BakgrundAndelen äldre personer i världen kommer att öka, vilket medför ökat vårdbehov inom hälso- och sjukvården. Det kan komma att bli en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonalen när äldre skall vårdas i sina hem, som då blir en arbetsplats. Detta kan innebära att den äldre inte kan kontrollera vad som sker i hemmet. Hälso- och sjukvårdspersonalen måste ta hänsyn till äldres integritet, behov och önskemål för att säkerställa äldres självbestämmande. SyfteSyftet var att belysa äldre personers upplevelse av självbestämmande vid vård och omvårdnad i det egna hemmet. MetodLitteraturstudien är utformad som en strukturerad litteraturöversikt där 13 artiklar av kvalitativ metod använts. Artiklarna är hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. ResultatEtt tema och två huvudkategorier identifierades. Tema: Brist på personcentrerad vård påverkade självbestämmande/autonomi negativt och huvudkategorierna: Organisationsstrukturen skapade inte förutsättningar för personcentrerad vård och omvårdnad samt Personcentrerat arbetssätt hos vårdpersonalen inverkade på upplevelsen av självbestämmande. Båda kategorierna identifierades som de största orsakerna till upplevelsen av minskat självbestämmande. SlutsatsÄldre personer med vård- och omvårdnadsinsatser i hemmet upplever minskat självbestämmande. Självbestämmandet påverkas av organisationsstrukturen och av vårdpersonalens arbetssätt, bemötande och värderingar. Personcentrerad vård behöver tillämpas i större utsträckning för att säkerställa den äldres självbestämmande. / BackgroundThe number of older people will increase worldwide, which will lead to an increased need for healthcare. This may be challenging for healthcare personnel when the older person receives home-care as their home becomes a workplace. It may also mean that the older person is not in control of what happens in his or her home. Healthcare personnel must consider the older person’s integrity, needs and wishes to sustain self-determination. AimThe aim of this study was to illuminate older people’s experiences of self-determination receiving home-care. MethodThis literature study was designed as a structured literature review where thirteen articles using qualitative method were included. The articles were taken from the databases CINAHL and PubMed. ResultsOne theme and two main categories were identified. The theme: Lack of person-centred care negatively affected self-determination/autonomy, and the main categories: The organizational structure did not create the conditions for person-centred care and nursing and Person-centred care had impact on the experience of self determination. Both categories were identified as the main causes for experiences of diminished self-determination. ConclusionsOlder people with home health-care experience diminished self-determination. Impact on self-determination was caused by organizational structure, working and treatment and values amongst health-care personnel. There is a greater need for person-centred care to ensure self-determination.

Bakgrund: Demenssjukdom är en av världens största utmaningar för folkhälsan med en prevalens på 55 miljoner diagnostiserade fall. Någon gång under sjukdomsperioden drabbas  nio av tio personer med demenssjukdom av beteendemässiga och psykiska symtom så som aggitation, aggression, apati, hallucinationer, ångest eller depression relaterade till smärta, infektion, miljö, över-eller understimulering eller att inte bli förstådda. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) på vårdboende.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artikelsökningar gjordes i CINAHL, MEDLINE och PsycInfo där slutligen 14 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades enligt Fribergs beskrivning av analys i fyra steg. Resultat: Analys av materialet ledde fram till tre teman med totalt sju subteman. Första temat var Miljön på vårdboende med tre subteman: Att beskriva organisatoriska utmaningar, Att beskriva sjuksköterskors positiva känslor, Att beskriva den fysiska miljönspåverkan. Andra temat var Kompetens för god omvårdnad med två subteman: Att beskriva erfarenhet och kunskap, Att beskriva behov av utbildning. Sista temat var Relationer med två subteman: Att lära känna personen, Att beskriva samspelet med närstående.  Slutsatser: Litteraturöversikten visar att sjuksköterskor behöver tid och kunskap för att utföra personcentrerad vård för att minimera BPSD för personer på vårdboende. / Background: Dementia disease is one of the world's greatest public health challanges with a prevalence of 55 million diagnosed cases. At some point during the illness, nine out of ten persons with dementia disease experience behavioral and psychological symptoms such as agitation, aggression, apathy, hallucinations, anxiety or depression related to pain, infection, environment, over- or understimulation or not being understood. Aim: Describe nurses' experiences of caring for persons with behavioral and psychological symptoms in dementia disease (BPSD) in nursing homes.  Method: A qualitative literature review with an inductive approach. Artical searches were done in CINAHL, MEDLINE and PsycInfo where finally 14 articles were quality checked and analyzed according to Friberg's description of analysis in four steps.  Results: Analysis of the material led to three themes with a total of seven subthemes. The first theme was The enviroment in nursing homes with three subthemes: To describe organizational challenges, To describe nurses positive experiences, To describe the impact of the physical enviroment. The second theme was Competence for good caring with two subthemes: To describe experience and knowledge, To describe the need for education. The last theme was Relationships with two subthemes: Getting to know the person, To describe interaction with relatives.  Conclusions: The literature review shows that nurses need time and knowledge to perform personcentred-care to minimize BPSD for persons in nursing homes.

