Bakgrund: Immigration idag betraktas som ett globalt fenomen. Hälso- och sjukvård är en sektor för alla som är i behov av sjukvård. Sjuksköterskor är bland de första som kommer i kontakt med patienter och deras anhöriga. Sjuksköterskors roll i bemötande har därför stor betydelse inom omvårdnad. Det innebär att om sjuksköterskor innehar ett gott bemötande kan det förstärka främjandet av patientsdelaktighet och patientinflytande samt patientsäkerhet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att i sin profession bemöta immigrerade patienter och deras anhöriga. Metod: Artiklar med kvalitativ metod och induktiv ansats användes i denna litteraturöversikt. Dessutom användes induktiv innehållsanalys för att organisera den kvalitativa data. Resultat: Resultaten indelades i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Sjuksköterskorna beskrev sina erfarenheter av att i sin profession bemöta immigrerade patienter och deras anhöriga som en utmaning. Språk- och kulturbarriärer var de primära faktorerna som skapade utmaningar i bemötandena. Etiska dilemman förekom även under bemötande. Slutsats: Det fanns utmaningar och svårigheter i bemötande med immigrerade patienter och deras anhöriga. Utmaningarna och svårigheterna var bland annat språk- och kulturbarriärer som påverkade kommunikation och bemötande. En annan utmaning var att sjuksköterskorna behövde engagera sig mer i sitt arbete för att skapa ett gott bemötande. Etiska dilemman förekom även vid bemötandena och kunde påverka bemötandena negativt. Sjuksköterskornas kunskap, erfarenheter och resurser är nödvändiga för att kunna tillföra det stöd som patienter och deras anhöriga är i behov av. / Background: Immigration is today considered as a global phenomenon. The health care sector is the place for everyone who is in need of health services. Nurses are among the first professionals that meet these immigrant patients. The role of nurse in these encounters is therefore of great importance in nursing, as a good encounter and impression can improve patient involvement, patient influence and patient safety. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of encountering immigrant patients and their relatives in their profession. Method: Articles with a qualitative method and inductive approach were used in this literature review. In addition, inductive content analysis was used to organise qualitative data. Results: The results were divided into three main categories with associated subcategories. The nurses described their experiences of encountering immigrant patients and their relatives as a challenge. Language and cultural barriers were the primary factors that created a challenge in the encounters. Ethical dilemmas also transpired during these encounters. Conclusion: The results showed that there were challenges and difficulties in encountering with immigrant patients and their relatives. The challenges and difficulties included language and cultural barriers which affected communication and encounter. Another challenge was that the nurses needed to get more involved in their work to create a good encounter. Ethical dilemmas also occurred in the encountering and could affect the encounter negatively. The nurses' knowledge, experience and resources are necessary to be able to provide the support that patients and their relatives need.

Hjärtsvikt framställs vara ett globalt hälsoproblem. Många personer lider av kronisk hjärtsvikt och detta är en bidragande orsak till ökad sjuklighet, mortalitet och sjukhusvistelser. Patienter som lider av hjärtsvikt ställs inför många livsstilsförändringar för att förhindra försämring av sjukdom. Egenvård är en stor del av behandlingen för att upprätthålla hälsa och hälsofrämjande metoder för hjärtsviktspatienter. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar följsamheten till egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Denna studie har gjorts som en allmän litteraturstudie med systematisk sökstrategi. Den systematiska sökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton artiklar inkluderades som var publicerade mellan åren 2018 - 2022. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom en integrerad analys. Resultatet visar att faktorer som påverkar följsamheten till egenvård hos patienter med hjärtsvikt framkom i fem kategorier. Dessa är patientens kunskap om sin sjukdom, patientens sociala stöd från närstående och digitala hjälpmedel, patientens psykologiska och emotionella faktorer, sjuksköterskans stöd i form av motiverande samtal och sjuksköterskans stöd i form av strukturerade uppföljningar. Slutsatsen är att patienter med hjärtsvikt oftast är i behov av utbildning och information om sjukdomen för att förstå de symtom som kan uppstå vid en försämring och för att lättare kunna följa de egenvårdsråd som ges. De är också ofta i behov av socialt stöd, antingen i form av digitala hjälpmedel eller stöd från närstående, personliga möten inom vården eller motiverande samtal samt utbildningstillfällen och dessa har visat förbättra följsamheten till de egenvårdsråd som ges av sjuksköterskor. Att vården även har ett personcentrerat förhållningssätt är avgörande för att varje individs delaktighet ska stärkas och att möta varje patient där de befinner sig, både själsligt och kunskapsmässigt i sin sjukdom. / Heart failure is presented as