Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt problem som påverkar kvinnors hälsa. Våldet kan uttrycka sig i fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och utförs av en nuvarande eller dåvarande partner. Nästan en tredjedel av världens alla kvinnor uppskattas ha utsatts för våld i nära relationer. När en utsatt kvinna kommer till vården är det sjuksköterskornas huvudsakliga ansvar att undersöka kvinnan och rapportera händelsen vidare. Tidigare kvantitativ forskning visar att sjuksköterskor är oförberedda inför att arbeta med dessa kvinnor.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta och screena kvinnor utsatta för våld i nära relationer.  Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativ metod där tolv artiklar analyserades med stöd av Fribergs analys i fem steg.  Resultat: Resultatet presenterades i två huvudkategorier; utmaningar i vårdmötet och sjuksköterskans ansvar i vårdmötet som tillsammans skapade sju subkategorier.   Slutsats: Att möta och screena kvinnor utsatta för våld i nära relationer är komplext. Tid var viktigt för att sjuksköterskan skulle kunna bilda en relation med patienten, och få den utsatte att öppna upp sig om våldet. Sjuksköterskorna var enade om att kunskap var av stor vikt vid mötet och screening men att avsaknaden av träning och utbildning gjorde att kunskapen var bristande. / Background: Intimate partner violence is a global problem that affects women’s health. The violence can be expressed in physical, psychological and sexual violence and is perpetrated by a current or a former partner. Almost one third of all women in the world is estimated to have been exposed to intimate partner violence. It is the nurses’ main responsibility in healthcare to examine the woman and report incidents when suspecting exposure to abuse. Previous quantitative research shows that nurses are unprepared to face women exposed to abuse.   Aim: The aim was to describe nurses’ experiences when meeting and screening women who have been exposed to intimate partner violence.  Method: A literature review was conducted based on a qualitative method where twelve articles were analysed with support by Friberg’s five-step analysis.   Results: The result was presented in two main categories, challenges in the meeting with the patient and the nurses’ responsibilities in the meeting with the patient which created seven sub-categories.   Conclusions: To meet and screen women exposed to intimate partner violence is complex. Time was important for the nurse to be able to form a relationship with the patient and get the victim to open up about the violence. The nurses agreed that knowledge was of great importance at the meeting and screening, but that the lack of training and education meant that the knowledge was deficient.

The aging Canadian population is becoming increasingly ethno-culturally diverse primarily due to immigration. This, together with research indicating increased likelihood of long-term residential care (LTRC) use at older ages and challenges in providing these services, prompt important questions about whether LTRC services are prepared to provide culturally responsive and competent care to immigrant and ethno-cultural minority older adults (EMOA). This ethnographic study, informed by a critical theoretical perspective, explored these questions from the perspectives of South Asian older adults (SAOAs) and their family caregivers (FCGs). In-depth interviews with 18 SAOAs in LTRC, assisted living and those at home, their FCGs, and seven key informants from LTRC and the South Asian (SA) community (n=43) were undertaken. These interviews, in addition to 220 hours of participant observation in two LTRC facilities, provided information regarding the needs, preferences, experiences and situation of SAOAs in LTRC as well as how SA families make decisions regarding the use of such services. A select review of provincial policy, residential care regulation, health authority and facility documents, exposed taken-for-granted assumptions in how care and services are provided and the sociopolitical context of LTRC provision. Study findings suggest that LTRC services are challenged to meet the needs of immigrant and EMOA and reflect unequal and inequitable care, illuminated by the differential impact of macro-policies and resource-constrained LTRC environments on SAOAs and their families and on the ability of existing LTRC services to provide person-centred care. This inequity in service provision has implications for immigrant and EMOA and their family members in light of findings that the decision to move to LTRC is essentially a (non) decision influenced by a range of social structural factors that interact to necessitate the move to LTRC. Study findings revealed the salience of socio-economic status and economic resources in particular, in the (non) decision for LTRC placement. The findings from this study along with demographic shifts in the aging Canadian population call for LTRC service providers and policy makers to actively prepare for increasing ethno-culturally diverse resident populations and point to the need for equity informed approaches to the care of older adults. / Graduate / 2022-03-31