Bakgrund: Globalt lever 55 miljoner personer med demenssjukdom. Mötet mellan sjuksköterskan och patienten med demenssjukdom sker i nästintill alla vårdsammanhang. Sjuksköterskan kommer i sitt arbete stöta på etiska dilemman gällande vårdandet, samt ha en viktig roll i att vårda patienten enligt ett personcentretat förhållningssätt för att förebygga lidande.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av personcentrerad vård vid vårdandet av personer med demenssjukdom.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Datainsamling gjordes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed som genererade i 13 vetenskapliga artiklar. Dataanalys av artiklarna gjordes enligt Fribergs femstegsmodell.Resultat: Resultatet nämner tre teman: vikten av livsberättelsen, kompetenser och erfarenheter och organisation och dess påverkan på omvårdnaden. Till detta tillhör två subteman till varje tema. Slutsats:  Examenarbetet visar att sjuksköterskor möter svårigheter i vårdandet av personer med demenssjukdom. Dessa personer finns i nästintill alla vårdmiljöer, därav bör vården vara anpassad utefter varje enskild persons behov. Det framkom att sjuksköterskan bör ta sig tiden att försöka förstå personens livsberättelse, vikten av utbildning samt organisationens påverkan och hur den kan gynna vårdandet. Sjuksköterskan har en viktig del i det personcentrerande vårdandet för att främja personer med demenssjukdoms hälsa. / Background: Globally 55 million people are living with dementia. The meeting between the nurse and a patient with dementia happens in almost all care environments. The nurse will encounter ethical dilemmas regarding the care of the patient with dementia. Nurses have an important role where they need to give person-centred care to prevent unnecessary suffering.  Aim: To describe the nurse's experiences of person-centred care when caring for people with dementia.Method: A literature review with qualitative design and inductive approach. Data collection was done in the databases CINAHL, MEDLINE and PubMed which generated in 13 scientific articles. Data analysis of the articles was done according to Friberg's five-step model.Results: The results mention three themes: the importance of the life story, competences and experiences and the organization and its impact on nursing. To this belong two subthemes to each theme.Conclusion: The thesis shows that nurses face difficulties in caring for people with dementia. These people can be found in almost all care environments, hence the care should be adapted to the needs of each individual person. It emerged that the nurse should take the time to try to understand the person's life story, the importance of education and the influence the organization have and how it can benefit the care. The nurse has an important part in person-centered care which is to promote the health of people with dementia.

