Bakgrund: Dykreflexen är en reflex som aktiveras när däggdjur håller andan och när receptorer i ansiktet utsätts för kyla. Det är en evolutionär adaption som har utvecklats för att spara på syre i situationer då ny syretillförsel inte finns att tillgå. Den syresparande funktionen aktiveras även vid endast kylstimulering av ansiktet. Denna studie har undersökt vilken effekt dykreflexen har på återhämtningen efter aerob submaximal fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om dykreflexen påverkar återhämtningen efter aerob submaximal fysisk aktivitet med avseende på puls och självskattad ansträngning.  Metod: Studiedesignen var en randomiserad cross-over design. Studiedeltagarna var sina egna kontroller. Interventionen var applicering av kyla mot ansiktet (5–10 ºC) mot pannan och ögonen efter avslutad submaximal aerob fysisk aktivitet. Ett kontrolltest utfördes med hudtempererat vatten (27–33 ºC). Insamlade data var pulsåterhämtning och skattad ansträngning 60sek och 180sek efter avslutad submaximal aerob fysisk aktivitet. Resultat: Mediandifferensen mellan HRR60s med och utan kyla visade 0,5 pulsslag större återhämtning med interventionen. Mediandifferensen för HRR180s med och utan kyla visade 2 pulsslag större återhämtning med interventionen. Resultatet av självskattningen enligt Borgs RPE60s samt Borgs RPE180s visar 0,5 skalsteg större mediandifferens med interventionen. Signifikansnivå var satt till P = 0,05. Resultatet från de olika testerna visade P = 0,286 för HRR60s, P = 0,212 för HRR180s, P = 0,374 för Borgs RPE60s samt P = 1,000 för Borgs RPE180s. Konklusion: Resultaten visade inte någon statistiskt signifikant skillnad sett till pulsåterhämtning och självskattad ansträngning mellan interventionen med kyla i ansiktet och kontrolltestet med hudtempererat vatten i ansiktet. / Background: The diving reflex is a response triggered when mammals hold their breath and receptors in the face are exposed to cold. It's an evolutionary adaptation developed to conserve oxygen in situations where fresh oxygen isn't readily available. The oxygen-conserving function activates even with just facial cold stimulation. This study explored the impact of the diving reflex on recovery after aerobic submaximal physical activity. Objective: The purpose of the study was to investigate if the diving reflex affects recovery following aerobic submaximal physical activity in terms of heart rate and perceived exertion. Method: The study design was a randomized crossover design. Participants acted as their own controls. The intervention was cold stimulus (5–10°C) to the forehead and eyes after completing submaximal aerobic physical activity. The same procedure was conducted in the control test, but with skin-tempered water (27–33°C). Collected data included pulse recovery and perceived exertion at 60 seconds and 180 seconds after completing submaximal aerobic physical activity. Results: The median difference between HRR60s with and without cold showed a 0.5 bpm greater recovery with the intervention. The median difference for HRR180s with and without cold showed a 2 bpm greater recovery with the intervention. The self-assessed results using Borgs RPE60s and Borgs RPE180s displayed a 0.5 scale higher median difference with the intervention. The significance level was set at P = 0.05. The test results showed P = 0.286 for HRR60s, P = 0.212 for HRR180s, P = 0.374 for Borgs RPE60s, and P = 1.000 for Borgs RPE180s. Conclusion: The results do not show any statistically significant difference in terms of pulse recovery and self-perceived exertion between the intervention using facial cold application and the control test with application of skin-temperature water on the face.

To explore attributions about chronically ill peers, 545 older adolescents ages 17-26 read a short vignette describing a brief social encounter with a hypothetical peer suffering from a medical condition, and then responded to a series of questionnaires to assess their perceptions of that peer. Nine measures intended to assess perceptions of ill peers were developed and empirically validated. Test-retest reliability and internal consistency was moderate to good for all measures. Component structure of the Peer Acceptance Questionnaire (PAQ), Peer Acceptance Questionnaire ?? 3rd Person (PAQ-F), and Perceived Similarity Questionnaire (PSQ) were also evaluated. Principal components analysis yielded a 2-factor structure of Openness and Egalitarianism for both the PAQ and PAQ-F. A 6-factor structure of (a) Familial/Spiritual, (b) General Health, (c) Social, (d) Behavioral, (e) Physical, and (f) Educational was suggested for the PSQ. Results indicated an interaction between illness type and behavior on acceptance ratings, such that behavior potentiated the effect of illness type on acceptance. In addition, vignette characters with contagious illnesses were rated less favorably than those with noncontagious illnesses, and vignette characters displaying typical behavior were rated more favorably than either withdrawn or aggressive vignette characters. Illness-specific knowledge, ratings of perceived similarity, and ratings of assigned blame predicted acceptance ratings, whereas illness-specific knowledge and acceptance ratings predicted ratings of assigned blame. Finally, significant differences were observed between first- and third-person ratings of both acceptance and assigned blame.

