Studiens syfte är att se vad olika sorters pedagoger inom skolan skulle kunna berätta och beskriva om vad de har för erfarenhet och om arbetet med elever med diagnosen ADHD, vilka utmaningar som möts och vilka arbetssätt som kan användas. Kvalitativa intervjuer var den metod som användes, och intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att inte missa vad pedagogerna från de fyra olika skolorna som intervjuades berättade och beskrev. Som teoretiskt perspektiv valdes behaviorismen som användes som analysverktyg för analysen. Resultatet visar att det inte bara finns ett arbetssätt pedagogerna använder utan av flera olika metoder. Den visar även deras erfarenheter och utmaningar av- och i skolan. Pedagogerna menade också att det finns många utmaningar i mötet med barn med ADHD, då ett barn som har ADHD sällan bara har en renodlad ADHD utan även någon tilläggsdiagnos eller språkstörning. Det man kan säga är att det krävs mer kunskap om ADHD för att vidare hitta lämpliga arbetssätt, att använda sig av rätt verktyg för att vidare kunna nå ut till alla elever och inte enbart de så kallade "normal klassade" barnen.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger i förskolan har till barns lek med fokus på fri och styrd lek och hur de upplever att leken kan påverka barns utveckling och lärande. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer och observationer. I resultatet framgår det tydligt att barns lek inom förskolan ofta innebär styrd lek på bekostnad av fri lek. Vår slutsats är att pedagoger måste observera varandra inom förskolans verksamhet för att utveckla sig själva och våga ”släppa kontrollen” och låta barnen påverka verksamheten mera.

Jag har i denna studie genomfört intervjuer med pedagoger kring hur deras förhållningssätt till anmälningsplikten är. Anmälningsplikten grundar sig i socialtjänstlagen och innebär att man i verksamheter som arbetar med barn ska anmäla vid misstanke om att barnet far illa. Under mina intervjuer har jag använt mig av en vinjett där jag beskrivit en situation kring en elev. Denna studie kommer handla om hur pedagogers misstankar om att en elev möjligen far illa kommer i uttryck, hur de hanterar dessa misstankar samt hur de reflekterar kring anmälningsplikten. I litteratur skrivs det ofta att pedagoger gärna kontaktar andra än socialnämnden i första hand när anmälningsplikten blir aktuell. Det står att de gärna kontaktar annan personal, föräldrar eller har samtal med eleven i fråga innan de kontaktar socialnämnden. Man beskriver en vilja hos pedagoger att samla mer information i fallet innan de kontaktar socialnämnden. Jag kommer i denna studie undersöka hur pedagoger förhåller sig till anmälningsplikten och hur de hanterar situationer där anmälningsplikten blir aktuell. Studien kommer även behandla samverkan mellan socialtjänst och skola. Jag har undersökt hur pedagoger ser på kontakten med socialtjänst och hur viktigt det är att få reda på vad som händer.

Syftet med detta examensarbete är att få en djupare förståelse för den fria lekens roll i förskolans verksamhet och betydelse för barns utveckling genom att lyfta fram och jämföra både barns och pedagogers reflektioner om fri lek och lek. Studien utgår från frågeställningarna: hur resonerar pedagoger i förskolan om barns fria lek samt hur reflekterar barn i förskolan om lek? För att besvara dessa frågeställningar har kvalitativa intervjuer med pedagoger och samtal med barn i förskolan använts som metod. Materialet från studien har sedan analyserats med tidigare forskning om lek för att få en djupare förståelse om lekens betydelse.  Resultatet från studien visar att man kan se både likheter och skillnader i pedagogernas och barnens reflektioner. Samtliga pedagoger och de flesta barnen anser att leken är viktig för barnen av olika anledningar. Pedagogerna anser att den fria leken har betydelse för barns utveckling och lärande, där de framförallt lyfter fram den sociala utvecklingen. Barnen lyfter fram leken som något lustfyllt och de betonar att det är viktigt att leka för att de tycker att det är kul. Studien visar även utifrån tidigare forskning och de intervjuade pedagogerna att pedagogernas förhållningssätt och miljöns utformning har en stor påverkan på barnens fria lek. Denna studie kan bidra till en ökad förståelse och bredare syn på den fria lekens betydelse för barns utveckling och dessutom ge inspiration till att använda leken som ett verktyg i förskolans verksamhet.

No description available.