<p><strong>Objectives</strong>: Research shows that Montessori-based activities can help address responsive behaviours experienced by persons with dementia by increasing their participation in and enjoyment of daily life. The purpose of this study was to investigate staff perceptions of factors that affect the implementation of Montessori Methods for Dementia™ (MMD) in Ontario long-term care (LTC) homes.</p> <p><strong>Methods</strong>: Qualitative data was obtained during semi-structured telephone interviews with 17 participants who were putting MMD into practice in Ontario LTC homes. The study was guided by a political economy of aging perspective using thematic analysis to elucidate the various factors that affected the implementation of MMD.</p> <p><strong>Results</strong>: Several themes emerged from the data: Regulating and Funding Medical Practices; Shifting Practice Amidst Resistance to Change; Educating and Understanding; Seeing Results is Believing; Being Supported; (Re-)Connecting People and Passions; and Improving Residents’ Quality of Life. Barriers such as insufficient funding and negative attitudes toward activities and MMD reinforced a task-oriented biomedical model of care, whereas various forms of support and understanding helped put MMD into practice as a person-centred program, which improved the quality of life of residents with dementia, staff and family members.</p> <p><strong>Conclusions</strong>:<strong> </strong>The results from this research can help ensure that MMD are as practical and easy to implement as possible despite perceived barriers so that persons with dementia in LTC and their partners in care can have a good quality of life. The findings include suggestions for future research, reducing staff hierarchies and ensuring there is sufficient organizational, financial, educational, and personal support. <strong><br /> </strong></p> / Master of Arts (MA)

Bakgrund: Ländryggssmärta är den globalt ledande orsaken till levda år med funktionsnedsättning. Långvarig ländryggssmärta (LLRS) är ett komplext tillstånd där patienterna har ett behov av att bemötas utifrån ett biopsykosocialt perspektiv. Det finns kvalitativa studier som undersökt patienters upplevelser av att leva med LLRS men få som utforskat hur dessa patienter upplever bemötandet inom vården. Syfte: Att på två olika primärvårdsmottagningar i Sverige undersöka hur patienter i arbetsför ålder med LLRS upplevde att de i vårdmötet blivit bemötta av vårdpersonal när de sökt vård för sin LLRS. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio informanter i arbetsför ålder intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med tematisk semantisk analys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman: Det personliga mötet och Vårdens premisser. Dessa kännetecknades av patienternas önskemål om att få berätta sin historia, få en förklaring, bli kliniskt undersökta och möta vårdpersonal som respekterar och bekräftar dem. Tidsbrist, en känsla av att vara i underläge samt önskan om ökad delaktighet, samarbete och planering var ytterligare upplevelser som belystes. Slutsats: Denna studie visar att vårdpersonalens bemötande påverkar patienterna i stor utsträckning vilket belyser vikten av ett gott bemötande i vårdmötet samt nödvändigheten av att arbeta personcentrerat och utifrån ett biopsykosocialt perspektiv. / Background: Low back pain is the globally leading cause of years lived with disability. Long-term low back pain (LLBP) is a complex condition where patients have a need of being treated from a biopsychosocial perspective. There are qualitative studies which examine patients' experiences of living with LLBP, but only a few exploring how these patients experience the treatment in healthcare. Purpose: To investigate at two different primary health care clinics in Sweden how patients of working age with LLBP experienced that they were treated in the healthcare meeting by the healthcare professional when seeking healthcare for their LLBP. Method: A qualitative interview study with inductive approach. Ten men and women of working age were interviewed using a semi-structured interview guide. The interviews were transcribed literally and analysed with thematic semantic analysis. Results: The analysis resulted in two main themes: ”The personal meeting” and “The premises of healthcare”. These were characterised by the patients' desire to be able to tell their story, get an explanation, be clinically examined, and meet healthcare professionals who respect and acknowledge them. Lack of time, a feeling of being at a disadvantage and the desire for increased participation, cooperation, and planning were additional experiences highlighted. Conclusion: This study shows that the treatment by healthcare professionals affects patients widely which highlights the importance of a good treatment in healthcare and the necessity of working person-centred and from a biopsychosocial perspective.