The problem of this study was a comparison of female administrators' self-perceived leadership styles to those of their superordinates' perceptions in five major junior/community college districts in Texas. The population included 59 female administrators submitting biographical information with 53 of the 59 submitting information on their leadership styles. The leadership data were paired with 53 superordinates for comparison of the perceptions of each group. In conclusion both groups agreed on the leadership style exhibited most often by female administrators as being high relationship-low task. Even though the female administrators exhibited this dominant style, the majority of the women and their superiors agreed they could span the other styles in an effective manner.

Background: Provide insights on the potential drivers of service loyalty in access-based services, especially when the consumers have the option to switch between owning a product or accessing a product through a service. By examining service loyalty in access-based services in the context of e-scooter sharing services, the researchers contribute to the service research field. Aim: Conceptualize service loyalty by considering the ownership dilemma in access-based services in micromobility. More specifically, the study aims to find what are potential drivers of service loyalty, what effects does ownership advantage have on service loyalty and what variables mediate the customer satisfaction – service loyalty relationship in said services. Methodology: A quantitative study, in which a survey method is chosen to gather empirical data. The survey was distributed as an online questionnaire via online platforms. In addition, an e-scooter sharing service company, Helbiz, shared the survey on their official Twitter and Facebook handles. A total of 249 responses was received. Findings: PLS-SEM was used as a statistical analysis tool to analyse the gathered data. Data suggests that customer satisfaction, service image, affective commitment and relative advantage are drivers of service loyalty in access-based services in micromobility. Furthermore, the effect of ownership advantage on service loyalty proved to be inconclusive as the result was not statistically significant. Finally, data indicates that service image, affective commitment and relative advantage mediate the customer satisfaction – service loyalty relationship.

Syftet med denna undersökning har varit att studera huruvida individuella målsättningaranvänds inom elitfotboll. Dessutom undersöktes vilka målsättningsstrategier som föredrassamt vilka av dem som uppfattas som mest effektiva. Vidare studerades hur användningen avolika målsättningsstrategier är relaterat till elitfotbollspelares upplevda kompetens ochmotivation. . Även skillnader mellan ordinarie och icke ordinarie spelare samt juniorer ochseniorer studerades. Slutligen undersöktes även interaktionen mellan målsättningsarbetet,motivation och upplevd kompetens. Totalt deltod 101 fotbollsspelare i studien. Metoden somanvändes var kvantitiv och bestod av enkäterna GSSQ, TEOSQ samt Harterskompetensfrågeformulär (1980). Resultaten visade att resultatmål var som den mestföredragna målsättningen. Vidare var inre motivationsinriktning vanligare än yttre. Resultatenvisade även att målsättningars upplevda effektivite samt spelarnas motivation var lägst hosicke ordinarie juniorer. Interaktionseffekterna visade även att icke ordinarie juniorer uppleverlägre nivå av upplevd kompetens. Resultaten diskuteras i förhållande till uppsatsens teoretiskaramverk. Nyckelord: Elitfotbollsspelare, motivation, målsättning, upplevd kompetens / The purpose of this study was to examine if individual goal setting are being used byprofessional soccer players, what kind of goal setting is preferred and which of those areperceived as most effective. How the use of goal settings are related to professional soccerplayers and elite junior players perceived competence and motivation is also being examined.Also difference between regular, non-regular, juniors and senior players was studied. Finally,the interaction between the use of goal settings, motivation and perceived competence wereexamined. 101 soccer players participated in the study. A quantitative method with thequestionnaires GSSQ, TEOSQ and Harter’s competence questionnaire was used. The resultsshowed that performance goals were the most preferred and that task orientation was morecommon than ego. Perceived effectiveness of goal setting and the player’s motivation waslowest among non-regular juniors. Interaction results also showed that non-regular juniorsshowed low perceived competence. The results are discussed in relation to the essay’stheoretical framework. Keywords: Goal settings, motivation, perceived competence, professional/elite soccer players.

