Syftet med studien är att öka förståelsen för olika förskollärares förhållningssätt, i relation till styrdokument, pedagogisk grundsyn och kultur. Under våren 2017 gjorde vi vår verksamhetsförlagda utbildning på en skandinavisk skola där det arbetade både svenska och engelska förskollärare. Det vi upptäckte var märkbara skillnader i förhållningssätt och ville undersöka vilka faktorer som låg till grund för dessa skillnader. Vi har intervjuat fem förskollärare från skolan, tre engelska och två svenska. Studien bygger på kvalitativ metod, genom intervjuer och observationer. Resultatet visade att de yttre faktorerna, mestadels styrdokument, var de som hade störst påverkan på förskollärarnas förhållningssätt genom att den engelska gruppen utöver svensk läroplan för förskola, även måste förhålla sig till den engelska motsvarigheten vilket bidrog med svårigheter i arbetet eftersom de behöver kombinera de båda läroplanerna.

Uppsatsens syfte är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lärares uppfattning kring datorn som redskap vid läs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lärare med inriktning mot grundskolan. Litteraturdelen behandlar teorier om läs- och skrivinlärning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjälp av datorn i undervisningen. Tragetons forskning är en av utgångspunkterna i denna studie eftersom han med sitt forskningsprojekt ”Att skriva sig till läsning” har sett datorn som ett positivt redskap vid läs- och skrivundervisningen. Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel där informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram från intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lärare, inte kan utesluta varken datorn eller pennan. Datorn behövs, eftersom den kommer att bli en självklar del av elevernas senare vardag. Pennan behövs, eftersom datorerna fortfarande inte är så pass utvecklade att man kan lita på dem fullt ut. Det har även framkommit att lärarna uppfattar att den bristande tillgången av datorer gör att den inte används så frekvent som lärarna skulle vilja. Tidsbristen och otillräcklig kunskap är andra faktorer som gör att lärarna har svårt att integrera datorn i undervisningen.

Sammandrag Studien undersöker hur yrkesverksamma lärare i årskurs 1–3 arbetar med det tidiga läs- och skrivlärandet och skrivutvecklingen i undervisningen utifrån tre olika pedagogiska synsätt, samt sex olika skrivdiskurser. Studien avser även att undersöka om de lärare som deltagit utgår från någon specifik beprövad metod och om detta blir ett medvetet didaktisk val i planeringen. För att besvara dessa frågor utgår studien från empiri bestående av en kvalitativ undersökning, där tio semistrukturerade intervjuer med elva yrkesverksamma lärare i årskurserna 1–3 utförts. Studien utgår även från två analysmodeller, en del kommer att analyseras utifrån Ludvigsen (1999), som synliggör tre olika lärandeteorier. Den andra delen kommer att analyseras utifrån Ivaničs (2004) analysmodell som utgår från sex olika skrivdiskurser. Vidare används det sociokulturella perspektivet som ett teoretiskt ramverk. Den information som framkommit från studiens informanter har sedan kopplats ihop med tidigare teorier och forskning kring ämnet och som berör frågeställningen. Detta har givit ett resultat som visar på att de flesta lärarna gör medvetna didaktiska val men som de själva inte kan koppla till någon specifik pedagogisk grundsyn. Genom att lärarna beskriver sina didaktiska val har det dock tydligt gått att urskilja vilket lärandeperspektiv de didaktiska valen grundar sig i. Vidare påvisar även resultatet att lärarnas undervisningsmetoder kan kopplas samman med Ivaničs skrivdiskurser. Analysen visar att de lärare som har en mer specifik pedagogisk syn på lärande använder sig av medvetna didaktiska val i sin undervisning som gynnar elevernas skrivutveckling.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagogerna talar om sin inledande läs- och skrivundervisning. Vi ville även belysa pedagogernas inställning till datorn och andra tekniska verktyg som en del i undervisningen. / The aim of our study was to examine teachers talk about their initial literacy instruction. We also wanted to analyze teachers' attitude towards computer and other technology tools as part of their teaching.

