Bakgrund: Syftet med palliativ vård är att förbättra livskvalitet och minska lidandeför patienter och anhöriga. För att en god palliativ vård av hög kvalitet ska kunna gesbehöver ett personcentrerat förhållningssätt tillämpas av sjuksköterskor som har encentral roll inom palliativ vård. Syfte: Syftet med studien var att belysasjuksköterskans upplevelser av att arbeta personcentrerat vid palliativ vård. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats. Sökningar utfördes i databaserna: PsycINFO,CINAHL och PubMed vilket resulterade i nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fyra huvudkategorier: betydelsen av helhetssynen,betydelsen av relationer, betydelsen av smärt- och symtomlindring, betydelsen avupplevda barriärer. En helhetssyn av människan som vårdas är viktig för att ge enpersoncentrerad vård. Helhetssynen bör innefatta individuella val, behov ochönskningar. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten ska prioriteras samtidigtsom sjuksköterskan ska ha en relation med de anhöriga. En optimal smärtlindring kanadministreras om sjuksköterskan lär känna patienten och får en helhetsbild. Konklusion: Kategorierna innefattar beskrivningar av sjuksköterskors upplevelser avatt vårda patienter som är palliativa och samtidigt främja personcentrerad vård. / Background: The purpose of palliative care is to improve quality of life and decrease suffering for patients and relatives. To implement a good palliative care with high quality, there is a need for a person-centered approach from nurses who have a central role in palliative care. Aim: The aim of the study was to illuminate experiences of nurses working with person-centered care during palliative care. Method: A literature review with an inductive approach. The searches were performed in the databases: PsycINFO, CINAHL and PubMed which resulted in nine scientific articles. Result: The litterature review resulted in four main categories: importance of the holistic view, importance of relationships, importance of pain and symptom relieving, importance of experienced barriers. An holistic view of people who are receiving care is important in order to give person-centered care. The holistic view should include individual options, needs and desires. The relationship between the nurse and the patient should prioritise as well as the nurse needs to have a relationship with the relatives. Optimal pain and symptoms relief can administrate when the nurse gets to know the patient with a overall picture. Conclusion: The categories include description of nurses’ experience caring for palliative patients and at the same time implement person-centered care.

Bakgrund: Ögonsjuksköterskor möter många patienter med diabetesretinopati, vilkakan vara utmanande för ögonsjuksköterskorna då det förekommer att patienter saknar sjukdomsinsikt. Det leder till svårigheter att få patienten delaktig i sin vård, men även att ge tillräckligt med information då patienten även kan vara orolig vid dessa möten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ögonsjuksköterskors upplevelser av att informera patienter med diabetesretinopati. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer användes där totalt sju ögonsjuksköterskor från Västra Götalandsregionen och Region Halland deltog. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier Bygga en relation och Behov av kunskap. De fem subkategorierna var Ögonsjuksköterskans roll, Patienternas delaktighet, Brist på sjukdomsinsikt, Patienternas oro och rädsla samt Vikten av information. Konklusion: Resultatet visade att ögonsjuksköterskorna upplevde att det är av vikt att informera och även få patienten delaktig i sin vård då patienternauttrycker en rädsla och oro. Studien kan vara ett stöd för ögonsjuksköterskorna infördessa möten och vidareutveckla dem både utifrån ett sjuksköterske- och patientperspektiv. I vidare forskning vore det av intresse att få en fördjupad kunskap om patienternas upplevelser av ögonbottenfotografering samt information i samband med den. / Background: Ophthalmic nurses meet many patients with diabetic retinopathy. These meetings can be challenging for the ophthalmic nurses as some patients lack insight about the disease, which makes it difficult to get the patient involved and provide enough information as the patient may also be worried at these meetings. Aim: The aim of the study was to investigate ophthalmic nurses’ experiences of informing patients with diabetic retinopathy. Method: A qualitative study with semi-structured interviews was used where seven ophthalmic nurses from Västra Götaland Countyand the Halland County participated. Results: The analysis resulted in two main categories Building a Relationship and Need for Knowledge and five subcategories; The Ophthalmic Nurse's role, Patient participation, Lack of disease insight, Patients' anxiety and fear and The importanceof information. Conclusion: The results showed that the ophthalmic nurses felt that it was important to inform and also get the patient involved in their care as the patients express fear and anxiety. The study can be a support for the ophthalmic nurses in these meetings and further develop them from both a nurse and patient perspective. In further research, it would be of interest to gain an in-depth knowledge of patients´ experiences of fundus photography and the information they receive.