Bakgrund: Demenssjukdomar är ett samlingsbegrepp för kognitiva sjukdomar som leder till försämring av hjärnans funktioner. I takt med att befolkningen blir äldre ökar risken för att drabbas av en demenssjukdom och prevalensen ökar inom slutenvården. Att vårda personer med demenssjukdom är komplext och sjuksköterskor besitter en viktig roll i utformningen av omvårdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av personer med demenssjukdom inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats som inkluderar 12 kvalitativa artiklar genomfördes. Databaser som användes var CINAHL, MEDLINE och PsycInfo. Data analyserades med hjälp av Fribergs fyra analyssteg. Resultat: Resultatet sammanställdes i två kategorier samt åtta subkategorier. Första kategorin var; organisationens roll med subkategorierna; erfarenheter av tidsbrist, konsekvenser av personalbrist, otillräcklig kunskap och utbildning, brist på organisatoriskt stöd samt miljöns betydelse för omvårdnaden vid demenssjukdom. Den andra kategorin var omvårdnadens roll med subkategorierna; fördelarna av personcentrerad vård, betydelsen av teamarbete och känslor av otillräcklighet som sjuksköterska Slutsats: Utmaningar som erfors av sjuksköterskor var tids- och personalbrist, ogynnsam miljö, otillräcklig kunskap och utbildning samt otillräckliga resurser från organisationen. Personcentrerad vård ansågs vara viktig för att kunna bedriva god omvårdnad för patienter med demenssjukdom. / Background: Dementia is an umbrella term for cognitive disorders that lead to deterioration of brain functions. As the population ages, the risk of being diagnosed with dementia increases and the prevalence of persons with dementia increases in inpatient care. Caring for persons with dementia is complex and nurses have an important role in framing care. Aim: To describe nurses' experience of caring for persons with dementia in inpatient care. Method: A literature review with an inductive approach including 12 qualitative articles was conducted. Databases used were CINAHL, MEDLINE and PsycInfo. Data were analysed using Friberg's four analysis steps. Results: The results were summarized in two categories and eight subcategories. The first category was the role of the organization with the subcategories; experiences of lack of time, consequences of staff shortages, insufficient knowledge and training, lack of organizational support and the importance of the environment in dementia care. The second category was the role of nursing with the subcategories; the benefits of person-centred care, the importance of teamwork and feelings of inadequacy as a nurse. Conclusion: Challenges perceived by nurses were lack of time and staff, unadapted environment, insufficient knowledge and education, and insufficient resources from the organization. Person-centred care was considered important to provide good nursing care for persons with dementia.

Yes / The development of students’ mathematics skills in higher education is often the topic of professional debate in learning development circles. Less prevalent are discussions taking place around the interpersonal dynamics that occur during one-to-one (tutorial) sessions. This case study explores these dynamics. It arose from the continuing professional development activities of an adviser (learning developer) at a UK university. As a result of recording one-to-one mathematics sessions it was found that the adviser was unconsciously competent and that, although she was adept at identifying her areas for development, she struggled to articulate the considerable strengths of her practice. We wanted to find a way of describing, analysing and evaluating her competence, and alighted upon the person-centred approach. The aim of this paper, therefore, is to present the synthesis of maths skills practice with this approach in the hope of stimulating further research and professional conversation in the learning development community. The report offers novel idiographic findings through the application of person-centred theory to one practitioner’s experience of delivering maths skills development. We conclude by suggesting that focusing on the relationship between adviser and student can help to create conditions conducive to successful one-to-one education.

