• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 126
  • 59
  • 5
  • 4
  • 2
  • Tagged with
  • 222
  • 222
  • 174
  • 121
  • 114
  • 108
  • 98
  • 51
  • 36
  • 33
  • 29
  • 27
  • 26
  • 25
  • 21
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
131

Rätten till ett meningsfullt liv : En litteraturstudie om hur äldre personer utan kognitiva sjukdomar upplever livet på vårdhem / The right to a meaningful life : A literature study on how elderly people without major neurocognitive disorders experience life in nursing homes

Persson, Isa, Kyrö Cakmak, Emma January 2023 (has links)
Tidigare forskning presenterar skillnader i upplevelsen av vilka faktorer som är viktiga för en god vårdkvalitet mellan vårdpersonal och personer på vårdhem. Av den anledningen är det viktigt att sammanställa erfarenheter från de boende för att få en helhetsbild och utveckla ett personcentrerat omvårdnadsarbete på äldreboenden. Syfte: Att beskriva hur äldre personer utan diagnostiserad kognitiv sjukdom upplever att bo på vårdhem. Metod: En litteraturstudie där det kvalitativa resultatet från 15 studier analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: De fyra huvudkategorierna som framkom ur analysen och beskrev hur äldre personer utan diagnostiserad kognitiv sjukdom upplever att bo på vårdhem var: Det finns förbättringsområden på vårdhemmet, Relationen till personal påverkar omvårdnaden, Fördriva tiden och dela sin tillvaro och Autonomi för en meningsfull vardag. Slutsats: Resultatet tydliggör de aspekter av den interpersonella relationen mellan personer som bor på vårdhem och personal som är grunden till bevarande av autonomi och ett personcentrerat arbetssätt. Det är ett viktigt verktyg för att skapa en meningsfull vardag för de boende på vårdhem. Livet skulle kunna förbättras med bättre arbetsvillkor och utbildad personal samt sociala relationer med likasinnade och aktiviteter för de boende. Förslag till framtida forskning är att lägga till ett genusperspektiv för att få en förståelse för könsskillnader / Previous research shows differences in the experience of nursing staff and the residents in nursing homes on which factors are important for a good quality of care. For that reason, it is important to compile experiences from the residents in order to get a holistic picture and develop person-centered nursing in nursing homes. Aim: Describe how elderly people without major neurocognitive disorders experience life in nursing homes. Methods: A literature study where the qualitative result from 15 studies became object of qualitative content analysis which was conducted with inductive approach. Result: The four main categories that emerged from the analysis and describe how elderly people without major neurocognitive disorders experience life in nursing homes were: There are areas for improvement at the nursing home, The relationship to staff impacts on nursing, Passing the time and share one's existence, Autonomy for a meaningful day to day life. Conclusion: The results of this study indicate the aspects of person-centredness and preservation of autonomy on which the interpersonal relationship between the resident and staff is founded. It is an important tool to instil a meaningful day to day life for residents in nursing homes. Life could be improved with better working conditions and trained staff and social relations with like-minded peers and activities for the residents. Suggestions for future research is to add a gender perspective to gain understanding of gender differences.
132

Trycksår - under ytan på en vårdskada : En litteraturöversikt / Pressure ulcer – under the surface of a health care injury : A literature review