På den studerade vårdcentralen fanns ett behov av rutiner för läkaruppföljning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) med syfte att förbättra deras sjukdomskontroll. Tidigare studier och erfarenheter visade att KOL ofta förekommer samtidigt med andra sjukdomar och frågeställningen om KOL och andra sjukdomar ska bedömas var för sig eller vid samma läkarbesök kom upp. 16 patienter kom på läkarbesök till någon av sju inkluderade läkare där hälften av patienterna skulle få enbart KOL uppföljt och andra hälften både KOL och en eller flera andra kroniska sjukdomar. Vad som gjorts under besöken jämfördes med gällande checklistor för respektive sjukdomar. Patienternas och läkarnas upplevelser av besöken och önskemål om uppföljning i framtiden sammanställdes utifrån individuella intervjuer för patienterna och fokusgrupper för läkarna. Bedömningar av multisjuklighet visade sig vara svårt och några läkare använde flera checklistor medan andra inte använde checklistor alls eller i liten utsträckning. Antalet kontrollerade punkter sjönk för alla sjukdomar sammanräknade när flera sjukdomar sambedömdes men minskade mer för KOL än för alla sjukdomarna sammanräknade. Intervjudata styrkte att KOL ofta nedprioriteras till förmån för andra samtalsämnen. Både patienter och läkare kände sig trygga med att specialistsjuksköterskorna gör bra bedömningar och en extra ansträngning bör göras för att se till att alla patienter får kontakt med dem, inte minst för att de höll telefonkontakt med sina patienter under COVID-19-pandemin. Vikten av det parallella arbetet med listning på fast läkare lyftes fram av både patienter och läkare och en idé om att erbjuda patienter med multisjuklighet flera personcentrerade snarare än sjukdomscentrerade årskontroller hos samma läkare, kom fram. Hur läkarbedömningarna ska planeras framöver, behöver diskuteras vidare på arbetsplatsen men troligen finns inte ett sätt som passar alla patienter, läkare och situationer. / At the studied primary health care center, there was a need for routines for physician follow-up of patients with Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) aiming to improve disease control. Patients with COPD diagnosis are often diagnosed with other chronic conditions and the question of assessing them separately or at the same doctor's visit came up. 16 patients and 7 doctors were included, where half of the patients would have COPD followed up and the other half both COPD and one or more other diseases. What was done during the visits was compared with the current checklists for each disease. The patients’ and doctors' experiences of the visits and requests for follow-up in the future were obtained with individual interviews for the patients and focus groups for the doctors. Assessments of multi-morbidity proved to be hard and some physicians used multiple checklists while others did not. The number of controlled points decreased for all diseases added up when several diseases were co-assessed but decreased more for COPD than all diseases together. Interview data proved that COPD is often downgraded in favor of other topics. Both patients and physicians felt confident that the specialist nurses made good assessments and an extra effort should be made to ensure that all patients get in touch with them, not least because they turned out to have kept in touch with all their patients during the COVID-19- pandemic. The importance of the parallel work with listing on a regular doctor was emphasized, and an idea emerged to offer patients with multiple illnesses several person-centered rather than disease-centered annual check-ups at the same doctor. How medical assessments should be planned in the future needs to be discussed further in the workplace, but there is probably no way that suits all patients, physicians and situations.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform flertalet patienter är i behov av världen över. Palliativ vård förekommer inom alla vårdformer varpå majoriteten av sjuksköterskor träffar på patienter i livets slutskede någon gång under yrkeslivet. Sjuksköterskans erfarenheter ämnas undersökas för att se om dessa påverkar palliativ vård och dess kvalitet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter som erhåller palliativ omvårdnad. Metod: Litteraturöversikt samt dataanalys genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: 10 originalartiklar inkluderades. Två huvudkategorier identifierades; Sjuksköterskans arbetsmiljö, med subkategorier Emotionell påverkan och Stöd till sjuksköterskan, samt Sjuksköterskans kompetens, med subkategorier Kunskap om livets slutskede och Etiska aspekter. Resultatet pekar på att