Bakgrund: Äldre personer med kognitiv sjukdom i behov av särskilt boende kommer att öka i framtiden. Personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid kognitiv sjukdom förväntas därmed öka. Den främsta behandlingen för BPSD är omvårdnad och kommunikation medan medicinsk behandling kommer i andra hand. Omvårdnadspersonal som arbetar på demensavdelning använder dagligen olika kommunikationsstrategier i sitt arbete med äldre med kognitiv sjukdom. Syfte: Syftet med intervjustudien var att undersöka omvårdnadspersonalens erfarenhet av att kommunicera med personer med kognitiv sjukdom och hur de använder kommunikationen i det dagliga mötet. Metod: Åtta omvårdnadspersonal på demensboende i mellansverige intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta och analysera materialet. Resultat: Omvårdnadspersonalens erfarenheter av att kommunicera med personer med kognitiv sjukdom resulterade i ett teman och tre subteman. Temat som identifierades var kommunikation som verktyg i mötet med personer med kognitiv sjukdom och de tre subteman som identifierades var; kommunikationsstrategier som omvårdnadsåtgärd, kommunikation som verktyg för att skapa relation samt bristen på kommunikation leder till svåra situationer. Slutsats: Kommunikationen är en avgörande faktor i mötet med den äldre med kognitiv sjukdom. Den kognitiva funktionsnedsättningen försvårar kommunikationen och ökar risken för svåra situationer. Omvårdnadspersonalen behöver därför kontinuerligt anpassa sin kommunikation och sitt bemötande för att hitta andra vägar och strategier för att kommunicera. / Background: Older people with cognitive disorders (dementia) in need of special accommodation will increase in the future. Various behavioral and psychological symptoms of cognitive disorder are thus expected to increase. The main treatment for the symptoms is care measures and communication, while medical treatment comes secondary. Assistant nurses working in dementia wards use different communication strategies on a daily basis in their daily work with older people with cognitive disorders. Aim: The purpose of the interview study was to investigate the assistant nursing staff's experience of communicating with people with cognitive illness and how they use communication in the daily meeting. Method: Eight assistant nursing staff at nursing homes in central Sweden were interviewed with semi-structured interviews.  Qualitative content analysis was used to process and analyze the material. Results: The assistant nursing staff's experiences of communicating with persons with cognitive disease resulted in one theme and three subthemes. The theme that was identified was communication as a tool in the meeting with people with cognitive disease and the three subthemes that were identified were communication strategies as a nursing measure, communication as a tool for creating relationships and lack of communication leads to difficult situations. Conclusion: Communication is a critical factor in encounters with older persons with cognitive disease. This since cognitive impairment makes communication difficult and increases the risk of difficult situations. Therefor assistant nursing staff continuously need to adapt and find other strategies to communicate.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett kroniskt kliniskt syndrom som är ett växande folkhälsoproblem. Vilken är en av vanligaste orsakerna till sjukhusinläggningar, och resulterar i ökade samhällskostnader. Fysiska, psykiska och sociala konsekvenser av symtomen och tecknen på hjärtsvikt kan leda till lidande och funktionsbegränsningar i det dagliga livet. För att klassificera graden av hjärtsvikt placeras individens upplevda symtom på en skala. Behandlingen av hjärtsvikt omfattar både kliniska och medicinska ingripanden samt omvårdnad, vilket anses vara av betydelse. Egenvård spelar en central roll i omvårdnaden, där vårdpersonalens uppgift är att stödja individen i att utföra adekvat egenvård. En effektiv egenvård kan minska risken för frekventa sjukhusinläggningar, förlänga livslängden och förbättra livskvaliteten för personer med hjärtsvikt. Syftet: Syftet var att belysa faktorer som kan påverka egenvården hos personer med hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med systematisk sökning i databaser som CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades 16 kvalitativa och kvantitativa studier för att besvara syftet. Resultat: I resultatet av litteraturstudien beskrevs olika främjande och hindrande faktorer som kan påverka egenvård hos personer med hjärtsvikt. Två huvudkategorier identifierades: yttre faktorer som påverkar egenvård och inre faktorer som påverkar egenvård med sju underkategorier: betydelse av sociala- och vårdrelationer, faktorer som påverkade medicinering vid hjärtsvikt, betydelse av kost och vätskeintag och utförande av fysisk aktivitet, vikten av självförtroende, individens motivation till egenvård samt attityd till egenvård. Slutsats: Kunskap om sjukdomen och egenvård, individens vilja, attityd och motivation att delta i egenvården samt stöd från närstående och hälso- och sjukvården är centrala faktorer för att stödja och följa upp egenvården. / Background: Heart failure is a chronic clinical syndrome that is a growing public health problem. It is one of the most common causes of hospital admissions, resulting in increased. cost to the society. Physical, psychological, and social consequences of the symptoms and signs of heart failure can lead to suffering and functional limitations in daily life. To classify the degree of heart failure, the individual's perceived symptoms are placed on a scale. The treatment of heart failure includes both clinical and medical interventions as well as nursing care, which is considered to be of crucial importance. Self-care plays a crucial role in nursing, where it is the task of the nursing staff to support the individual in performing adequate self-care. Effective self-care can reduce the risk of frequent hospitalizations, extend life expectancy, and improve the quality of life for people with heart failure. Purpose: The purpose was to highlight factors that can affect self-care in people with heart failure. Method: This literature review was carried out with a general systematic search in databases: CINAHL and PubMed where 16 qualitative and quantitative studies were included to answer the purpose of the study. Results: The results of the literature study described various promoting and hindering factors that can affect self-care in people with heart failure. Two main categories were identified: external factors influencing self-care and internal factors influencing self-care with seven subcategories: importance of social and care relationships, factors influencing medication in heart failure, importance of diet and fluid intake and performance of physical activity, the significance of self-confidence, the individual's motivation for self-care, and their attitude towards self-care. Conclusion: Knowledge of the disease and its self-care, the individual's will, attitude, and motivation to participate in self-care, support from relatives and the health care system are central factors in supporting and following up self-care.