Lehmann, Mikaela, Olsson, Maria January 2023 (has links)
Bakgrund Trycksår klassificeras som en vårdskada för att det orsakar stort fysiskt och psykiskt lidande och som hade kunnat förhindrats med adekvata omvårdnadsåtgärder. Inom trycksårspreventivt arbete finns det internationella riktlinjer baserad på evidensbaserad kunskap om hur trycksårsprevention skall utföras. Trots detta utvecklar många patienter trycksår och står för ungefär 11 procent av Sveriges 100 000 årliga vårdskador. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans preventionsarbete mot trycksår. Metod Studien är designad som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av metoden som används vid systematiska översikter. 15 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats valdes ut på databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Faktorer som påverkar sjuksköterskans preventionsarbete mot trycksår finns på organistaorisk nivå där stöd och utbilning ej prioriteras. Sjuksköterskans relation med patienten är avgörande för att lyckas med en personcentrerad omvårdnad och leder till ett partnerskap i trycksårsprevention. Patientens status och förmåga till att delta i vården påverkar möjligheten till eget deltagande i preventionsarbetet. Slutsats Sjuksköterskan behöver organisatoriska förutsättningar för att kunna utföra preventivt omvårdnadsarbete mot trycksår tillsammans med utbildning, träning och systematiskt arbete och personcentrerat förhållningssätt är det faktorer till lyckad prevention. / Background Pressure ulcer is classified as a health care injury because it causes great physical and mental suffering that could have been prevented if adequate nursing were implemented. Within preventive pressure ulcer care there are international guidelines based on evidence-based knowledge of how pressure ulcers prevention should be executed. Despite this fact many patients do develop pressure ulcer and out of Sweden’s yearly 100 000 health care injuries are 11 percent pressure ulcers. Aim The aim of this litterature review is to describe factors that affect the nurse’s prevention of pressure ulcer. Method The study is designed as a structured literature review with traits of the methodolgy used in systematic reviews. 15 articles of both qualitative and quantitative analysis selected in the databases CINAHL and PubMed. Results Factors that affect the nurse's prevention work against pressure ulcers are found at the organizational level where support and education are not prioritized. The nurse's relationship with the patient is crucial for the success of person-centered care and leads to a partnership in pressure ulcer prevention. The patinten's status and ability to participate in care affect the possibility of personal participation in the prevention work. Conclusions The nurse requires organisational conditions to be able to do nursing to prevent pressure ulcer along with education, traning, systematic work and a person-centred approach are factors for a successful prevention.
133

Vårdtagares upplevelser av palliativ vård i hemmet : En kvalitativ litteraturstudie / Care recipients' experiences of palliative care at home : A qualitative literature study

Lennartsson, Alexandra, Wallgård, Josefina January 2023 (has links)
Bakgrund: Flera patienter föredrar att få den palliativa vården i det egna hemmet för att bibehålla en fungerande vardag. Successivt så har den palliativa vården flyttats från sjukhus till patienternas hem, eftersom möjligheten att få medicinsk hjälp i hemmet har ökat. Syfte: Syftet är att belysa patienters upplevelser av att ta emot palliativ vård i hemmet. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt, baserad på 10 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl och Medline användes vid sökningen efter artiklar, vilka sedan analyserades utifrån Fribergs femstegsanalys. Resultat: Ur analysen framkom 6 underkategorier och 3 kategorier som var Öppna sitt hem för vårdpersonal, Sjuksköterskans kompetens samt Vårdtagaren som unik individ, vilket visade på ett flertal olika faktorer som avgjorde hur upplevelsen av att vårdas palliativt i hemmet skulle komma att bli. Konklusion: Denna kvalitativa litteraturöversikt bidrar med ökad förståelse för patientens upplevelse i den palliativa vården i hemmet. Sjuksköterskan behöver beakta patientens livsvärld och arbeta personcentrerat. När sjuksköterskan främjar ett personcentrerade förhållningssätt så skapas förutsättningar för patienten att känna sig som sig själv, innan den palliativa vården trädde in. / Background: Several patients prefer to receive palliative care in their own home in order to maintain a functioning everyday life. Gradually, palliative care has moved from hospitals to patients' homes, as the possibility of receiving medical help at home has increased. Aim: The aim is to shed light on patients' experiences of receiving palliative care at home. Method: Qualitative literature review, based on 10 scientific articles with a qualitative approach. The databases Cinahl and Medline were used in the search for articles, which were then analyzed based on Friberg's five-step analysis. Findings: From the analysis, 6 subcategories and 3 categories emerged, which were Open your home for healthcare staff, The nurse's competence and The care recipient as a unique individual, which showed a number of different factors that determined how the experience of receiving palliative care at home would be. Conclusion: This qualitative literature review contributes to increased understanding of the patient's experience in palliative care at home. The nurse needs to consider the patient's life world and work person-centred. When the nurse promotes a person-centred approach, conditions are created for the patient to feel like himself, before palliative care came into play.
134