Den här studien syftar till att belysa hur musiklärare som undervisar grupper med funktionsnedsatta elever, förhåller sig till sin egen musikundervisning. För att närma mig musiklärarnas olika förhållningssätt valde jag att använda den kvalitativa intervjun som forskningsmetod. Hanken och Johansens (1998) kategorier för den pedagogiska grundsynen hos en musiklärare utgör en stor del av de teoretiska utgångspunkterna för studien. Jag har bland annat jämfört och placerat in informanterna i Hanken och Johansens kategorier för att på så sätt få fram en tydligare bild av informanternas undervisning. Resultatet visar tydligt att elevernas funktionsnedsättning inte påverkar målet med informanternas undervisning. Det som skiljer musikundervisning för elever med funktionsnedsättning från elever utan funktionsnedsättning är framförallt undervisningssättet och metoden. En slutsats jag kommit fram till är att det krävs en grundläggande kompetens i musikämnet, och framför allt en vid pedagogisk grundsyn samt ett intresse och engagemang för den enskilde elevens situation för att kunna bemöta och tillgodose dennes behov. / The purpose of this study is to highlight how music teachers who, when teaching groups of disabled pupils, relate to their own education. In approaching the teachers’ various relations to their education, I have chosen to use the qualitative interview as my research method. A large extent of the theoretical foundation in this study is based on Hanken and Johansen’s (1998) categories for the pedagogical fundamental view as a music teacher. In order to obtain a clearer understanding of the teachers’ education, I have compared and placed the teachers included in this study, into these categories. The result clearly shows that the disabilities of the pupils do not affect the objectives in regard to the teachers’ education. That which distinguishes the education for pupils with disabilities from pupils without disabilities, is primarily the teaching method. I have concluded that, in order to meet the needs of the pupil, basic competency in music is a prerequisite and above all, a pedagogical fundamental view and an interest and commitment to the situation of each individual pupil.

Med utgångspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundläggande värde- och normprinciper. Studien har fokus på den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och värderingarna) samt värdebasen (värdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. Värdebasen jämförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen värden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstå essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig på den värdeobjektivistiska teorin. Värdena blir föremål för efterliknande och ledning av vårt sociala varande i världen. Värden står att finna i den intersubjektivistiska konstruktionen, i den sociala samvaron, där värdediskurser uppstår. Forskningen bedrivs inom områdena pedagogik och filosofi. Det empiriska materialet har främst samlats in genom tekniken fokusgrupp. I studien framträder pedagogiska och etiska värden så som de uttrycks av lärarna. De pedagogiska värdena Utveckling, Delaktighet och Autonomi är enheter som är värdefulla för den konkreta undervisningens gestaltning och utveckling. De pedagogiska värdena bygger upp undervisningsfundamentet, det undervisande uppdraget. De etiska värdena Respekt, Utveckling, Plikten att utföra uppdraget, Frihet och Individens integritet är samtliga grundläggande enheter som är av vikt vid skapandet av den goda skolan. Kopplat till undervisningspraxis så innebär de etiska värdena en legitimering för det som sker. De etiska värdena står för fostransuppdragets utgångspunkter i organisationen kring Den Tionde Dagen. De pedagogiska och etiska värdena inom kontexten lokal skolutveckling visar hur de olika värdediskurserna som förekommer i styrdokumenten har förståtts. I denna helhet finns lärares värden i den pedagogiska gärningen och värden för den pedagogiska gärningen. Tillämpas dessa två perspektiv blir det en undervisningspraxis som rymmer samspelet mellan lärare (konstruktionen av den praktiska yrkesteorin) samt mellan lärare och elever (normerna) konstruerad utifrån de värden som utgör helhetens bas (värdebasen). Studien genererar teoretiska bidrag i form av olika analysmodeller som är användbara i fortsatt forskning kring skolans utveckling. Genom att problematisera de centrala begreppen för kontexten och diskursen och använda dessa för att på praxisnära håll förstå och analysera underliggande, ännu icke synliga, värden kan organisationens grundantaganden bli medvetna. Studien förser även med ett nytt perspektiv att betrakta och förstå skolutveckling. / In a local school development project the principles of values and norms are studied. The focus of the study is set on the moral of the collective (norms), the praxis theory (norms and valuations) and the value foundation within the context of a local school development project. The value base is compared to the value discourse in the national curriculum. In a greater perspective the study is about understanding the essence of school development. The ontological and epistemological perspectives make the value objective theory. Values become objects for assimilation and guidance of humans as social beings in the world. The values are found in the intersubjectiv construction, in the social community, where values come to exist. The research is in the areas of pedagogy and philosophy. The main technique used for collecting empirical materials is focus groups. Pedagogical and ethical value discourses come in to sight and are expressed by the teachers. The pedagogical values Development, Participation and Autonomy are all of great importance in the practice of teaching. On the one hand the teaching fundament is constituted by the pedagogical values, the duty of teaching. The ethical values Respect, Development, The duty to do the assignment, Freedom and The integrity of the individual, are, on the other hand all units of importance in the construction of a good school. In teaching praxis the ethical values legitimate the things that are going on. In the organization of The Tenth Day the ethical values stand for the duty of educating children. In the context of local school development pedagogical and ethical values show the existing understanding of the national curriculum. In this wholeness teachers’ values in the pedagogical deed and values for the pedagogical deed exist. If those two perspectives are used they will create a teaching praxis that contains the interaction between teachers as well as between teachers and their pupils. This interaction constructs the value base as a whole. The theoretical contribution of this study contains a new perspective of approaching school development. They are closely related to the praxis and they also show the underlying values in an organization by defining the central concepts/ideas and using them as tools.