palliativ vård får sämre kvalitet på grund av sjuksköterskans höga arbetsbelastning och låg kunskapsnivå inom området bland sjuksköterskor. Sjuksköterskans hälsa drabbas av hög arbetsbelastning och när sjuksköterskan ställs inför etiska aspekter som är svåra att ta ställning till. Slutsats: Palliativ vård behöver mer utrymme i sjuksköterskeutbildningen och sjuksköterskor behöver mer tid för debriefing och stöd. Mer forskning skulle behövas på nyexaminerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter för att se vilka utbildningsinsatser som bäst gynnar kvaliteten på palliativ vård och göra sjuksköterskor mer bekväma med palliativ vård. / Background: Palliative care is needed by a large group of patients all over the world. Palliative care is given in all forms of care and the majority of nurses will meet patients that receives end of life care during their professional career. The nurse’s experiences will be examined to see if they affect palliative care and the quality of it. Aim: The aim is to describe the nurse’s experiences from caring patients that receive palliative nursing care. Method: General literature review with data analysis through qualitative analysis.  Results: 10 original articles was included. Two main categories were identified; The nurse’s working environment, with subcategories Emotional affection and Support to the nurse, and The nurse’s competence, with subcategories Knowledge about end of life care and Ethical aspects. The result shows that palliative care is given with lover quality due to the nurse’s high work load and nurse’s limited knowledge about palliative care. The nurse’s health is affected by the high work load and when the nurse is faced with ethical aspects that are difficult to manage.  Conclusion: Palliative care needs to be involved in the curriculum for the nursing program and nurses need to be able to have debriefings and get support at work. There’s a need for more research on newly graduated nurses and nursing students to conclude what kind of education would be needed to provide palliative care with higher quality and make nurses more comfortable with palliative care.

Bakgrund: Patienten och närstående ser sjuksköterskan som en viktig del i att uppfylla patientens behov och göra de närstående delaktiga i den palliativa vården. Av kunskapen som finns kring patientens behov inom den palliativa vården, framkommer inte hur sjuksköterskan arbetar för att stödja patienten. Syfte: Att kartlägga sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienten i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt där tio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Fyra teman identifierades, Sjuksköterskans kunskap och kompetens visade att sjuksköterskans kunskapsnivå inverkade på erfarenheterna av att vårda. Sjuksköterskans förmåga att skapa kommunikation och relation visade att kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten var avgörande för vårdrelationen. Sjuksköterskan och närstående visade att närstående hade inverkan på den palliativa vården. Hinder för att ge en god vård visade att organisatoriska utmaningar kunde påverka sjuksköterskans erfarenheter av att vårda i livets slutskede. Slutsatser: Sjuksköterskan beskriver att utbildning samt praktisk erfarenhet behövs för att kunna ge patienten en personcentrerad vård. Kommunikationsförmåga utgör grunden för sjuksköterskans utövande av personcentrerad vård. Sjuksköterskans förmåga att involvera närstående i vårdprocessen kan inverka på patientens vårdupplevelse. Organisatoriska utmaningar kan påverka sjuksköterskans välmående och förutsättningar att ge patienten en god vård. / Background: The patient and relatives see the nurse as an important part of fulfilling the patient’s needs and involving the relatives. The existing knowledge about the needs of the patient in palliative care, does not show how the nurse supports the patient. Aim: To map the nurses experiences of end of life care. Methods: A general literature review were used to analyze ten qualitative and three quantitative articles. Result: Four themes were identified, The nurse’s knowledge and competence, showed that the nurse’s level of knowledge affected the experience of caring. The nurse’s ability to create communication and relations was crucial to the caring relationship. The nurse and relatives showed that relatives had an impact on palliative care. Barriers to providing good care showed that organizational challenges could affect the nurse’s experience of end-of-life care. Conclusions: The nurse describes that knowledge and practical experience is required to be able to give the patient a person-centred care. Communication skills form the basis for the person-centered care. The nurse’s ability to involve relatives in the care process can affect the patient’s care experience. Organizational challenges can affect the nurse’s well-being and the conditions for providing the patient with good care.