Videomöten i patientkontakter : En intervjustudie om distriktsköterskors erfarenheter i primärvården

Svensson, Åsa, Johansson, Matilda January 2023 (has links)
BAKGRUND: Världens ökande befolkning i kombination med vårdens tillgänglighetsbrist skapar behov av omstrukturering av vårdens resurser. Vårdens digitalisering kan erbjuda patienter större egenkontroll, bättre tillgänglighet samt större valfrihet. Att använda sig av videomöten som komplement till fysiska besök inom primärvården är en del av digitaliseringen. Distriktssköterskan har med sin kompetens en huvudroll gällande implementering och förbättringsarbete av vårdens digitalisering. Distriktssköterskans erfarenheter av videomöten i primärvården är dåligt undersökt. SYFTE: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av videomöten i primärvården. METOD: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades med manifest innehållsanalys. RESULTAT: Studien resulterade i tre kategorier: Bidrar till bättre vårdkvalitet, Behov av implementering och Möjliga brister. Videomöten upplevdes som mindre tidskrävande än fysiska besök samt de kunde bidra till en ökad tillgänglighet. Det fanns ambivalens kring användandet av videomöten och resursbristen i vården bidrog till att det var svårt att få tid att lära in nya arbetssätt. Det framkom förhoppningar om att videomöten ska kunna underlätta vårdarbetet och ge patienterna ökade valmöjligheter. Trots en generellt positiv inställning till videomöten upplevdes det inte passa alla. Teknikproblem och risken för utanförskap sågs som möjliga brister. SLUTSATS: Videomöten skapar förutsättningar för att göra vården mer effektiv och personcentrerad. Ett digitalt utanförskap har dock identifierats, likaså att videomöten inte används av distriktsköterskorna i den grad som varit möjligt. Tydligare riktlinjer samt utbildning krävs för vidare utveckling. / BACKGROUND: The world's increasing population combined with the lack of access to care creates a need for restructuring of care resources. The digitization of care can offer patients greater self-control, better accessibility and greater freedom of choice. The district nurse, with her skills, has a main role in the implementation and improvement of the digitization of care. The district nurse's experiences of video meetings in primary care are poorly researched. AIM: The aim was to describe district nurses' experiences of video meetings in primary care. METHOD: Qualitative interview study with inductive design. Semi structured interviews, analyzed by manifest content analysis. RESULTS: The study resulted in three categories: Contributes to better quality of care, Need for implementation and Possible shortcomings. Video meetings were perceived as less time-consuming than physical visits and they could contribute to increased accessibility. There was ambivalence about the use of video meetings and the lack of resources in healthcare contributed to the fact that it was difficult to find time to learn new ways of working. The participants hoped that video meetings would facilitate care work and give patients greater freedom of choice. Technology problems and the risk of exclusion were seen as possible shortcomings. CONCLUSION: Video meetings create the conditions for making care more efficient and person-centred. However, a digital exclusion has been identified, as well as the fact that video meetings are not used by the district nurses to the extent that was possible. Clearer guidelines and training are required for further development.
135

Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation : - En kvalitativ litteraturöversikt / Nurses' experiences in caring for women who have been exposed to intimate partner violence : - A review