Introduktion: En av 100 personer har en intellektuell funktionsnedsättning i Sverige. Intellektuell funktionsnedsättning betyder en nedsatt förmåga att förstå, lära in, använda information och att hantera vardagen. Personer som har intellektuell funktionsnedsättning har en högre frekvens av sjukhusvistelse, är mer benägna att få komplikationer i form av vårdskador relaterade till sin vårdtid på sjukhuset och är inlagd längre tid i intensivvård. Patienter med intellektuell funktionsnedsättning är en patientgrupp som sjuksköterskor kommer möta i olika vårdsammanhang. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans upplevelse av att kommunicera med vuxna patienter som har en intellektuell funktionsnedsättning i olika miljöer där personerna söker vård. Metod: Den här litteraturstudien baseras på studier med kvalitativ metod. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl och PubMed och efter kvalitetsgranskning med SBU:s granskningsmallar för vetenskapliga artiklar, återstod elva artiklar till litteraturstudiens resultat. Resultat: ”Bristande kommunikation upplevs leda till sämre vård”, ”Barriärer i kommunikationen”, ”Strategier som möjliggör en god kommunikation”, ”Erfarenheter hjälper i kommunikationen”, ”Relationer hjälper i kommunikationen” och ”Tid kan vara avgörande”. Slutsats: Kunskap behövs om kommunikation och möjligheter för att ge patienter med intellektuell funktionsnedsättning en god och trygg omvårdnad.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom som ökar i hela världen och innebär inte sällan att personerna som drabbas tvingas göra viktiga livsstilsförändringar i sin vardag. Hur dessa förändringar upplevs kan ha stor betydelse för deras motivation och mående, vilket gör det särskilt angeläget för sjuksköterskan att inneha både kunskap och förståelse kring upplevelserna för att stötta och motivera dessa personer att upprätthålla sin nya livsstil. Syfte: Beskriva upplevelser av livsstilsförändringar hos vuxna personer med diabetes typ 2. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats utifrån åtta vetenskapliga artiklar där analysarbetet utgick ifrån analysmodellen för kvalitativa forskningsresultat av Friberg. Resultat: Resultatet beskriver vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2 utifrån följande huvudkategorier Upplevelser av negativa känslor, Upplevelser av påverkan på relationer med underkategorierna Betydelsen av stöd och Sjuksköterskans påverkan samt Upplevelser av egenvård med underkategorierna Betydelsen av fysisk aktivitet och Betydelsen av hälsosam kost. Slutsats: I resultatet av studien framkommer det att livet med diabetes mellitus typ 2 ofta innebär ett helt nytt sätt att leva, med nya vardagsrutiner som berör både kost, fysisk aktivitet, relationer och individens psykiska mående. När livsstilsförändringarna i kombination med stöd från både sjuksköterskan, familjen och närstående fungerar som bäst kan personerna uppleva hälsa trots ohälsa. När det här inte uppfylls kan hälsan påverkas negativt.

Bakgrund: Primärvården förespråkar att arbeta mer interprofessionellt. För attuppnå en personcentrerad vård för patienter fordras interprofessionell samverkan.Tidigare studier belyser vikten av interprofessionell samverkan för patientensvårdkvalitet samt patientsäkerhet. Det visar också att trots en önskan om att arbetainterprofessionellt är det inte alltid genomförbart i alla verksamheter. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelser avinterprofessionell samverkan inom primärvården. Metod: En induktiv kvalitativ intervjustudie. Studien är en sekundäranalys av etttidigare forskningsprojekt. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativinnehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema: Interprofessionell samverkani närhet och distans, för en personcentrerad vård genom hela vårdkedjan. Iresultatet framkom sedan tre huvudkategorier. Den första kategorin heter betydelsenav att känna varandra den handlar om vad relationen har för betydelse förinterprofessionell samverkan. Den andra kategorin heterDistriktssköterskan/sjuksköterskan- spindeln i nätet och handlar om upplevelsen avatt interprofessionell samverkan anses som distriktssköterskan/sjuksköterskans roll.Den sista kategorin heter Samverkan över gränserna och handlar om upplevelsen avatt interprofessionell samverkan är beroende av organisatoriska förutsättningarmellan olika vårdgivare, samt hur samverkan påverkas vid geografiska skillnader.Det framkommer att flera faktorer samspelar vid interprofessionell samverkan. Detblir grunden för fungerande samarbete mellan professioner, tillsammans med patientoch anhöriga. Slutsats: Interprofessionell samverkan inom primärvården och mellan vårdgivarevar en förutsättning för personcentrerad vård och sammanhållen vårdkedja.Trygghet och tydliga roller skapades mellan professioner som kände varandra ochträffades regelbundet. Spontan och lätt samverkan uppstod genom att professionerträffades fysiskt. Detta är några faktorer som bidrar till en god och säker vård.