a global health problem. Many people suffer from chronic heart failure, and this is a contributing factor to increased morbidity, mortality and hospitalisation. Patients suffering from heart failure face many lifestyle changes to prevent worsening of disease. Self-care is a major part of treatment to maintain health and health promotion practices for heart failure patients. The aim of this study was to elucidate factors that affect adherence to self-care in patients with heart failure. This study was conducted as a general literature review with a systematic search strategy. The systematic search was conducted in the PubMed and CINAHL databases. Sixteen articles were included that were published between the years 2018 - 2022. The articles were quality reviewed and analysed using an integrated analysis. After performing an integrated analysis describing factors that influence adherence to selfcare in patients with heart failure, the results fell into five categories. These are knowledge, social support, psychological and emotional factors, motivational interviewing, and structured care. The conclusion is that patients with heart failure are most often in need of education and information about the disease to understand the symptoms that can occur when they deteriorate and to be able to follow the self-care advice given. Patients are often in need of social support, either in the form of eHealth or from family members, face-to-face meetings within the health care system or motivational talks, and educational sessions and these have been shown to improve adherence to self-care advice. A person-centred approach to care is also essential to empower each individual and to meet each patient where they are, spiritually and cognitively in their illness.

Bakgrund   Sexuell hälsa är en viktig del av människans liv och byggs upp av flera delkomponenter. För att inneha en god hälsa och välbefinnande krävs det att även den sexuella aspekten av hälsa är tillgodosedd. Diverse faktorer kan påverka den sexuella hälsan, däribland kirurgi. Sjuksköterskan ska i sin profession arbeta personcentrerat och främja hälsa där även den sexuella aspekten ska inkluderas. Idag lever uppskattningsvis 43 000 människor i Sverige med stomi och sjuksköterskan spelar en nyckelroll inom att identifiera personer som lever med sexuell ohälsa och lyfta samtal kring sexualitet. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelse av hur stomi påverkade deras sexuella hälsa. Metod En icke systematisk litteraturöversikt baserat på 17 vetenskapliga artiklar, kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna togs fram genom databassökningar i CINAHL och PubMed. Resultat Stomi visade sig ha en negativ inverkan på sexualitet och den sexuella hälsan. Detta visade sig i nedsatt sexuell funktion till form av erektila problem hos män och dyspareuni samt minskad lubrikation hos kvinnor. Förändrade sexuella och sociala mönster, självbild, kroppsuppfattning, stigmatisering och tabu bidrog även till en sänkt och nedsatt sexuell hälsa. Det framkom även att det rådde kunskapsbrist gällande sexualitet samt otillräcklig uppföljning av sexuell ohälsa inom hälso- och sjukvården.  Slutsats Övervägande inverkade stomi negativt på den sexuella hälsan. Patienter upplevde en brist inom hälso- och sjukvården vilket kräver en förbättring kring sexualitet och hur sådana frågor ska bemötas. Likaså krävs en förbättrad utbildning inom sjuksköterskeprogrammet. Vidare forskning inom området behövs för att minska risken för sexuell ohälsa hos personer med stomi. / Background Sexual health is an important part of human life and is built on several components. In order to experience a good health and well-being, it is required that the sexual aspect of health is also noticed. Various factors can affect sexual health, including surgery. In her profession, a nurse must work in a person- centred way and promote health where the sexual aspect also is included. Today, it is estimated that 43,000 people in Sweden live with a stoma and the nurse plays a key role in identifying people living with a poor sexual health and to raise conversations about sexuality. Aim The purpose was to shed light on patients' experiences of how stoma affects their sexual health. Method A non-systematic literature review based on 17 scientific articles, qualitative and quantitative. The article search was made through the databases CINAHL and PubMed. Results An ostomy was shown to have a negative impact on sexuality and sexual health. This was manifested in impaired sexual function in the form of erectile problems in men and dyspareunia as well as reduced lubrication in women. Changes in sexual and social patterns, self-image, body image together with stigma and taboo contributed to a reduced sexual health. Lack of knowledge regarding sexuality and insufficient follow-up of sexual ill health emerged as a problem in the health care system. Conclusions Stomas had a predominantly negative effect on sexual health. Patients experienced a shortage in the health care system, which requires an improvement in knowledge about sexuality and how such issues should be addressed. Improved training regarding sexuality in the nursing program is also required. Further research in this area is needed to reduce the risk of sexual illness in people living with a stoma.