Qvick, Ella, Rise, Emma January 2023 (has links)
Bakgrund: Våld i nära relationer utgör ett brott mot mänskliga rättigheter och utgör ett allvarligt hälsoproblem. De mest förekommande typerna av våld mot kvinnor i nära relation är fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Kvinnor som sökte hjälp av hälso- och sjukvården upplevde avsaknad av stöd och det saknades kunskap. Sjuksköterskans ansvar är att vara medveten om olika indikationer på våld samt stödja, ge råd, vara beredd att ställa frågor och lyssna på den våldsutsatta kvinnans berättelse. Därför är det viktigt att öka kunskapen inom området. Syfte: Att studera sjuksköterskor inom slutenvårdens erfarenhet av att vårda kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation. Metod: En litteraturöversikt med 9 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artikelsökningar genomfördes med databaserna Cinahl, Medline samt manuellt där kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av Hälsohögskolans granskningsprotokoll för kvalitativa artiklar. Datainsamlingen granskades med stöd av Fribergs (2022) femstegsanalys.   Resultat: Resultatet presenterades  i 2 huvudkategorier: Balansgången mellan att vara professionell och emotionell med tillhörande subkategorier. Resultatet visade en emotionell påverkan hos sjuksköterskorna där de fick svårt att distansera sig från offrets känslor. Sympatikänslor och förutfattade meningar kunde hindra sjuksköterskorna från att ställa frågan om våld. Brist på riktlinjer, tid, kunskap och organisatoriskt stöd identifierades som hinder att identifiera våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda våldsutsatta kvinnor beskrevs som emotionellt påfrestade. De fanns ett tvivel till hur sjuksköterskorna skulle gå till väga vid samtalet om våld vilket kunde grunda sig på förutfattade meningar och attityder. De beskrev att brist på tid, kunskap, riktlinjer, utbildning och organisatoriskt stöd kunde hindra sjuksköterskorna att identifiera våld i nära relation och erbjuda kvinnorna adekvat vård.
136

Patienters upplevelser av diagnos och behandling vid akut myeloisk leukemi : En kvalitativ litteraturöversikt / Patients' experiences of diagnosis and treatment in acute myeloid leukemia

Johansson, Elvira, Åström, Elenore January 2023 (has links)
Titel: Patienters upplevelser av diagnos och behandling vid akut myeloisk leukemi    Bakgrund: Akut myeloisk leukemi (AML) är den vanligaste formen av akut leukemi. Behandlingen och symtomen är påfrestande och långvariga, vilket inverkar på patienters livskvalitet. Genom god personcentrerad vård kan sjuksköterskan försöka tillgodose många av behoven som patienten kan få under vårdtiden.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att diagnostiseras med och genomgå behandling mot akut myeloisk leukemi. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsyINFO samt artikelgranskning inkluderades tolv artiklar. Artiklarna analyserades genom Fribergs fem steg.  Resultat: Genom en sammanställning av artiklarna framkom det två olika teman (känslomässiga reaktioner och förändrad kroppsuppfattning) och sex olika subteman (att få ett obegripligt besked, känsla av att få svår och komplex information, känsla av isolering, förändrat utseende relaterat till symtom, fysiska symtom relaterat till behandling och känsla av att vara en börda). Slutsatser: I litteraturöversikten framkom det att beskedet om diagnosen var obegripligt. Patienterna upplevde att sjuksköterskan hade svårt att förmedla den komplexa informationen personcentrerat. Behandlingstiden orsakade att patienterna upplevde sig isolerade och att symtomen (illamående, trötthet och håravfall) påverkade patienternas vardagliga liv negativt. Sjuksköterskans stöd och undervisning relaterat till symtomhantering och omvårdnadsåtgärder till såväl patient och anhöriga är avgörande för att minska de negativa känslorna som framkom i resultatet.  Nyckelord: Cancer, cytostatikabehandling, personcentrerad vård, stamcellstransplantation
137

Sjuksköterskors upplevelser av kommunikation som nyckelfaktor vid intellektuell funktionsnedsättning : En litteraturöversikt med kvalitativ ansats / Nurses’ experiences of communication as a key element in intellectual disability : A literature review with a qualitative approach