<p>Med utgångspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundläggande värde- och normprinciper. Studien har fokus på den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och värderingarna) samt värdebasen (värdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. Värdebasen jämförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen värden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstå essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig på den värdeobjektivistiska teorin. Värdena blir föremål för efterliknande och ledning av vårt sociala varande i världen. Värden står att finna i den intersubjektivistiska konstruktionen, i den sociala samvaron, där värdediskurser uppstår. Forskningen bedrivs inom områdena pedagogik och filosofi. Det empiriska materialet har främst samlats in genom tekniken fokusgrupp.</p><p>I studien framträder pedagogiska och etiska värden så som de uttrycks av lärarna. De pedagogiska värdena Utveckling, Delaktighet och Autonomi är enheter som är värdefulla för den konkreta undervisningens gestaltning och utveckling. De pedagogiska värdena bygger upp undervisningsfundamentet, det undervisande uppdraget. De etiska värdena Respekt, Utveckling, Plikten att utföra uppdraget, Frihet och Individens integritet är samtliga grundläggande enheter som är av vikt vid skapandet av den goda skolan. Kopplat till undervisningspraxis så innebär de etiska värdena en legitimering för det som sker. De etiska värdena står för fostransuppdragets utgångspunkter i organisationen kring Den Tionde Dagen. De pedagogiska och etiska värdena inom kontexten lokal skolutveckling visar hur de olika värdediskurserna som förekommer i styrdokumenten har förståtts. I denna helhet finns lärares värden i den pedagogiska gärningen och värden för den pedagogiska gärningen. Tillämpas dessa två perspektiv blir det en undervisningspraxis som rymmer samspelet mellan lärare (konstruktionen av den praktiska yrkesteorin) samt mellan lärare och elever (normerna) konstruerad utifrån de värden som utgör helhetens bas (värdebasen). Studien genererar teoretiska bidrag i form av olika analysmodeller som är användbara i fortsatt forskning kring skolans utveckling. Genom att problematisera de centrala begreppen för kontexten och diskursen och använda dessa för att på praxisnära håll förstå och analysera underliggande, ännu icke synliga, värden kan organisationens grundantaganden bli medvetna. Studien förser även med ett nytt perspektiv att betrakta och förstå skolutveckling.</p> / <p>In a local school development project the principles of values and norms are studied. The focus of the study is set on the moral of the collective (norms), the praxis theory (norms and valuations) and the value foundation within the context of a local school development project. The value base is compared to the value discourse in the national curriculum. In a greater perspective the study is about understanding the essence of school development. The ontological and epistemological perspectives make the value objective theory. Values become objects for assimilation and guidance of humans as social beings in the world. The values are found in the intersubjectiv construction, in the social community, where values come to exist. The research is in the areas of pedagogy and philosophy. The main technique used for collecting empirical materials is focus groups.</p><p>Pedagogical and ethical value discourses come in to sight and are expressed by the teachers. The pedagogical values Development, Participation and Autonomy are all of great importance in the practice of teaching. On the one hand the teaching fundament is constituted by the pedagogical values, the duty of teaching. The ethical values Respect, Development, The duty to do the assignment, Freedom and The integrity of the individual, are, on the other hand all units of importance in the construction of a good school. In teaching praxis the ethical values legitimate the things that are going on. In the organization of The Tenth Day the ethical values stand for the duty of educating children. In the context of local school development pedagogical and ethical values show the existing understanding of the national curriculum. In this wholeness teachers’ values in the pedagogical deed and values for the pedagogical deed exist. If those two perspectives are used they will create a teaching praxis that contains the interaction between teachers as well as between teachers and their pupils. This interaction constructs the value base as a whole.</p><p>The theoretical contribution of this study contains a new perspective of approaching school development. They are closely related to the praxis and they also show the underlying values in an organization by defining the central concepts/ideas and using them as tools.</p>

