse för hur de tillämpades. Slutligen följer en diskussion kring dem och det resultat som erhölls. Under intervjuerna med användarna framkom flera användbarhetsproblem i prototypen samt de behov den måste tillgodose. Arbetet kom även fram till att användarna över lag ställer sig positiva till att arbeta med en Ipod touch. I den fortsatta vidareutvecklingen av prototypen bör dessa användbarhetsproblem åtgärdas för att prototypen ska tillgodose användarnas behov.

The aim of this report is to discuss computer security in handheld computers and to find out the appropriate security level that must be implemented to be able to use handheld computers within the Swedish healthcare system. Most healthcare centers are using some kind of electronic journals for their patient´s data today, but there are still a number of clinics that are usingthe old paper-system. On a few places in Sweden the use of handheld computers at the clinics has already started, but in the United States the use of handheld computers in the medical area is already widespread and from this we can see a lot of different situations where it is useful and effective to work with handheld computers. The security demands on patient´s journals are high and regulated in both Swedish law and regulations from the National Swedish Board of Health and Welfare. The law does not have any substantial demands, but states that there should be an adequate security level based on the nature of the information and the costs. The conclusions of this report is that this level of security can be achieved in handheld computers if additional software is installed and used in combination with the security features in the operating system. It is also necessary to have a good method for user identification that is adjusted to fit the situation in the clinic.

Bakgrund: Journalen via Internet ger den enskilda personen möjlighet att få en inblick i den vård och behandlingsplan som erbjudits och utförts. För distriktssköterskan som möter personer med diabetes är det av stor betydelse att bedriva en strukturerad diabetesvård innehållande vägledning mot goda levnadsvanor. Journalen kan för den enskilda personen resultera i att delaktigheten i sin sjukdom, egenvård och behandling ökar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av att läsa sin patientjournal via Internet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare har genomförts. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer. Insamlat intervjumaterial analyserades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorin Stödjande verktyg för att inhämta information presenteras i två underkategorier, som beskriver Minnesstöd skapar trygghet och Vägledning för egenvård. Huvudkategorin Begränsningar i texten skapar oro presenteras i tre underkategorier, som beskriver Felskrivningar, Språkbruket försvårar förståelsen för texten samt Vårdpersonalens begränsade journalåtkomst. Huvudkategorin Att vidareutveckla journalsystemet med användaren som delaktig presenterar tre underkategorier, som beskriver Utökat kunskapsstöd ökar användbarheten, Effektivisering av ärendehantering samt Journalåtkomst länsöverskridande. Vidare beskrivs Betydelsen av datorvana vid journalhantering. Slutsats: Det beskrivs som betydelsefullt att få insyn i vad som skrivits i journalen samt insyn i den hanteringen som föreligger runt den enskilda personens ärende. Journalen beskrivs vara ett stödjande verktyg för personer där de efter önskemål inhämtar kunskap samt utläser den information som anses betydelsefull och intressant. Genom journaltexten kan personer vidare få vägledning i de egenvårdsåtgärder som anses mest lämpliga för hälsan. Funktioner och tjänster som idag innefattas i journalen behöver vidareutvecklas för att journalen ska kunna bli det kompletta verktyg som efterfrågas.

Vårdens digitala system präglas idag av en hög komplexitet och saknar ensammanhållen standard. Ett ökat behov för digitalisering inom vården harlett till stora utvecklingar, men även nya utmaningar. Ett av de viktigastesystemen, som genomsyrar hela vårdsystemet, är patientjournalen. I detta arbete undersöks möjligheterna till att applicera en ny teknologi föranvändning inom den svenska vårdens informationshantering, blockkedjor. Blockkedjor har huvudsakligen använts för implementering avkryptovalutor men har, på grund av sina riktighet- och spårbarhetsgarantier,blivit alltmer vanlig för användning inom övrig informationshantering. Inledningsvis undersöks förutsättningarna som ett journalsystem ska levaupp till enligt säkerhetsprinciperna Konfidentialitet, Riktighet,Tillgänglighet och Spårbarhet. Intervjuer med områdeskunniga förjournalsystemen inom Region Halland och Region Stockholm belyser någraav de brister och utmaningar som finns inom vården idag. Informationsinhämtning från lagrum och föreskrifter lägger grunden till dekrav som ett journalsystem ska uppfylla. Efter den inledande undersökningen studeras litteratur kopplat tillimplementeringar av blockkedjor i syfte att hämta in information gällandeblockkedjans komponenter för vidare behandling. Här behandlas blandannat utvecklardokument, state-of-the-art och analyser relaterade tillblockkedjor. Slutligen bearbetas blockkedjetekniken ihop med journalsystemensförutsättningar och resulterar i en teoretisk modell av ett blockkedjesystemför användning som patientjournal inom den svenska vården. Slutsatsen dras att möjligheten för en praktisk implementering av denteoretiska modellen är möjlig, men att vården i dagsläget inte harförutsättningarna för ett omfattande systembyte till en relativt obeprövadteknologi.

