No description available.

Syfte: Det finns en stor variation av hur mycket barnen på förskolor vistas utomhus. Då forskning visar att kvalitén på utomhusmiljön spelar stor roll för utomhusvistelsen kommer fokus i denna studie istället att ligga på förskollärarnas roll för utevistelsen. Studien kan vara relevant för såväl aktiva förskollärare som föräldrar till barn i förskolan och kanske bidra till att skapa en större medvetenhet om de skillnaden som finns mellan förskolorna också i högre instanser så att den skillnaden jag upplevt inte vore så stor.   Frågeställningar: Vilka attityder har pedagogerna till utevistelse i förskolan? Vad motiverar pedagoger till utevistelse med barn på förskolan? Vilka möjligheter/begränsningar lyfter pedagogerna fram i samband med utevistelse?   Metod: Enkät med kvantitativa och kvalitativ inslag.   Resultat: Resultatet pekar på att pedagogerna har en relativt positiv attityd till utevistelsen i förskolan. Pedagogerna i min studie motiveras till utevistelsen i förskolan genom den nära verksamheten så som stundens ingivelse, kollegor och barnens önskemål. Även media så som internet, appar och litteratur rankas högt av pedagoger som inspirationskällor till utevistelsen. Pedagogerna lyfter många möjligheter så som hälsa, motorisk utveckling, naturligt material och lugnare barngrupp med mindre konflikter. Väderlek och barnens kläder är något som ses som begränsningar i utevistelsen.

Matematik är en viktig del av människans vardag. De svenska resultaten i matematik sjunker enligt PISA-undersökningen 2012. Det ställer krav på förskolan som anses vara inkörsporten till barns matematiska lärande. Matematik fick en plats i barnträdgårdar och småbarnsskolor redan under 1860-talet men hur ser det ut i dagens förskolor? Den här tematiska analysen granskar delar av de senaste 6 årens forskning om matematik i förskolan. Studien visar att lärandet och den tidiga matematiken är en grundförutsättning för barns matematiska lärande. Det finns såväl kulturella aspekter som genusaspekter att ta hänsyn till samtidigt som pedagogerna har en väldigt viktig uppgift som de inte alltid känner sig helt trygga med. Det finns en mängd strategier att både lära in och lära ut matematik. Inget område inom matematiken är rättframt utan alla har sina specifika problemområden.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger på fyra förskolor utformar och planerar innemiljö för att den ska ha en för barn god språkutvecklande funktion. Vidare kommer vi att ta reda på pedagogers arbetssätt för att stimulera barns språkutveckling i verksamhetens innemiljöer. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi med öppna observationer och semistrukturerade intervjuer för att samla in materialet till vårt arbete. Vårt resultat visar att all innemiljö kan vara språkutvecklande, men att det är samspelet mellan pedagoger och barn som är avgörande för språkutvecklingen. Slutsatsen är att miljö och material är viktiga kommunikativa medspelare i barns språkutveckling, men att det är pedagogen som är startmotorn.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas inställning till användningen av IKT som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet, både i lärande syfte gällande barnen men även synliggöra förskollärarnas uppfattningar om vilka hinder och möjligheter som kan uppstå. För att ta reda på detta användes en enkät som kvantitativ analysmetod med hjälp av sajten Survey Monkey. Enkätfrågorna skapades utifrån frågeställningarna och bestod av 22 stycken frågor, enkäten skickades ut i tre olika Facebookgrupper och sammanlagt valde 93 personer att delta. Resultatet delades upp i kategorierna: IKT en del av samhället och framtiden, barns lärande är oändligt, resurser utgör hinder och stora möjligheter med IKT. Det framkom att IKT användandet ses som en nödvändighet och en viktig del att kunna för barnen både nu och i framtiden. Lärandet är också en viktig aspekt där matematik, digitala verktyg, samspel och språk är ämnen som respondenterna såg i användandet av IKT. Hinder som uppstår i IKT användandet är brist på tid, dålig ekonomi och brist på kunskap och utveckling. Möjligheter som uppstår med IKT användningen är oändliga eftersom det finns förutsättningar till att skapa aktiviteter som innefattar läroplansmålen som förskolan ska arbeta för. Denna studie tydliggör pedagogers synsätt på IKT med fokus på barns lärande och det ges en inblick om och hur de använder IKT i förskolans verksamhet. / <p>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</p><p>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Samlingar är en vanligt förekommande aktivitet och har länge varit ett dagligt inslag i förskolornas verksamheter. Alla förskolor planerar verksamheten och de aktiviteter som ingår i den. Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse för samlingarnas innehåll och form samt kunskap om hur och när pedagogerna planerar samlingarna och varför de planerar vid de valda tillfällena. Som metod användes en webbenkätundersökning där 204 pedagoger medverkade. Pedagogerna som deltog i undersökningen har svarat på frågor om deras samlingars innehåll och form samt att de själva med hjälp av kommentarsfält kunnat utveckla och lämna mer utförliga svar. De har även svarat på frågor om planering och planeringstid gällande samlingar, de har beskrivit hur och när de planerar samt varför de väljer att planera vid olika tillfällen. Resultatet av undersökningen visar att alla har samlingar i olika former och med varierande innehåll. Genomsnittstiden för planering som pedagogerna har i sin tjänst är 2–3 timmar per vecka och två tredjedelar av pedagogerna anser att den tiden inte räcker. Det synliggörs också att pedagogerna menar att de skulle få större möjlighet att utgå från barnens intressen och behov om de hade mer planeringstid, samt att arbeta mer med hjälp av förskolans läroplan och verksamheternas egna arbetsplaner. En del av pedagogerna arbetar utifrån egna erfarenheter och anser därför att planeringstiden är tillräcklig och att samlingarna inte skulle bli annorlunda med mer planeringstid. Eftersom pedagogerna har olika mycket planeringstid får de också olika förutsättningar att planera verksamheten och aktiviteter utifrån förskolans läroplan samt deras egna arbetsplaner.