Bakgrund I Sverige lever idag cirka 160 000 personer med demenssjukdom och i hela världen cirka 50 miljoner. Att leva med demenssjukdom medför kognitiva, funktionella, sociala och yrkesmässiga nedsättningar vilket ställer ökat krav på hälso- och sjukvården för att kunna tillämpa god och säker vård. För att kunna tillämpa en personcentrerad vård är det av vikt att ha kunskap och förståelse för kommunikationens betydelse. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva kommunikationens betydelse för personcentrerad vård vid demenssjukdom. Metod Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och baserades på 17 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2012-2022. Sökningarna utfördes i databasen CINAHL. De valda artiklarna analyserades där likheter och skillnader har jämfördes. Resultat Resultat visar att flera olika typer av kommunikation har betydelse för personcentrerad vård vid demenssjukdom. Kommunikation kan vara både verbal, icke verbal, skriftlig och även innefatta sång och musik. I resultatdelen framkom tre kategorier; Förståelse för den unika personen, God och öppen kommunikation samt Anhörigas upplevelse av kommunikation. Slutsats Kommunikation stärker personens identitet samt främjar värdighet och respekt. Anpassad kommunikation skapar förtroende och känsla av välbefinnande. Utebliven kommunikation minskar upplevelsen av delaktighet. / Background In Sweden there are 160,000 persons diagnosed with dementia and in the rest of the world the total is 50 millions. Dementia is characterized by several symptoms caused by braindamage. Dementia leads to cognitive decline which interferes with the person´s functional and social abilities as well as their professional life, which places increased demands on health care in order to be able to apply good and safe care. In order to be able to apply person-centered care, it is important to have knowledge and understanding of the importance of communication. Aim The purpose of this literature review is to describe the impact on communication for person-centred care in dementia. Method A literature study was conducted to create an overview of existing research of the selected topic. The result is based on 17 scientific articles. The selected articles were analyzed where similarities and differences has been compared. Results The results show that communication is important for person-centred care in dementia. Communication can be both verbal, non-verbal, written or include song and music. Three sub-headings appeared in the results section; Understanding of the unique person, Good and open communication and Relatives' experience of communication. Conclusions Communication strengthens the person's identity and promotes dignity and respect. Adapted communication creates trust and a sense of well-being. Failure to communicate reduces the experience of participation.

akgrund: Sjuksköterskans huvudansvar är att tillgodose god och säker omvårdnad till sinapatienter. Detta innebär ett fysiskt patientnära arbete. Att arbeta patientnära innebär attsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kan exponeras för HIV. Oavsett var sjuksköterskanarbetar kan hen komma i kontakt med personer med HIV. Kunskapsluckor om HIV hossjuksköterskor och sjuksköterskestudenter bidrar till stigmatiserande attityd och uteblivenomvårdnad till patienter med HIV. Syfte: Faktorer som påverkar sjuksköterskor ellersjuksköterskestudenter vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS. Metod:Litteraturöversikten inkluderar tretton artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design.Resultat: Faktorer som påverkar sjuksköterskan och sjuksköterskestudentersomvårdnadsarbete till patienter med HIV är rädsla, stigmatiserande attityd och okunskap.Rädslor för att utföra omvårdnad till patienter med HIV grundar sig i okunskap och fördomar.Detta resulterar i att patienter med HIV ej erhåller personcentrerad omvårdnad. Rädslorna somsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter beskriver bidrar till att de aktivt väljer att ej utförapatientnära omvårdnadsarbete till patienter med HIV. Sjuksköterskor ochsjuksköterskestudenter generellt visar en nedvärderande och negativ attityd mot patienter medHIV. Slutsats: Resultatet tyder på att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter känner storrädsla för att utföra omvårdnad med patienter som har HIV vilket föranleds av okunskap ochstigmatisering. Genom att aktivt arbeta med att öka kunskapen samt stötta de sjuksköterskorsom dagligen kommer i kontakt med patienter som bär på HIV skulle sjuksköterskor kännastörre trygghet i sitt arbete och även känna större vilja att utföra patientnära arbete till patientersom har HIV. / Background: The nurse's main responsibility is to provide good and safe care for her patients.This means that the nurse has to work close to the patient. To work close to the patient meansthat the nurse and nursing students can be exposed to HIV. No matter where the nurse works,she can come into contact with people with HIV. Lack of knowledge about HIV among nursesand nursing students contributes to stigmatizing attitudes and lack of care for patients with HIV.Purpose: Factors affecting nurses or nursing students in the care of HIV / AIDS patients.Method: A literature review including thirteen articles of both quantitative and qualitativedesign. Results: Factors that affect the nurse and nursing students' nursing work to patients withHIV are fear, stigmatizing attitudes and ignorance. Fears of performing nursing care for patientswith HIV are based on ignorance and prejudice. As a result, patients with HIV do not receiveperson-centered care. The fears that nurses and nursing students describe contribute to themactively choosing not to perform patient-centred nursing work for patients with HIV. Nursesand nursing students often have a negative attitude towards patients with HIV. Conclusion: Theresults indicate that nurses and nursing students feel great fear of performing nursing care withpatients who have HIV, which is caused by ignorance and stigma. Through active work toincrease knowledge and support the nurses who come into daily contact with patients who carry HIV, nurses would feel greater security in their work but also feel greater willingness to performwork close to patients with HIV.