Bakgrund: Sjuksköterskan stöter på sår i i yrkeslivet och för att kunna ge patienten den vård som behövs behöver sjuksköterskan dokumentera sårets egenskaper på ett adekvat sätt. Trots att dokumentation är en så pass betydande del av sårbehandling brister journalföring och kunskap om sår både hos sjuk- sköterskor och hos läkare.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur digitala bilder kan bidra till sårvården.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Populationen som studerades var patienter med sår, intervention var bild/digital sårdokumentation, resultatet var sårläkning/sårbedömning. För studiens analys- och dataredovisning användes Polit & Becks kategorisystem för att kunna redovisa statistisk data på ett icke numeriskt sätt, vilket resulterade i fyra huvudkategorier. Vid kvalitets- bedömningen användes SBU:s mall för bedömning av relevans.Resultat: I resultatet framkom 4 stycken kategorier: Förbättrad dokumentation, Bättre samverkan i och mellan teamen, En enklare sårbedömning, Utbildning för bättre sårvård. Bilder fungerar bättre än text genom att ge en tydligare bild av såret när teamet runt patienten ska titta tillbaka på hur såret såg ut och hur det har utvecklat sig. Hur såret har läkt och om behandlingen går åt rätt håll är frågor som bilder kan svara på. Författarna rekommenderar att bilder används vid sår- dokumenation och att bilderna implementeras i journalföringen. / Background: The nurse encounters wounds in daily life, and to give the patient the care that is needed requires the nurse to document the wound characteristics adequately. Although documentation is such an important part of wound treatment there are still shortages of record keeping and knowledge of wounds, both of nurses and the doctor.Aim: The aim of this study was to investigate how digital images can contribute to wound care.Methods: The study was performed as a literature study. The population studied were patients with wounds, the intervention was a photograph / digital wound documentation, the results were healing / wound assessment. Analysis and data reporting for the study used Polit & Beck category system to be able to report statistical data on a non-numerical method, which resulted in four main categories. During quality assessment SBU template were used for assessing the relevance.Results: The result showed 4 pieces categories: Improved documentation, Better collaboration within and between the teams, A simpler wound assessment, Education to get better wound care. Pictures work better than text by providing a clearer picture of the wound when the team around the patient is able to look back at how the wound looked like and how it has evolved during time. How the wound has healed, and if the treatment goes in the right direction are questions that images can answer. The authors recommend that the images used in wound documentation and pictures are implemented in record keeping.