Kognitiv sjukdom eller demenssjukdom är ett samlingsbegrepp som innefattar flera olika kroniska sjukdomar. Gemensamt är att de påverkar hjärnan på olika sätt och leder till att personen som drabbas sviktar i olika kognitiva domäner. Nio av tio personer med kognitiv sjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom kan leda till stort lidande och kan vara svårt att hantera även för närstående och personal. Icke-farmakologiska åtgärder har högst prioritet i behandlingen av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Musikbaserade terapeutiska interventioner är en av dessa åtgärder som fått ökad uppmärksamhet. Metoden har även stöd i beprövad erfarenhet. För att kunna erbjuda en personcentrerad omvårdnad och använda sig av ett brett utbud av omvårdnadsåtgärder behöver vårdpersonal ha kännedom om dessa metoder och hur de fungerar.  Syftet med studien var att undersöka effekter av musikbaserade terapeutiska interventioner på de beteendemässiga och psykiska symtom som kan uppstå vid kognitiv sjukdom. Metod var litteraturstudie med systematisk struktur. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 15 vetenskapliga kvantitativa artiklar som först kvalitetsgranskades för att sedan analyseras med integrerad analys. Resultatet kategoriserades i två huvudkategorier ”Effekt på beteendemässiga symtom” och ”Effekt på psykiska symtom”. Artiklarna visade störst effekt på de psykiska symtomen och då främst på depression och ångest. Resultatet visade även att musikbaserade terapeutiska interventioner kunde minska vanföreställningar, hallucinationer och apati. Viss effekt sågs också på beteendemässiga symtom som aggression och agitation. Resultatet visade att effekten i de allra flesta fall avtog efter tre till fyra veckor.  Slutsats från studien var att musikbaserade terapeutiska interventioner kan ha effekt på beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Effekt sågs framförallt på de psykiska symtomen vilket överensstämmer med tidigare forskning. I syfte att på bästa sätt undvika potentiellt farliga läkemedel för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom är icke-farmakologiska metoder prioriterat enligt de svenska nationella riktlinjerna vid demenssjukdom. Genom att praktisera en personcentrerad omvårdnad och använda sig av musik i terapeutiskt syfte kan vårdpersonal påverka negativa symtom och på så sätt höja livskvaliteten för personer som upplever beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. / Neurocognitive disorder or dementia are collective terms for several chronic diseases. What they have in common is that they affect the brain in different ways and the person being affected fails in different cognitive domains. Nine out of ten persons with dementia suffer from behavioural and psychological symptoms of dementia. Behavioural and psychologicalsymptoms of dementia can lead to great suffering and can be difficult to manage for relativesand staff. Non-pharmacological interventions have the highest priority in the treatment of behavioural and psychological symptoms of dementia. Music-based therapeutic interventions are one of these interventions that have received increased attention. The method is also supported by proven experience. To be able to offer person-centred nursing and make use of a wide range of nursing measures, care staff need to be aware of these methods and how they work. The aim of this study was to investigate the effects of music-based therapeutic interventions on the behavioural and psychological symptoms that can occur in cognitive disorder. The method was a literature review with systematic structure. The searches were performed in the databases PubMed and CINAHL. A total of 15 scientific quantitative articles were included, which were firs quality reviewed and then analysed with integrated analysis.  The results were categorized into two main categories. “Effect on behavioural symptoms” and “Effect on psychological symptoms”. The articles showed greatest effect on psychological symptoms and then mainly on depression and anxiety. The results also showed that music-based therapeutic interventions could reduce delusions, hallucinations and apathy. Some effect was also seen on behavioural symptoms such as aggression and agitation. The results showed that in most cases the effect diminished after three to four weeks. The study concluded that music-based therapeutic interventions may have an effect on behavioural and psychological symptoms of dementia. The effect was seen mainly on the psychological symptoms, which is consistent with previous research. In order to best avoid potentially dangerous drugs for people with behavioural and psychological symptoms of dementia, non-pharmacological methods are prioritized according to the Swedish national guidelines for care of dementia. By practicing person-centred nursing and using music for therapeutic purposes, healthcare professionals can influence negative symptoms and thus increase the quality of life for people who experience behavioural and psychological symptoms of dementia.