Carlsson, Vendela, Jobrink Cedefors, Selma January 2023 (has links)
Bakgrund: Antalet personer med intellektuell funktionsnedsättning har ökat globalt. Då dessa personer lever längre än tidigare, har behovet av vård ökat för denna patientgrupp. Kommunikation utgör grunden för delaktighet och personer med intellektuell funktionsnedsättning är en utsatt grupp till följd av nedsatta färdigheter i att kommunicera. Sjuksköterskor får under utbildningen elementär kunskap om att vårda patienter oavsett sjukdom, men begränsad undervisning ges gällande intellektuell funktionsnedsättning. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att kommunicera med vuxna personer som har intellektuell funktionsnedsättning inom hälso- och sjukvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. 12 artiklar från databaserna CINAHL och PsychInfo analyserades genom Fribergs fem steg. Personcentrerad vård användes som teoretisk referensram. Resultat: Tre huvudteman framkom: Kommunikation och kompetens (sjuksköterskors kunskapsbrist, otillräcklig utbildning & erfarenhet), organisationen påverkar omvårdnaden (tidsbrist & arbetsbelastning, teamsamverkan), trygghet genom kontinuitet (patientrelationens inverkan på kommunikationen, sjuksköterskors relation med anhöriga och stödpersonal).  Slutsats: Sjuksköterskor upplever hinder för att kommunicera med personer som har intellektuell funktionsnedsättning, till följd av brist på kunskap, erfarenhet och utbildning. Att lära känna patienten och anhöriga visar sig vara av stor vikt men begränsas på grund av organisatoriska brister som tidsbrist och personalresurser. / Background: The amount of people with intellectual disability has increased globally. Communication is the foundation of participation and people with intellectual disability, represent a vulnerable group due to impaired communication skills. During the nursing education, nurses gain elementary knowledge about caring for patients regardless of illness, but limited education is given regarding intellectual disability. Aim: To describe nurse’s experience of communicating with adults who have an intellectual disability in healthcare. Method: A qualitative literature review was made using an inductive approach. 12 articles from the databases CINAHL and PsychInfo were analysed using Friberg’s five step. Person-centred care was chosen as the theoretical framework.Result: Three main themes emerged: communication and competence (nurses lack of knowledge, insufficient education and experience), the organization impacts the healthcare (time shortage and workload, teamwork), safety through continuity (the patient relations impact on communication, and nurse’s relation with relatives and carers). Conclusion: Nurses experience barriers to communicate with people with intellectual disability because of insufficient knowledge, experience and education. Getting to know the patient and their relatives appears to be of great importance but is limited due to organizational deficiencies such as time shortage and staff resources.
138

Patienters upplevelser och erfarenheter av handläggning av smärta : en litteraturöversikt / Patients´ experiences of pain management : a literature review