Background Globally pressures ulcers are commonly seen as hospital acquired injuries with negative consequences for the persons such as pain, suffering and also incurring high costs for society. Preventing the occurrence of pressure ulcers is an important part of nursing care and a professional responsibility for registered nurses. Person-centered care is one of the core competencies for registered nurses. Involving the person in their care and increasingthe person’s knowledge about preventive strategies, person-centered care is of great value in the prevention of pressure ulcer. Aim The aim of this study was to describe registered nurses’ experiences of preventing theoccurrence of pressure ulcers in persons receiving care in a hospital setting in Peru. Method A qualitative method was used with semi-structured interviews which were conducted at a hospital in Peru. Seven registered nurses participated in this study. The data was analyzed with a qualitative content analysis. Findings The findings of this study are presented under three categories formed during the data analysis: Incorporating pressure ulcer prevention into general nursing care, recognition of the need to develop knowledge about pressure ulcers and awareness of professional responsibilities in nursing care. Conclusion Providing nursing care, following closely hospital guidelines, provides a systematic way to prevent the occurrence of pressure ulcers in persons receiving hospital care. It is important that the nurse includes the person in the care process. The registered nurses underlined the importance of education in prevention strategies.

Bakgrund: Inom den somatiska akutsjukvården behandlas akuta tillstånd där vård och behandling prioriteras efter sjukdomens eller traumats allvarlighetsgrad. Psykisk ohälsa ökar i det västerländska samhället. Personer som söker för psykiatriska besvär på akutmottagningen riskerar att prioriteras lågt i triageringen av patienter. Sjuksköterskans omvårdnadsansvar innebär att inta ett holistiskt förhållningssätt i det akuta vårdmötet. Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser som utgör ett stöd för att möta patienterna i omvårdnadsarbetet. Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan lyssnar till patientberättelsen, inbjuder till ett partnerskap med patienten och närstående samt dokumenterar den överenskomna vården. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa på den somatiska akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikten utgår från en kvalitativ design med hermeneutik metod samt induktiv ansats. Tolv artiklar inkluderas efter kvalitetsgranskning. Dataanalysen utförs enligt Fribergs modell som innehåller fem steg i analysprocessen. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever en ambivalens mellan negativa känslor som uppkommer i patientmötet samt viljan att ge god omvårdnad till patienterna. Begränsningar inom organisationen upplevs som hinder för att ge adekvat vård. Slutsats: Gemensam utbildning samt terapeutiska interaktioner mellan somatisk och psykiatrisk vård kan förslagsvis avstigmatisera psykisk ohälsa samt motverka en negativ  vårdkultur. / Background: Within somatic emergency healthcare, acute conditions are treated where care and treatment are prioritised according to the severity of the illness or trauma. Mental illness is increasing in Western society. People who apply for psychiatric problems at the emergency department risk being given low priority in the triage of patients. Nursing responsibility means taking a holistic approach in the acute care encounter. Person-centred care is one of the nurse's six core competencies which provide support for meeting patients in nursing. Person-centred care means that the nurse listens to the patient's story, invites a partnership with the patient and relatives and documents the agreed care. Aim: The aim is to describe nurses' experience of caring for patients with mental illness in the somatic emergency department. Method: The literature review is based on a qualitative design with a hermeneutic method and an inductive approach. Twelve articles are included after quality review. The data analysis is carried out according to Friberg's model, which contains five steps in the analysis process. Results: The results show that the nurses experience an ambivalence between negative feelings that arise in the patient encounter and the desire to provide good care to the patients. Limitations within the organisation are perceived as obstacles to providing adequate care. Conclusion: Joint education and therapeutic interactions between somatic and psychiatric care can suggest de-stigmatizing mental illness and countering a negative care culture.