Bakgrund Sedan en tid tillbaka har webbåtkomst av patientjournalen utvecklats och blivit möjlig för patienterna såväl i Sverige som i flera länder globalt. Sedan tillgången till journalen underlättats för patienterna tar allt fler chansen att läsa i sina journaler. Med bakgrund av detta undersöks patienternas upplevelser och erfarenheter av att läsa sina journaler i denna litteraturstudie.  Syfte Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelser av att läsa journalen vid kontakt med hälso- och sjukvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes genom att samla in data och granska 17 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna innefattar varierande typer av studiedesign. Författarna granskade de utvalda originalartiklarna efter Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning, för att sedan analysera artiklarna genom en integrerad analysmetod. Utefter detta presenterades resultatet uppdelat efter tre teman som författarna fann under analysen.  Resultat Genom granskningen upptäcktes tre huvudteman. De teman som upptäcktes då patienternas upplevelser av att läsa sina journaler undersöktes var: Patienternas upplevelse av: patientdelaktighet, av att inhämta, tolka och förstå journalinformation och personcentrering. Under dessa huvudkategorier sågs ett antal subteman. Dessa subteman innefattade patienternas upplevelser av eller kring deltagande, kommunikation, medicinsk terminologi, förståelse, tekniska svårigheter, reaktioner och känslor, partnerskapet, egenmakt och egenvård. Slutsats Enligt studien var patienterna till stor del positiva över tillgången till patientjournalen och ville läsa sina journalanteckningar. Skillnader fanns mellan olika grupper av patienter när det kom till vilka som tyckte sig ha mest nytta av att läsa journalerna. Patienterna upplevde språkbruket och den medicinska terminologin som används i journalen som svårt att förstå. Enligt studien kan en ökad personcentrering och patientdelaktighet, vid och kring journalföringen, leda till positiva erfarenheter hos patienterna såväl som det kan ge minskade risker inom vården. En ökad personcentrering vid journalföring kan även bidra till att stärka patienternas möjligheter till ett högre mått av hälsolitteracitet. / Background For some time now, web access to the medical records has developed and become possible for patients both in Sweden and in several countries globally. Since access to medical records has been made easier for patients, more and more people are taking the chance to read their medical records. Against this background, the patients attitudes and experiences of reading their medical records are examined in this litteraturestudy. Aim The aim was to shed light on adult patients' experience of reading their medical record when in contact with the health care system. Method The authors created a non-systematic literature review by collecting data and reviewing 17 scientific articles. The articles included were of various types. The authors reviewed the selected articles according to Sophiahemmet University's assessment document for quality review and then analyzed the articles through an integrated analysis method. Following this, the results were presented divided according to three themes that the authors found during the analysis. Results Through the review, three main themes were discovered. The themes that were discovered when the patients' experiences of reading their medical records were examined were: The patients' experience of: patient participation, of obtaining, interpreting and understanding medical record information and person-centeredness. Under these main categories, several sub-themes were seen. These sub-themes included the patients' experiences of or around participation, communication, medical terminology, understanding, technical difficulties, reactions and feelings, the partnership, empowerment and self-care. Conclusions According to the study, patients for the most part had positive experiences while reading their medical records and wanted to continue doing so. There were differences between groups of patients when it came to who found that they had the most benefit from reading the medical records. The patients found the language and medical terminology used in the medical record difficult to understand. According to the study, increased person-centredness and patient participation in record keeping can lead to increased positive experiences for patients as well as reduced risks in care. An increased person-centredness in recordkeeping can also contribute to strengthening patients' opportunities for a higher measure of health literacy.

<p>Ett problem med elektroniska patientjournalsystem är att arkitekturen för patientjournalerna inte är gemensam vilket försvårar automatiskt utbyte av patientdata. En arkitektur har skapats inom ett projekt som heter openEHR. Förhoppningen är att denna arkitektur ska klara av automatiskt utbyte av patientdata mellan elektroniska patientjournalsystem.</p><p>I openEHRs arkitektur används något som kallas arketyper. Arketyper är återanvändbara modeller för att begränsa, strukturera och förklara vad som lagras i elektroniska patientjournaler som bygger på denna arkitektur. Istället för att områdesspecifik information, som vad ett blodtryck är, skapas i systemet flyttas den och annan liknande kunskap ut från systemarkitekturen och in i arketyperna. Arketyper kan skapas och redan existerande arketyper förändras utan att några ändringar i systemarkitekturen behöver göras.</p><p>Huvudproblemet i examensarbetet har varit att hitta en metod för att generera ett grafiskt gränssnitt utifrån en elektronisk patientjournal som är konstruerad med hjälp av arketyper. För att lösa detta behövdes det först skapas arketyper och ett system för att generera journaler utifrån dessa. Därefter har en webbportal utvecklats där det går att logga in och läsa de skapade patientjournalerna. Metoden för att generera gränssnittet i webbsidorna använder sig av en rekursiv funktion för att samla in information ur patientjournalerna. Funktionen lagrar den insamlade information i en objektstruktur som följer designmönstret Composite. Utifrån denna struktur går det sedan att generera ett grafiskt gränssnitt.</p><p>Webbportalen kan användas för att demonstrera hur ett system kan se ut där både patienter och behörig personal får tillgång till och möjlighet att läsa inlagda journaler som bygger på openEHRs arkitektur.</p> / <p>One problem with electronic health record systems is that the health records are not built on a common architecture. This makes automatic exchange of patient data difficult. openEHR is a project that has developed an architecture that tries to solve this problem.</p><p>The openEHR architecture uses something called archetypes. Archetypes are reusable models that limit, structure and explain what will be stored in the electronic health record that is built on this architecture.</p><p>The main goal of this master thesis has been to find a method to generate a graphical user interface from an electronic health record created using archetypes. To solve this problem first archetypes and a system that generates health records from these had to be created. Then a Web portal has been developed that displays the generated health records.</p><p>The Web portal can be used to demonstrate the graphical user interface of a system where both patients and authorized personnel can read patient records that are bases on the openEHR architecture.</p>