Bölin, Elin, Fahmy, Fanny January 2022 (has links)
Bakgrund Ett vanligt symptom som uppges när patienter söker vård är smärta. Sjukvårdspersonalen har ett ansvar att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt, där patienten ska känna sig inkluderad och involverad kring sin vård. Det kan innebära en enorm påfrestning för patienten att känna smärta, därav är det viktigt med en adekvat handläggning av tillståndet. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av handläggning av smärta. Metod Arbetet är en icke-systematisk litteraturöversikt som är uppbyggd av 15 vetenskapliga artiklar med främst kvalitativ design, samt några av kvantitativ design. Databaserna CINAHL och PubMed har använts när de vetenskapliga artiklarna togs fram. Kvalitetssäkring av artiklarna har genomförts med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag. Datainsamlingen gjordes på så sätt att artiklarna genomgick en integrerad dataanalys. Resultat Resultatartiklarna delades in i två huvudkategorier, med tillhörandeunderkategorier. Resultatet från litteraturstudien beskriver patienters upplevelser och erfarenheter av vården rörande smärta. När ett bra partnerskap bildas upplever patienten det enklare att hantera smärttillståndet. Vid tidsbrist hos vårdpersonal uppkommer en känsla hos patienten att inte känna sig sedd eller hörd. Merparten patienter efterfrågar alternativa behandlingar, för en långsiktig och individanpassad lösning. En god kommunikation är en grund för personcentrerad vård. När vårdpersonal bidrar med kunskap till patienten ökar förståelsen, vilket leder till ett gott välmående. Detta förbättrar i sin tur patientens egenvård vilket ger en ökad förståelse för smärtans komplexitet och smärthantering. Slutsats Mötet har en stor betydelse i omvårdnaden av patienter med smärta. Handläggning av patienters smärta är komplex. Mötet mellan patient och vårdpersonal bör ske utifrån den enskilda individen. Detta för att handläggningen ska vara personcentrerad. En ökad kunskap och förståelse för patienter med smärta kan i praktiken leda till en bättre handläggning, där sjuksköterskan har verktyg för att vårda utefter patientens upplevelser och erfarenheter. Förhoppningen med denna belysning är ett minskat lidande hos patienten när handläggning av smärta sker. / Background A common symptom reported when patients seek care is pain. Healthcare professionals have a responsibility to work based on a person-centred approach, where the patient should feel included and involved in their care. It can put a huge strain on the patient to be in pain, hence the importance of adequately managing the condition. Aim The aim was to illuminate patients’ experiences of pain management. Method The work is a non-systematic literature review consisting of 15 scientific articles with mainly qualitative design, as well as some quantitative design. The databases CINAHL and PubMed have been used to find the scientific articles. Quality assurance of the articles has been conducted with help from Sophiahemmet University´s assessment form. The data collection was implemented by the articles undergoing an integrated data analysis. Results The result articles were divided into two main categories, with associated subcategories.The results from the literature study describe patients' experiences of care regarding pain. When a good partnership is formed, the patient finds it easier to manage the pain condition. In case of lack of time on the part of healthcare professionals, the patient feels that they are not seen or heard. The majority of patients request alternative treatments, for a long-term and individualised solution. Good communication is a foundation for person-centred care. When healthcare professionals contribute knowledge to the patient, understanding increases, which leads to good well-being. This in turn improves the patients´ self-care, which gives an increased understanding of the complexity of pain and pain management. Conclusions The meeting is significant in the care of patients with pain. Management of the pain experienced by patients is complex. The meeting between patient and healthcare staff should consider the individual. This is to ensure that the management is person-centred. An increased knowledge and understanding of patients dealing with pain may result in better management, where the nurse has tools to care according to the patients´ experiences. The ambition with this observation is a reduction of suffering among patients experiencing pain during pain management.
139

Patienters upplevelse av utskrivning från kirurgisk vårdavdelning : En intervjustudie

Hassel, Hanna, Petersson, Emma January 2021 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund: Tidigare studier visar att patienter upplever att de inte får tillräckligt med information vid utskrivning från kirurgisk vårdavdelning vilket påverkar patientens återhämtning i hemmet. Bristande utskrivningsinformation leder till otrygghet och ger upphov till onödigt lidande. Sjuksköterskan upplever sin roll vid utskrivningen som oklar, och patienterna uttrycker behov av personcentrerad utskrivning.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur patienter beskriver sin utskrivning från kirurgisk vårdavdelning och sin upplevelse av hur fysiska, psykosociala och relationella omvårdnadsbehov blev tillgodosedda.  Metod: Kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats, med utgångspunkt i ramverket Fundamentals of Care’s andra dimension. Tio patienter som vårdats på kirurgisk vårdavdelning deltog.  Resultat: Informanterna beskrev merparten av sina fysiska, psykosociala och relationella behov som tillgodosedda. De berättade också om upplevelser av icke tillgodosedda behov. Icke tillgodosedda fysiska behov handlade ofta om smärta och trötthet samt osäkerhet kring egenvård. Planerad uppföljning förknippades med trygghet och att träffa fysioterapeut och dietist bidrog till tillgodosedda fysiska behov. Inom de psykosociala behoven framkom ett tillgodosett informationsbehov, trots att mängden information varierade. Skriftlig information uppskattades. Informanterna beskrev personalen som närvarande, engagerade och empatiska, vilket bidrog till tillgodosedda relationella behov. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att patienter som skrivs ut från kirurgisk vårdavdelning har i huvudsak fått sina behov tillgodosedda. Det framkom dock också brister i de fysiska, psykosociala och relationella behoven. Tydliga och förbättrade rutiner kring utskrivning behövs. Specialistsjuksköterskan i kirurgisk vård ska leda förbättringsarbete och har ansvar för att vården av patienterna är evidensbaserad och är således lämpad att arbeta fram rutiner kring utskrivning.
140