Bakgrund Personcentrerad vård är en av grunderna i svensk hälso- och sjukvård, med stöd i såväl sjuksköterskans kärnkompetenser som svensk lagstiftning. En personcentrerad omvårdnad innebär att fokus ligger på hela människan och dennes unika behov, resurser och erfarenheter. Studier visar att personcentrerad vård mynnar i nöjdare, mer delaktiga patienter samt en mer kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Syfte Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av personcentrerad vård. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt. Elva artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed analyserades och sammanställdes med hjälp av Fribergs analysmetod. De inkluderade artiklarna var av såväl kvalitativ som kvantitativ design. Resultat Det fanns en övergripande bild bland sjuksköterskor om vad personcentrerad vård innebar, men upplevelsen av hur personcentreringen fungerade i praktiken varierade beroende på i vilket sammanhang som vården bedrevs. Engagemang, erfarenhet och samarbete ansågs avgörande för att skapa en god personcentrerad vård, medan hög arbetsbelastning och tidsbrist skapade barriärer för en lyckad implementering. Slutsats Sjuksköterskans upplevelse av personcentrerad vård var att det borde finnas som en naturlig del i all omvårdnad. Det fanns dock en rad faktorer, såväl hindrande som gynnande, för att tillämpa personcentrerad vård fullt ut. / Background Person-centred care is one of the foundations of Swedish healthcare, supported by both the nurses core competencies and Swedish legislation. Person-centred care means that the focus is on the whole person and their unique needs, resources and experiences. Studies show that person-centred care resulted in more satisfied, more involved patients and a more cost-effective healthcare. Aim The aim of this review was to describe the nurses experience of person-centred care. Method The thesis was carried out as a structured literature review. Eleven articles from the databases Cinahl and Pubmed were analyzed and compiled using Fribergs analysis method. The included articles were of both qualitative and quantitative design. Results There was an overall picture among nurses of what person-centred care meant, but the experience of how person-centred care worked in practice varied depending on the context in which the care was conducted. Commitment, experience and collaboration were considered crucial to creating good person-centred care, while high workload and lack of time created barriers for a successful implementation. Conclusions The nurses experience of person-centred care was that it should be a natural part of all nursing. However, there were several factors, both hindering and favouring, for fully applying person-centred care.