Bakgrund: Produktionen på en operationsavdelning utgår från att hålla vårdgarantin och samtidigt hantera alla akutfall som sker. Hela operationsteamet har ett delat ansvar för patientens perioperativa vård. I ett operationsteam ingår operatör, operationssjuksköterska, anestesisjuksköterska och en assisterande personal. Personcentrerad vård bygger på en interaktion mellan patient och vårdgivare och kan delas in i fyra delar; Att odla en bra kommunikation, Skapa en respektfull och medkännande vård, att patienterna engagerar sig i sin vårdgivare och integration av vården. Syfte: Undersöka den perioperativa sjuksköterskans erfarenhet av hur operationsteamets personcentrerade vård påverkas vid produktionsinriktad vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta intervjuer genomfördes baserade på en semistrukturerad intervjuguide. Insamlad data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kontroll fick informanterna genom förberedelse och tid till att skapa en helhet. Tidsstress fanns främst hos nyare medlemmar, men krav utifrån påverkar operationsteamet beroende på dess uppsättning av individer och erfarenhet. Operationsteamet gav personcentrerad vård i balans med att få operationen genomförd. Genom att skapa ett flöde gavs de bästa förutsättningar för produktivitet och för personcentrerad vård. Slutsats: Oftast påverkas inte bemötandet, utan möjlighet att uppfylls alla patienten behov. / Background: Production is about keeping the healthcare guarantee and at the same time handle all emergency cases that occur. The team has a shared responsibility for the patient's perioperative care, a team includes an operator, operating nurse, anesthesia nurse and an assisting staff. Person-centred care is based on interaction between patients and caregivers, divided into four parts; Cultivate a good communication, Create a respectful and compassionate care, Patients engage with their caregiver and Integration of care. Aim: Investigate the perioperative nurse's experience of how the surgical team's person-centered care is affected in production-oriented care. Method: A qualitative interview study with an inductive approach based on semi-structured interviewguide. Eight interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Result: Control was given to the informants through preparation and time to create a entirety. Time stress was mainly present in newer members, but demands affect the surgical team depending on its set of individuals and experience. The team provided person-centred care in balance with getting the surgery completed. By creating a flow, the best conditions for production and person-centred care were provided. Conclusion: The treatment was not affected, but the opportunity to meet all the patient's needs.