<p><p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong>Syfte. </strong>Utvärdera omvårdnadsdokumentationens kvalité och omfattning i elektronisk patientjournal på kirurgisk vårdavdelning. <strong>Metod.</strong> De senaste 60 journalerna från två kirurgiska vårdavdelningar valdes ut genom bekvämt urval. Varje journal lästes och bedömdes av båda författarna. Varje steg i omvårdnadsprocessen utvärderades efter granskningsmall och bedömdes som fullständig, för omfattande eller ofullständig. <strong>Resultat.</strong> Standardvårdplan användes i alla granskade journaler. Antalet steg i omvårdnadsprocessen som fanns dokumenterade varierade mellan fem och nio. Anamnes, status och effekter av åtgärder fanns beskrivna i majoriteten av journalerna. I samtliga journaler fanns utförda åtgärder dokumenterade. Omvårdnadsepikris fanns i större delen av njurtransplantationsjournalerna, men inte alls i struma/hyperparatyroidism (HPT)-journalerna. Majoriteten av uppdaterade status bedömdes som ofullständiga.<strong> </strong>Sexton av struma/HPT-journalerna innehöll inte anteckningar i rapportbladet. Av dem som hade rapportbladsanteckningar bedömdes majoriteten vara för omfattande. Samtliga njurtransplantationsjournaler hade för omfattande anteckningar i rapportbladet. Ingen av journalerna hade en individuell vårdplan. <strong>Slutsats.</strong> Omvårdnadsdokumentationen i den elektroniska patientjournalen bedömdes som ofullständig då det inte gick att få en tydlig bild av patientens omvårdnadsproblem och omvårdnadsbehov. Kvalitén på dokumentationen behöver förbättras. Detta kan ske genom att minska dokumentationen i rapportbladet och istället använda standardvårdplan och uppdaterat status i större omfattning. Fortsatt utbildning och återkoppling krävs för att förbättra dokumentationen.</p></p> / <p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><p><strong>Aim. </strong>To evaluate the quality and extent of the nursing documentation in electronic health record on surgical ward. <strong>Method. </strong>The latest 60 health records from two surgical wards were selected by convenience sample. Both authors read each health record. Every step of the nursing process was evaluated with a nursing documentation audit and was classified as complete, too extensive or incomplete. <strong>Results. </strong>Standardized care plan was used in all electronic health records. Numbers of steps documented in the nursing process were five to nine. Nursing history, status and outcome were documented in most health records. Done interventions were documented in all health records. Goiter/hyperparathyroidism (HPT)-records had no nursing discharge note, while the kidney transplantation-records had one in almost every health record. Majority of updated statuses were evaluated as incomplete. Sixteen of the goiter/HPT-records had no notes of occasional matters, all kidney transplantation-records had too extensive notes. No individualized care plan was found. <strong>Conclusion. </strong>The total nursing documentation in the electronic health records were evaluated as incomplete. The quality of documentation needs to be improved. This can be achieved by less documentation of occasional matters, using the standardized care plan, updating status more often and further education and feedback.</p></p>