Bakgrund: Demenssjukdom är en obotlig sjukdom som drabbar personens kognitiva funktioner. Detta leder till att personer med demenssjukdom riskerar att förlora förmågan att förmedla sina önskemål och behov över tid. En personcentrerad vård och omsorg innebär att personer med demenssjukdom står i fokus i stället för sin sjukdom och behandlas som unika personer med egna erfarenheter, självbild, tillit och rättigheter. Socialstyrelsen har tagit fram levnadsberättelse som grund för utformande av vård och omsorg av personer med demenssjukdom som en indikator för att mäta vårdens kvalitet och resultat vid vård av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet var att belysa levnadsberättelsens betydelse för en personcentrerad omvårdnad av personer med demenssjukdom ur tre perspektiv - personer med demenssjukdom, anhöriga och vårdpersonal. Metod: En allmän litteraturöversikt med en systematisk sökstrategi i CINAHL och PubMed genomfördes. Efter kvalitetsgranskning analyserades och inkluderades 17 artiklar som besvarade syftet. Resultat: I resultatet sammanställdes huvudkategorier: Personcentrerad vård utifrån levnadsberättelsen, Trygghetsskapande gemenskap, och Samarbetets fördelar och utmaningar. Resultatet visade upplevelser av levnadsberättelsen utifrån tre olika perspektiv som är personer med demenssjukdom, anhöriga och vårdpersonal. Levnadsberättelsen har visat sig vara en utgångspunkt för en personcentrerad vård för personer med demenssjukdom. Slutsats: Resultat visar att ett strukturerat arbete med levnadsberättelsen för att öka en personcentrerad vård och omsorg är betydelsefullt vid vård av personer med demenssjukdom. Det kvarstår utmaningar som försvårar arbetet med levnadsberättelse i alla verksamheter vilket påverkar den personcentrerade vården negativt. Därför är det av stor vikt att implementering av levnadsberättelsen i det dagliga arbetet fortgår. / Background: Dementia is an incurable disease that affects people's cognitive functions. This leads to people with dementia risking losing the ability to convey their wishes and needs over time. Person-centred care means that people with dementia are treated as unique people with own experiences, self-image, trust and rights. The National Board of Health and Welfare has developed life story as a basis for designing care for people with dementia as an indicator to measure quality of care and results when caring for people with dementia. Aim: The aim was to highlight the importance of life story for person-centered care in people with dementia from three perspectives- persons with dementia, relatives and caregivers.Methods: A general literature review with a systematic search strategy in CINHAL and PubMed was conducted. After quality review 17 articles that preserved the purpose of the work were included. Results: In the results three main categories were compiled: Person-centered care based on life story, Safety-creating community and Cooperation´s advantages and challenges. Results showed experiences of the life story from three different perspectives that are people with dementia, relatives and caregivers. The life story has proven to be a starting point for person-centred care for people with dementia. Conclusions: Results show that a structured work with the life story to increase person-centered care is important in care of people with dementia. There remain challenges that complicate the work with life stories in all organizations, which negatively affects person-centered care. Therefore, it is of great importance that the implementation of the life story in the daily work continues.

Bakgrund: När invandrare söker vård i Sverige idag uppstår ibland svårigheter för dem i mötet med vården. Invandrare kan känna sig osäkra och oroliga vilket kan bero på olika svårigheter, exempelvis kulturella skillnader, språkbarriärer eller dålig kännedom om sjukvårdssystemet. Sjuksköterskan är ofta den första vårdpersonalen invandraren får kontakt med inom primärvården, och sjuksköterskans erfarenheter är därför av vikt att redogöra för. Syfte: Syftet med studien är ta reda på sjuksköterskans erfarenheter av hur hen kan underlätta invandrares möte med primärvården. Metod: En induktiv kvalitativ ansats valdes där intervjuer genomfördes. Elva sjuksköterskor deltog i studien och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att invandrares möte med primärvården kan underlättas genom att använda sig av språkstöd för att främja kommunikation, att främja känsla av trygghet och att arbeta personcentrerat. Konklusion: Vägen till ett bättre möte med invandrare inom primärvården kan förverkligas när sjuksköterskan arbetar personcentrerat, anpassar stödet utifrån invandrares situation och behov. Samt har förståelse för invandrarnas bakgrund och kultur. En relation kan då skapas, som präglas av förtroende där invandrarens vårdbehov tillgodoses och hen känner sig förstådd. / Background: When immigrants seek healthcare in Sweden today sometimes difficulties arise for them. Many immigrants feel insecure which can be due to cultural differences, language barriers or poor knowledge of the healthcare system. A nurse is often the first health care worker who the immigrant meets at primary care, and the nurse's experiences are therefore important to account for. Aim: The purpose of this study is to find out nurses’ experiences of how they can facilitate immigrants’ encounters with primary care. Method: A qualitative approach with personal interviews were conducted. Eleven nurses participated in the study and those interviews were analyzed by using qualitative content analysis. Findings: The result shows immigrants’ encounter with primary care can be facilitated by using language support to promote communication, promoting a sense of security, and working based on person-centered care. Conclusion: The way to a better meeting with immigrants in primary care is achievable when nurses work person-centered, adapt supports based on the immigrant’s situation and needs, and understand the immigrant’s background and culture. With these methods, nurses and immigrants can establish a good relationship with trusts, which immigrants feels more understood and satisfied.