Bakgrund: Syftet med personcentrerad vård är att bevara och se personen utifrån ett helhetsperspektiv samt utgå från personens individuella behov. Patienters upplevelser av personcentrerad vård är att bli sedda som unika individer med individuella behov. Att bli respekterade, omhändertagna och ha rätt för autonomi och delaktighet inom den egna vården är betydligt ur patienters perspektiv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes och kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar två teman och fyra subteman. Temat: Se personen bakom sjukdomen innefattar subteman: Utgå från patientens individuella behov och Arbeta i partnerskap med patienten. Temat: Skapa en vårdrelation innefattar subteman: Betydelsen av kommunikation och Betydelsen av tid. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskors upplevelser av att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt innebar att se personen bakom sjukdomen för att personen ska vara i fokus snarare än sjukdomen, där vikten av att utgå från patientens individuella behov samt arbeta i partnerskap med patienten betonades. Detta kunde dessutom leda till att en vårdrelation skapades vilket främjade en personcentrerad vård. / Background: The goal of person-centred care is to preserve and view the person from a holistic perspective as well as to emanate from the person's individual needs. Patients' experiences of person-centred care are to be seen as unique individuals with individual needs. Being respected, cared for and having the right for autonomy and participation in one's own care is significantly from the patients' perspective. Aim: To describe nurses' experiences of applying a person-centred approach. Method: A systematic literature review with descriptive synthesis and qualitative approach. Results: The result shows two themes and four subthemes. The theme: See the person behind the illness includes subthemes: Emanate from the patients’ individual needs and Work in partnership with the patient. The theme: Creating a care relationship includes subthemes: The importance of communication and The importance of time. Conclusion: It emerged that nurses' experiences of applying person-centered approach meant seeing the person behind the illness so that the person could be in focus rather than the disease, where the importance of emanating from the patient's individual needs and working in partnership with the patient was emphasized. This could also lead to the creation of a care relationship, which promoted person-centred care.

Background: Cardiovascular diseases are globally the leading causes of death. In Sweden 2 million people are currently affected. Contemporary society has created the conditions for an epidemic of diseases caused by unhealthy lifestyles. Nurse led motivational interviewing (MI) can be used to implement changes in unhealthy lifestyle habits. Aim: The aim of the study was to describe the usability of the method motivational interviewing (MI) in nurses' work with patients with cardiovascular diseases. Method: The chosen method was a literature review of quantitative and qualitative research. In total 5 quantitative and 3 qualitative research articles were analysed. Results: The analyses resulted in two themes and six subthemes. First theme was The importance of a good collaboration with subthemes A mutual interaction, To include employers and relatives and The benefits of good alliance. Second theme was Challenges for a successful treatment with subthemes Lack of time, Lack of knowledge and Influence of internal resistance. Conclusion: Usability of MI with patients diagnosed with cardiovascular disease has been described. Challenges related to relevance of MI has been emphasised. Results of this study indicated that nurse led MI can have positive effects on multiple aspects of selfcare, lifestyle habits and wellbeing. / I Sverige lever cirka två miljoner människor med hjärt- och kärlsjukdomar vilket också är den vanligaste orsaken till förtida död. Sjuksköterskor som specialister inom omvårdnad kommer att möta många patienter som behöver stöd i samband med hjärt-kärlsjukdomar. Att lindra lidande, förebygga sjukdom, återställa samt främja hälsa är de fyra omvårdnadensmålen. Motiverande samtal (MI) kan användas av exempelvis sjuksköterskor. Detta är en effektiv metod som kan bidra till positiva resultat vid olika hälsorelaterade problem och sjukdomar såsom diabetes, psykisk ohälsa och missbruk. MI är en samtalsmetod där individens motivation stärks och personen själv blir medveten om de hälsorelaterade förändringar som borde göras.Syftet med studien var att beskriva användbarhet av metoden motiverande samtal i sjuksköterskors arbete med patienter med hjärt- och kärlsjukdom. En litteraturöversikt av kvantitativ och kvalitativ forskning av åtta vetenskapliga studier genomfördes. Detta innebär att analys av två olika typer av forskning förenades och ett nytt resultat skapades. Resultatet av denna studie visade att MI hade en positiv påverkan på patienternas egenvård och levnadsvanor. Patienter upplevde ett ökat välbefinnande i samband med sjuksköterskeledd MI. Det visade sig att en god samverkan mellan individer inkluderade i MI processen ökade chansen för positiva resultat. Dessutom beskrevs utmaningar som kan uppstå vid användandet av metoden som tidsbrist och kunskapsbrist. Resultatet av studien kan bidra till ökad kunskap inom området, vilket kan ge nytta för samhället där många lever med hjärt- och kärlsjukdomar, som antingen är orsakade eller påverkade av ohälsosamma levnadsvanor. Resultatet kan ses sombetydelsefullt för sjuksköterskor som kommer att träffa många patienter som söker vård relaterad till hjärt-och kärlsjukdomar. Förutom potentialen att påverka hälsan positivt på individnivån, kan MI vara ett hälsofrämjande verktyg i sjuksköterskans verktygslåda som kan gynna folkhälsan. Dessutom kan MI i framtiden vara en kostnadseffektiv metod för samhället.Sammanfattningsvis kan MI bidra med flera positiva aspekter för svenska samhället om de rätta förutsättningarna för sjuksköterskor och patienter finns. Den här studien bidrar till ökad förståelse och kunskap i de olika aspekter som krävs för att MI ska fungera optimalt.