Bakgrund: Studien bygger på pedagogers arbete med blyga barn i förskolans verksamhet. Under vår utbildning till förskollärare har vi saknat att ta del av området men även för att fördjupa oss hur tidigare forskning beskriver arbetet kring blyga barn. Skolverket (2016 s 12) menar att barnen ska "utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation". Tystlåtna barn har lättare för att försvinna i mängden och därmed funderar vi på om blyga barn får en chans till att leva upp till läroplansmålet eller förblir osynliga. Syfte: Vårt syfte är att få en bredare förståelse för hur pedagoger arbetar med blyga barn i förskolan. Metod: Fem verksamma pedagoger intervjuades i fyra olika förskolor. Vi kontaktade varje förskolechef via telefon där vi kort beskrev vår studie. Varje intervju spelades in för att i efterhand transkriberas från tal till skrift, detta för att underlätta vår analysprocess. Vi granskade, jämförde och letade sedan efter likheter och skillnader mellan intervjuerna. Resultat: Det visade sig att blyghet är ett vanligt förekommande fenomen i förskolan och att det är pedagogens viktiga roll att ständigt bemöta och stötta blyga barn. Det framgår hur pedagoger upptäcker blyga barn samt hur de arbetar genom flera olika sätt för att stötta dessa barn.

En studie om pedagogers arbete för en inkluderande undervisning som synliggör möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning. Semistrukturerade interjuver med en kvalitativ metod.

Bakgrund: Det finns många tänkbara orsaker till att pedagoger deltar i barn fria lek. Exempelvis kan barnen behöva stöttning i sin lek, miljön behöver utformas på ett sätt som främjar barns lärande och utveckling, dessutom ges pedagogen möjlighet att observera barnen. Pedagogens makt syns tydligt i samspelet med barnen och tar olika uttryck beroende på situation.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att ge en fördjupad förståelse för pedagogers agerande i relation till barns lek.  Metod: Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie för att ta del av pedagogers egna tankar kring barns lek i sitt yrkesutövande. Resultat: Resultatet i vår studie visar att pedagogers deltagande i barns fria lek påverkas av olika faktorer i verksamheten. Vår analys resulterade i tre teman och under dessa teman skapades ett antal subteman. Detta sammanfattas under rubrikerna definition av fri lek, organisation och pedagogens olika roller och dessa presenteras i vår resultatdel.

Sammanfattning Det här en kvalitativ studie om lågstadielärares uppfattning om att omfattas av anmälningsplikten vid en grundskola i en mindre kommun i mellersta Sverige. Socialtjänsten är den myndighet som har det yttersta ansvaret för barn som far illa. Eftersom myndigheten inte har några naturliga kontaktfält med dessa barn, är en förutsättning för att de ska få sådan kännedom att pedagoger känner till att de som professionella har en skyldighet att anmäla oro. Studiens frågeställningar ville besvara vilka rutiner som fanns för anmälningsplikten på skolan, vilken kännedom lärarna hade om dessa rutiner och den ansvarsfördelning som fanns samt vilken upplevelse lärarna hade av att omfattas av anmälningsplikt. Empirin samlades in via intervjuer med rektor och lärare genom en fallstudie vid en lågstadieskola. Resultatet visade på att det fanns en god kännedom om de rutiner och ansvarsfördelningen kring anmälningsförfarandet på skolan. Som pedagog ville man gärna känna sig säker på sin misstanke, innan man gick vidare med att göra en anmälan, trots att det är socialtjänstens uppgift att utreda detta.