Vi vill med denna rapport synliggöra om det finns fördelar med att arbeta med matematiklek under grundskolans tidigare år. Syftet är att undersöka om pedagoger använder sig av lek i undervisningen samt om leken kan främja elevers förståelse och kunskap i grundskolan inom ämnet matematik.  Hur fem filosofer förhåller sig till lek i undervisningen kommer vi att behandla under litteraturgenomgången samt förklara vad lek är och vilken betydelse leken har i utbildningen. Eftersom arbetet handlar om ämnet matematik samt om pedagoger kan använda sig av lek som en metod i matematikundervisningen har vi även beskrivit tidigare forskning om det ämnet.  Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med frågeformulär. Sju pedagoger har medverkat i insamlandet av datamaterialet till vår empiri. Svaren vi fått är skriva med pedagogernas egna ord och vidarebefordrade till oss genom e- mail.  Vårt resultat visar att pedagogerna ställer sig positivt till lek som en undervisningsform i ämnet matematik. Alla kunde se vilka fördelar leken kan bidra till matematikutvecklingen för den enskilda eleven och alla svarade att de använder sig av lek i sin matematikundervisning, emellertid olika mycket.

No description available.

No description available.

Vår studie behandlar fenomenet föräldraråd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat på pedagogers och föräldrars upplevelser av föräldraråd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar också till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig åt och i sådana fall på vilket sätt. Vi har antagit en fenomenologisk utgångspunkt där man fokuserar andra människors upplevelser av deras omvärld och använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av föräldraråd är. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre föräldrar på en förskola. Förskolan består av tre avdelningar där vi har intervjuat en förälder och en pedagog från varje avdelning. I vårt resultat framkommer det olika upplevelser av föräldraråd, både likartade och skilda upplevelser. Vårt resultat visar att pedagogernas och föräldrarnas likartade upplevelser är att föräldrarådet är ett bra forum för föräldrarna att kunna påverka, att de övriga föräldrarna inte visar ett intresse för att engagera sig i föräldrarådet och att de föräldrar som ingår i föräldrarådet är engagerade föräldrar som har en genomslagskraft i sitt sätt att driva frågor. Det framkommer även en likartad upplevelse där både pedagoger och föräldrar upplever att frågor som rör ekonomin är svåra att påverka. I vårt resultat framkommer det, förutom likartade upplevelser, också skilda upplevelser av föräldraråd där föräldrarna upplever deltagandet i föräldrarådet som givande och intressant och pedagogerna upplever att det är jobbigt och visar ett ointresse för att delta. Vi kan också se att det framkommer upplevelser som skiljer sig i sättet att driva frågor. Föräldrarna upplever att de tar hänsyn till det kollektiva behov som finns på förskolan och pedagogerna upplever att föräldrarna driver frågor framåt som gynnar deras eget intresse. När det gäller pedagogiska frågor upplever pedagogerna att föräldrarna inte vill påverka dessa samtidigt som föräldrarna upplever att de vill påverka den pedagogiska verksamheten som rör hela förskolan.

<p>Syftet med undersökningen var att undersöka vad pedagoger tolkade att barnen lär och utvecklar i olika leksituationer på förskolan och att se om det var någon skillnad mellan barnskötare och förskollärare i deras tolkningar. Detta skulle sedan kopplas samman och sättas i relation till fyra olika teorier. Teoretikerna till dessa teorier är Piaget, Vygotskij och forskarna som utgått ifrån dessa är Knutsdotter Olofsson och Pramling Samuelsson. De metoder vi använde oss av i undersökningen var observationer och intervjuer. Observationerna genomfördes på barn som lekte på en förskola och det dokumenterades med hjälp av digitalkamera. Korten från observationen låg till grund för intervjuerna som genomfördes med fyra pedagoger varav två barnskötare och två förskollärare. I diskussionen har vi tolkat resultatet från observationen och intervjuerna i relation till olika teorier. Vårt resultat visade enligt pedagogernas svar att barnen utvecklar och lär många färdigheter i leken och att pedagogernas svar kan kopplas samman med de fyra olika teorierna. Det barnen lärde sig enligt pedagogerna var att bearbeta, utforska, matematik, visa hänsyn, fantasi, språk, kommunikation, rollek, samspel och turtagning. Det fanns en viss skillnad mellan barnskötarnas och förskollärarnas tolkningar men även likheter har funnits i undersökningen.</p>