Bakgrund Patienter i behov av akutsjukvård söker sig oftast till akutmottagningen för omhändertagande av deras plötsliga skada eller hastigt insatta sjukdom. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska individer få komma till tals och bli lyssnad på i vårdprocessen för att främja delaktighet. Goda förutsättningar för delaktighet finns när sjuksköterskor och patienter samarbetar för att upprätta en tillitsfull relation och ömsesidigt delar med sig av information och kommunicerar på ett välfungerande sätt. Trots detta tillämpas det inte alltid på akutmottagningen. Bristande delaktighet kan medföra att patienten upplever svårigheter med att förstå vad som händer, vilket kan leda till känslan av förlorad kontroll och bristande tillit för vårdpersonalen. Syfte Att beskriva patienters delaktighet på akutmottagningen. Metod Detta arbete har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av liknande metodik som används vid systematiska översikter. Litteraturöversikten är baserad på elva vetenskapliga originalartiklar. Resultat I resultatet av denna litteraturöversikt framträder två huvudkategorier; Kommunikation och Bemötande, som presenteras med tillhörande underkategorier. Slutsats Resultatet visade varierande erfarenheter av delaktighet i vården, men en central aspekt var vikten av information för att möjliggöra och främja delaktighet på akutmottagningen. Att bli hörd och respekterad, förtroende och trygghet till vårdpersonal samt visad hänsyn till patientens behov av delaktighet, var andra komponenter som framkom i studiens resultat som identifierades vara viktiga för patientens delaktighet. För att kunna bedriva en god, säker och högkvalitativ vård på akutmottagningen blir det tydligt att personcentrerad vård med fokus på patientdelaktighet bör ingå i vårdprocessen. / Background Patients in need of emergency medical care usually go to the emergency department for treatment of their sudden injury or rapidly developing illness. According to the Health Care Act, individuals must be allowed to speak and be listened to in the care process in order to promote participation. Good conditions for participation occur when nurses and patients work together to establish a trusting relationship and mutually share information and communicate in a well-functioning way. Despite this, it is not always applied in the emergency department. Lack of participation can result in that the patient experiences difficulties in understanding what is happening, which can lead to the feeling of loss of control and a lack of trust for the healthcare staff. Aim To describe patients' participation in the emergency department. Method This work has been carried out as a structured literature review with elements of similar methodology used in systematic reviews. The literature review is based on eleven original scientific articles. Results In the results of this literature review, two main categories emerge; Communication and Reception, which are presented with associated subcategories. Conclusions The results showed varying experiences of participation in care, but a central aspect was the importance of information to address and promote participation in the emergency department. Being heard and respected, trust and security for healthcare personnel and consideration for the patient's needs for participation, were other components that emerged in the study's results and were identified to be important for the patient's participation. In order to be able to provide good, safe and high-quality care in the emergency department, it becomes clear that person-centred care with a focus on patient participation should be part of the care process.