<p>Syftet med denna undersökning har varit att studera huruvida individuella målsättningaranvänds inom elitfotboll. Dessutom undersöktes vilka målsättningsstrategier som föredrassamt vilka av dem som uppfattas som mest effektiva. Vidare studerades hur användningen avolika målsättningsstrategier är relaterat till elitfotbollspelares upplevda kompetens ochmotivation. . Även skillnader mellan ordinarie och icke ordinarie spelare samt juniorer ochseniorer studerades. Slutligen undersöktes även interaktionen mellan målsättningsarbetet,motivation och upplevd kompetens. Totalt deltod 101 fotbollsspelare i studien. Metoden somanvändes var kvantitiv och bestod av enkäterna GSSQ, TEOSQ samt Harterskompetensfrågeformulär (1980). Resultaten visade att resultatmål var som den mestföredragna målsättningen. Vidare var inre motivationsinriktning vanligare än yttre. Resultatenvisade även att målsättningars upplevda effektivite samt spelarnas motivation var lägst hosicke ordinarie juniorer. Interaktionseffekterna visade även att icke ordinarie juniorer uppleverlägre nivå av upplevd kompetens. Resultaten diskuteras i förhållande till uppsatsens teoretiskaramverk.</p><p>Nyckelord: Elitfotbollsspelare, motivation, målsättning, upplevd kompetens</p> / <p>The purpose of this study was to examine if individual goal setting are being used byprofessional soccer players, what kind of goal setting is preferred and which of those areperceived as most effective. How the use of goal settings are related to professional soccerplayers and elite junior players perceived competence and motivation is also being examined.Also difference between regular, non-regular, juniors and senior players was studied. Finally,the interaction between the use of goal settings, motivation and perceived competence wereexamined. 101 soccer players participated in the study. A quantitative method with thequestionnaires GSSQ, TEOSQ and Harter’s competence questionnaire was used. The resultsshowed that performance goals were the most preferred and that task orientation was morecommon than ego. Perceived effectiveness of goal setting and the player’s motivation waslowest among non-regular juniors. Interaction results also showed that non-regular juniorsshowed low perceived competence. The results are discussed in relation to the essay’stheoretical framework.</p><p>Keywords: Goal settings, motivation, perceived competence, professional/elite soccer players.</p>

Syfte: Arbetet är en experimentell studie i samarbete med Lidköpings kommun där syftet är att undersöka om konditionshöjande motion och ökad VO2-max kan sänka blodtrycket och öka upplevd hälsa, och minska den upplevda arbetsbelastningen. Metod: En grupp kvinnor anställda inom hemvården har under en period genomfört en intervention med ett aktivitetsprogram. Innan och efter interventionsperioden har de, och en kontrollgrupp, genomgått tester för att mäta blodtryck och VO2-max. De har också i samband med testerna, via ett frågeformulär, svarat på frågor om sin hälsa, fysiska aktivitetsnivå samt sin upplevda hälsa och arbetsbelastning. Resultat: Det finns inga signifikanta skillnader mellan grupperna varken innan eller efter interventionsperioden. Det finns inte heller några signifikanta skillnader av interventionsgruppens resultat innan och efter interventionsperioden. Slutsats: Studien kan inte svara på om konditionshöjande motion och en ökad syreupptagningsförmåga kan sänka blodtrycket och öka den upplevda hälsan och minska den upplevda arbetsbelastningen. Stickprovet har varit för litet. På grund av detta, och pga. av att ett frivilligt deltagande i studien omöjliggör ett slumpvis urval, kan undersökningen inte sägas vara representativt för gruppen av människor som det avser att studera. / Aims: To examine if an increased oxygen uptake and moderate to vigorus physical exercise, could lower blood pressure and increase the level of perceived health and lower the level of perceived workstrain, in women working with elderly care. The work is an experimental study in cooperation with Lidköpings kommun. Methods: An experimental group have participated in a period of exercise in a given program. Before, and after the period of exercise the participants and a controlgroup have undergone tests to measure their bloodpressure and VO2-max. In connection with the tests a survey with questions abouth their physical activitylevel and ther perceived health and workstrain were answered. Results: No significant differences could be seen between the experimental group and the controlgroup in any parameter, neither before or after the experimental period. No significant differences could be seen in the results of the experimental group, before or after the experimental period. Conclusion: The study could not answer the questions whether an increased oxygen uptake and moderate to vigorus exercise, could lower bloodpressure and increase the level of perceived health and lower the level of perceived workstrain. The sampel of individuals who participated is too small. In relation to that, and that voluntary participation makes a random selection of individuals an impossibility, makes this study not representative to those people it aims to study.

Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse motivation ger för korrelationen mellan en upplevd högre grad av situationsanpassat ledarskap inom en bransch som historiskt adapterat Taylorismens styrande produktionsfokus jämfört med modernare ledarskapsteorier. Studien baseras på ett teoretisk ramverk kring tre övergripande faktorer; grad av upplevt situationsanpassat ledarskap(Meier, 2016), upplevd grad av möjligheter till lärande (Marsick &amp; Watkins, 2003) samt motivation (Furnham, Eracleous &amp; ChamorroPremuzic, 2009). Dessa variabler undersöks ur en kvantitativ ansats med av erkända forskare validerade datainsamlings instrument och faktorialanpassning. Resultatet delades upp och kodades till lämpligt format för att kunna utföra bivariata och trivariata kvantitativa statistiska analyser som undersöker samband mellan dessa variabler. De bivariata analyserna (ledarskap mot lärande) visade olika grader av samband som sedan testades med motivation som modulerande endogen variabel där sambanden visade stärkt korrelation. Studien visade stöd åt korrelationen av dessa trevariabler, dock indikerar determiniationskoefficienten R2att ytterligare förklarande påverkande faktorer finns till sambandet då R2 &lt; 100%.