Bröstcancerdiagnos och dess behandling påverkar inte enbart den fysiska hälsan utan sträcker sig även till psykiska hälsan. En bröstcancerdrabbad kvinna kan ha svårigheter med att hantera sin bröstcancerdiagnos som skapar oro, ångest och rädsla hos kvinnan. Den känslomässiga påverkan av bröstcancerdiagnosen och dess behandling är betydelsefull och kvinnan behöver därför stöd. Stöd kan erbjudas genom att sjuksköterskan visar förståelse och bekräftelse för patientens unika upplevelser, då upplevelsen av att drabbas av sjukdomen är inte detsamma hos alla kvinnor. Mer uppmärksamhet på den psykiska påverkan av sjukdomen och dess behandling behövs från vården för att kunna stödja kvinnan. Det är därför viktigt med kunskap kring psykiska påverkan av en bröstcancerdiagnos för att sjuksköterskan ska kunna stödja kvinnan. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser i samband med insjuknande och behandling av bröstcancer. Metoden som används är en litteraturöversikt och analysen har genomförts enligt Fribergs (2017, s.141) metod. Resultatet grundar sig på tio vetenskapliga kvalitativa artiklar och två huvudteman har framkommit: psykisk ohälsa och behov av socialt stöd. Resultatet visade att diagnosen skapar oro, ångest och rädsla hos kvinnan. God kommunikation och information om diagnosen kan skapa en lugn känsla och trygghet för kvinnan som har drabbats av bröstcancer. Kvinnor har ett stort behov av stöd från sjuksköterskor för att kunna hantera sin diagnos. I diskussionen belyses att sjuksköterskans stöd gav kvinnorna upplevelse av trygghet och tillit till vården. Vårdpersonalen bör ha mer kunskap om dessa kvinnors upplevelser i samband med insjuknande och behandling. / Breast cancer diagnosis and treatment do not only affect physical health, but also extend to mental health. A woman affected by breast cancer may have difficulties dealing with her breast cancer diagnosis, which creates worry, anxiety and fear in the woman. The emotional impact of the breast cancer diagnosis and its treatment is significant and the woman therefore needs support. Support can be offered by the nurse showing understanding and confirmation of the patient's unique experiences, as the experience of being affected by the disease is not the same for all women. More attention to the psychological impact of the disease and its treatment is needed from healthcare in order to support the woman. It is therefore important to have knowledge about the psychological impact of a breast cancer diagnosis so that the nurse can support the woman. The purpose of the study is to describe women's experiences in connection with contracting and treating breast cancer. The method used is a literature review and the analysis has been carried out according to Friberg's (2017, p.141) method. The result is based on ten scientific qualitative articles and two main themes have emerged: mental illness and need for social support. The results showed that the diagnosis creates worry, anxiety and fear in the woman. Good communication and information about the diagnosis can create a calm feeling and security for the woman who has been affected by breast cancer. Women have a great need for support from nurses in order to manage their diagnosis. In the discussion, it is highlighted that the nurse's support gave the women an experience of security and trust in the care. The healthcare staff should have more knowledge about these women's experiences in connection with illness and treatment.