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter palliativt i hemsjukvård : En litteraturbaserad studie / Nurses' experiences of providing palliative care to patients in home health care : A literature- based study

Ellström, Evelina, Sjökvist, Wilma January 2023 (has links)
Bakgrund: I sjuksköterskans yrkesprofession ingår palliativ vård som syftar till att ge patienter i livets slutskede bästa möjliga livskvalitet och symtomlindring. Alla patienter har varierande behov vilket gör att omvårdnaden behöver personcentreras. Syftet: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter palliativt i hemsjukvård. Metod: Studiens metod var en litteraturbaserad studie baserad på elva kvalitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att etablera en god vårdrelation tidigt i palliativ vård ökade möjligheterna att ge en personcentrerad omvårdnad, där individens behov och önskemål togs i beaktskap. Däremot kunde detta bemötas med utmaningar som kunde grunda sig i olika etiska dilemman. Dessutom upplevdes yrket vara känslomässigt utmanande där sjuksköterskorna dagligen försökte balansera sin professionella roll, personliga känslor och etiska dilemman. Vidare upplevde sjuksköterskorna komplexitet av att patienternas hem omvandlades till deras nya arbetsmiljö samtidigt som en trygg och lugn miljö var avgörande vid vård i livets slutskede. Konklusion: Studiens resultat belyser vikten av kunskap och erfarenheter som en trygg grund inför arbetet med palliativ vård. Genom att sjuksköterskor besitter nödvändiga kunskaper kan detta överföras i omvårdnaden och göra patientens sista tid fridfull. Utökad kunskap om palliativ vård i grundutbildning är önskvärt samtidigt som verksamheterna behöver införa rutiner för reflektioner med kollegor, vilka tillsammans är av vikt för att bearbeta samt få mer erfarenhet. / Background: The nurse's profession includes palliative care, which aims to give patients at the end of life the best possible quality of life and symptom relief. All patients have varying needs, which means that care needs to be individually adapted. Purpose: The purpose was to investigate nurses' experiences of caring for palliative patients in home health care. Method: The study's method was a literature review based on eleven qualitative articles. Results: The nurses believed that establishing a good care relationship early in palliative care increased the possibilities of providing person-centred care, where the individual's needs and wishes were taken into account. However, this could be met with challenges that could be based on various ethical dilemmas. In addition, the profession was perceived to be emotionally challenging where the nurses daily tried to balance their professional role, personal feelings and deal with ethical dilemmas. Furthermore, the nurses experienced the complexity of the patients' homes being converted into their new work environment, while a safe and calm environment was crucial in end-of-life care. Conclusion: The study’s results clearly highlight the importance of knowledge and experience as a secure foundation for work in palliative care. Because the nurse possesses the necessary knowledge, this can be transferred in the care and make the patient calm. Expanded knowledge about palliative care in basic education is desirable at the same time as the operations need to introduce routines where reflections colleagues together are important to process and gain more experiences.

Page generated in 0.0823 seconds