<p>Denna narrativa studie handlar om tre lärares berättelse om hur de ser på barns roll och förmåga i lärandet efter att ha genomgått kompetensutveckling ”Läsa – språka – skriva”.</p><p>Resultatet påvisar att det finns ett samband mellan deras synsätt och kompetensutvecklingen som har föranlett förändringar av arbetsformen och arbetssättet av lärarnas undervisning i läs- och skrivprocessen.</p> / <p>This narrative study illustrates three primary school teachers’ experiences of children’s abilities to learn and their role in learning. The teachers where interviewed after attending the course “Läsa – språka – skriva” (”Reading – Conversing – Writing”). The result shows a relation between their experiences and the course, which has caused them to change their literacy teaching methods.</p>

Denna narrativa studie handlar om tre lärares berättelse om hur de ser på barns roll och förmåga i lärandet efter att ha genomgått kompetensutveckling ”Läsa – språka – skriva”. Resultatet påvisar att det finns ett samband mellan deras synsätt och kompetensutvecklingen som har föranlett förändringar av arbetsformen och arbetssättet av lärarnas undervisning i läs- och skrivprocessen. / This narrative study illustrates three primary school teachers’ experiences of children’s abilities to learn and their role in learning. The teachers where interviewed after attending the course “Läsa – språka – skriva” (”Reading – Conversing – Writing”). The result shows a relation between their experiences and the course, which has caused them to change their literacy teaching methods.

Titel: ”... and legs that will joyfully run…” Pedagogical perspectives, children's movements and cognitive learning. ”...och bena blir fulla med spring”. Pedagogisk grundsyn, barns rörelser och kognitiva lärande.   Syftet med studien är att synliggöra fem yrkesverksamma förskollärares inställning till barns rörelsebehov, hur de uppmärksammar betydelsen av barns rörelseaktiviteter för deras kognitiva lärande och hur de arbetar med barns rörelsebehov utomhus. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:   Vad är förskollärarnas inställning till barns rörelsebehov? Vilka kopplingar ser förskollärarna mellan barns rörelseaktiviteter och barns kognitiva lärande? Hur arbetar förskollärarna med barns rörelsebehov utomhus?   Studien är genomförd med semistrukturerade djupintervjuer med yrkesverksamma förskollärare utifrån en kvalitativ forskningsmetod som ligger nära en fenomenografisk forskningsansats. Resultatet visar att förskollärares pedagogiska grundsyn, organisatoriska och miljömässiga faktorer påverkar innehållet i verksamheten och hur barn får stimulans i sin rörelseutveckling. De pedagogiska grundsyner som studien fördjupar sig i är förmedlingspedagogik och dialogpedagogik. Studien visar att förskollärare är medvetna om barns rörelsebehov för deras fortsatta rörelseutveckling, sociala och kognitiva lärande men att utevistelsen används på olika sätt beroende på den rådande pedagogiska grundsynen samt organisatoriska och miljömässiga faktorer.