Bakgrund och problemformulering: Skiftet till digitala banktjänster innebär ett annat arbetssätt att bibehålla förtroendet hos sina kunder då servicen blir mindre personlig. Förtroende och service är en viktig del hos kunderna samtidigt som det ställs nya krav gällande bekvämlighet och automatiserade självtjänster. Mot denna bakgrund är möjliga problem som kan uppstå en bristande säkerhet samt riskerna kring integriteten.   Syftet: Studiens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan kundernas förtroende och bankernas digitala banktjänster. Utöver detta vill forskarna få en förståelse för bankkunders förtroende för sin digitala bank.   Metod: Undersökningen bygger på kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som sedan används för att genomföra en korrelationsanalys och regressionsanalys.  Teoretisk referensram: Technology Acceptance Model, Social Exchange Theory, Perceived Risk och Digitala Tillitsmodellen.  Empiri: Empirin har fyra olika fokusområden: kontrollfrågor, förtroende, digitala banktjänster samt risk och säkerhet. Dessa sammanställs och testas i en korrelationsanalys och regressionsanalys för att undersöka samband och testa hypoteser.   Slutsats: Resultatet visar att det föreligger ett positivt samband mellan digitala banktjänsters användbarhet och förtroende för digitala banktjänster samt att upplevd integritetsrisk har ett negativt samband med förtroendet. Trots att det kan finnas ett samband mellan digitala banktjänsternas användarvänlighet och förtroende finns inte tillräckligt med stöd för att bevisa detta. / Background and problem formulation: The shift to digital banking services means a different way of working to maintain the trust of its customers, this as the service has become less personal. Trust and service are valued highly for the customers, while new demands are being made regarding convenience and automated self-service. Against this background, possible problems that may arise are a lack of security and the risks surrounding integrity.  Purpose: The purpose of the study is to investigate whether there is a relationship between customers' trust and the banks' digital banking services. In addition to this, the researchers want to gain an understanding of bank customers' trust in their digital bank.  Method: The survey is based on a quantitative method in the form of a questionnaire which is then used to carry out a correlation and regression analysis.  Framework: Technology Acceptance Model, Social Exchange Theory, Perceived Risk and Digital Trust Model.  Empiricism: The empiricism has four different focus areas: control questions, trust, digital banking services and lastly risk as well as security. These are compiled and tested in a correlation and regression analysis to examine relationships by testing hypotheses.  Conclusions: The findings show that there is a positive relationship between the usability of digital banking services and trust in digital banking services, and that perceived integrity risk has a negative relationship with trust. Although there may be a link between the ease of use of digital banking services and trust, there is not enough support to prove this.

Examensarbetet syftar till att bidra med kunskap om hur flexibla lärmiljöer beskrivs och förstås i forskningspublikationer inom det internationella forskningsfältet Lärmiljöer. Med avstamp i rumslig teori undersöks vilka resultat som tidigare forskning presenterar i relation till flexibla lärmiljöer. Vidare undersöks vilka eventuella rumsliga dimensioner som tillskrivs dem samt hur begreppet flexibilitet beskrivs, förstås och appliceras på flexibla lärmiljöer.   För att söka svar på studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ kunskapsöversikt genom insamling av data via databassökning. Studieobjektet utgörs av tidigare genomförda forskningsstudier från åren mellan 1989-2021. Utvalda vetenskapliga artiklar granskades, kartlades, rapporterades, analyserades och syntetiserades i framträdande teman.  Huvudresultatet visar bland annat att flexibla lärmiljöer blir ett allt vanligare inslag i och med en ökad orientering mot elevcentrerad och individbaserad undervisning. En sådan undervisning kräver att lärmiljöerna baseras på individens behov och möjliggör variationsrika metoder varför många skolor genomgår en övergång från traditionella klassrum till flexibla lärmiljöer. Ytterligare resultat pekar på att en sådan övergång är förenad med många utmaningar på grund av att utformningen av den fysiska miljön med ökad flexibilitet och de öppnare ytorna inte alltid är i samspel med organisering och pedagogisk praxis. En övergripande slutsats utifrån studien är att flexibiliteten leder till ökade valmöjligheter för lärarna vad gäller ändamålsenlig utformning av lärmiljön och att kunskap om rumslig teori och begreppet flexibilitet kan öka lärares rumsliga medvetenhet och kompetens så att den ökade flexibiliteten i högre grad kan uppfattas som möjligheter snarare än hinder.