SAMMANFATTNING Syfte. Utvärdera omvårdnadsdokumentationens kvalité och omfattning i elektronisk patientjournal på kirurgisk vårdavdelning. Metod. De senaste 60 journalerna från två kirurgiska vårdavdelningar valdes ut genom bekvämt urval. Varje journal lästes och bedömdes av båda författarna. Varje steg i omvårdnadsprocessen utvärderades efter granskningsmall och bedömdes som fullständig, för omfattande eller ofullständig. Resultat. Standardvårdplan användes i alla granskade journaler. Antalet steg i omvårdnadsprocessen som fanns dokumenterade varierade mellan fem och nio. Anamnes, status och effekter av åtgärder fanns beskrivna i majoriteten av journalerna. I samtliga journaler fanns utförda åtgärder dokumenterade. Omvårdnadsepikris fanns i större delen av njurtransplantationsjournalerna, men inte alls i struma/hyperparatyroidism (HPT)-journalerna. Majoriteten av uppdaterade status bedömdes som ofullständiga. Sexton av struma/HPT-journalerna innehöll inte anteckningar i rapportbladet. Av dem som hade rapportbladsanteckningar bedömdes majoriteten vara för omfattande. Samtliga njurtransplantationsjournaler hade för omfattande anteckningar i rapportbladet. Ingen av journalerna hade en individuell vårdplan. Slutsats. Omvårdnadsdokumentationen i den elektroniska patientjournalen bedömdes som ofullständig då det inte gick att få en tydlig bild av patientens omvårdnadsproblem och omvårdnadsbehov. Kvalitén på dokumentationen behöver förbättras. Detta kan ske genom att minska dokumentationen i rapportbladet och istället använda standardvårdplan och uppdaterat status i större omfattning. Fortsatt utbildning och återkoppling krävs för att förbättra dokumentationen. / ABSTRACT Aim. To evaluate the quality and extent of the nursing documentation in electronic health record on surgical ward. Method. The latest 60 health records from two surgical wards were selected by convenience sample. Both authors read each health record. Every step of the nursing process was evaluated with a nursing documentation audit and was classified as complete, too extensive or incomplete. Results. Standardized care plan was used in all electronic health records. Numbers of steps documented in the nursing process were five to nine. Nursing history, status and outcome were documented in most health records. Done interventions were documented in all health records. Goiter/hyperparathyroidism (HPT)-records had no nursing discharge note, while the kidney transplantation-records had one in almost every health record. Majority of updated statuses were evaluated as incomplete. Sixteen of the goiter/HPT-records had no notes of occasional matters, all kidney transplantation-records had too extensive notes. No individualized care plan was found. Conclusion. The total nursing documentation in the electronic health records were evaluated as incomplete. The quality of documentation needs to be improved. This can be achieved by less documentation of occasional matters, using the standardized care plan, updating status more often and further education and feedback.

Ett problem med elektroniska patientjournalsystem är att arkitekturen för patientjournalerna inte är gemensam vilket försvårar automatiskt utbyte av patientdata. En arkitektur har skapats inom ett projekt som heter openEHR. Förhoppningen är att denna arkitektur ska klara av automatiskt utbyte av patientdata mellan elektroniska patientjournalsystem. I openEHRs arkitektur används något som kallas arketyper. Arketyper är återanvändbara modeller för att begränsa, strukturera och förklara vad som lagras i elektroniska patientjournaler som bygger på denna arkitektur. Istället för att områdesspecifik information, som vad ett blodtryck är, skapas i systemet flyttas den och annan liknande kunskap ut från systemarkitekturen och in i arketyperna. Arketyper kan skapas och redan existerande arketyper förändras utan att några ändringar i systemarkitekturen behöver göras. Huvudproblemet i examensarbetet har varit att hitta en metod för att generera ett grafiskt gränssnitt utifrån en elektronisk patientjournal som är konstruerad med hjälp av arketyper. För att lösa detta behövdes det först skapas arketyper och ett system för att generera journaler utifrån dessa. Därefter har en webbportal utvecklats där det går att logga in och läsa de skapade patientjournalerna. Metoden för att generera gränssnittet i webbsidorna använder sig av en rekursiv funktion för att samla in information ur patientjournalerna. Funktionen lagrar den insamlade information i en objektstruktur som följer designmönstret Composite. Utifrån denna struktur går det sedan att generera ett grafiskt gränssnitt. Webbportalen kan användas för att demonstrera hur ett system kan se ut där både patienter och behörig personal får tillgång till och möjlighet att läsa inlagda journaler som bygger på openEHRs arkitektur. / One problem with electronic health record systems is that the health records are not built on a common architecture. This makes automatic exchange of patient data difficult. openEHR is a project that has developed an architecture that tries to solve this problem. The openEHR architecture uses something called archetypes. Archetypes are reusable models that limit, structure and explain what will be stored in the electronic health record that is built on this architecture. The main goal of this master thesis has been to find a method to generate a graphical user interface from an electronic health record created using archetypes. To solve this problem first archetypes and a system that generates health records from these had to be created. Then a Web portal has been developed that displays the generated health records. The Web portal can be used to demonstrate the graphical user interface of a system where both patients and authorized personnel can read patient records that are bases on the openEHR architecture.