Demenssjukdomen är en globalt ökande sjukdom med betydande påverkan på individer. I Sverige drabbas 130.000–150.000 personer med 20.000–25.000 nya insjuknanden varje år. Demenssjukdom börjar med försämring av kognitiva förmågor som gradvis på verkarminnet, intellektuella färdigheter som språk, tidsuppfattning och omdöme. Demens har ingen bot, vård fokuserar på livskvalitet, och beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) kan hanteras med personcentrerad omvårdnad. Studiens syfte är att beskriva distriktsköterskors erfarenheter av personcentrerad demensvård inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod valdes kvalitativ induktiv insats. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer där deltog tio distriktssköterskor och två av dem genomgått fördjupade utbildningar i demensvård. Analysarbetet har utförts med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom de tre huvudkategorierna; Strategier för att träda in i personens livsvärld, Att skapa partnerskap och trygghet och Möjligheter och hinder i strävan att ge en personcentrerad vård. Distriktssköterskorna och demensspecialister beskriver hur viktig det är att jobba patientcentrerad inom demensvård och att lära känna personen. De beskriver vikten att ha kunskaper om patientens tidigare liv och erfarenheter, skapa trygga relationer med patienter och närstående samt hur vårdmiljö har stor påverkan. Det visar också i resultatet att ge en individ anpassad vård ökar välbefinnande för patienter med demenssjukdom. Bristande kunskap, tid och brist på personal kan påverka vården att erbjuda en personcentrerad vård. Vidare ses distriktssköterskor och specialistsjuksköterskor roll att kunna påverka vården och främja ett personcentrerat förhållningssätt.

Bakgrund:  Amyotrofisk lateral skleros, ALS är en sällsynt och progressiv neurodegenerativ sjukdom, vilket innebär att ryggmärgens yttre del ersätts av förhårdnad bindväv och de muskler som inte längre får impulser från nervsystemet försvagas och förtvinas. Det leder till att nervceller som styr de viljestyrda musklerna i kroppen successivt dör ut. Nervbanor som går till viljestyrda muskler finns i armar, ben, ansiktet, sväljningsmekanismen och andningen. Muskelsvaghet och muskelryckningar är de vanligaste förekommande symtomen vid ALS. Årligen beräknas mellan två– fyra personer per 100 000 invånare insjukna i ALS globalt. Cirka 850 personer drabbas av sjukdomen ALS i Sverige. Syfte: Beskriva känslor som uppkommer till följd av fysiska begränsningar hos personer med ALS.  Metod: En innehållsanalys med kvalitativ ansats som baseras på fem patografier vars resultat analyseras med Graneheim och Lundmans analysmodell. Resultat: Resultatet är baserat på fem kategorier som belyser de känslor som uppkommer som följd av fysiska begränsningar hos personer med ALS. De fem kategorierna är; Rädsla och ångest, sorg och skam, frustration och ilska, välbefinnande och förlorad integritet.  Slutsats: Att drabbas av sjukdomen ALS kan innebära en stor livsförändring inte enbart för den drabbade utan även för dennes närstående. Personen kan uppleva olika känslor på grund av de fysiska begränsningar som sjukdomen leder till. Den obotliga sjukdomen utesluter inte livsglädje/ välbefinnande, sjuksköterskan kan bidra med personcentrerad vård för att öka livskvaliteten och välbefinnande. Nyckelord: Amyotrofisk lateral skleros, ALS, Fysiska begränsningar, Känslor, Motorneuronsjukdom, Omvårdnad, Patografi, Personcentrerad vård.

Bakgrund: ALS är en gemensam beteckning på ett flertal motorneuronlogiska sjukdomar. ALS kännetecknas av att nervceller eller motorneuron som styr skelettmuskulaturen i kroppen bryts ner, vilket leder till att musklerna i kroppen successivt förtvinar. Debutsymtomen för ALS innefattar bland annat muskelsvaghet, muskelryckningar samt muskelkramper. Vanliga känslor kopplade till ALS kan bestå av saker som rädsla, förlust, förnekelse och självömkan. På grund av sjukdomens medförda fysiska, psykiska och sociala utmaningar kräver ALS även en specialiserad och personcentrerad omvårdnad.  Syftet: Beskriva personers upplevelser av att leva med ALS under det första året efter diagnostisering. Metod: Studien hade utgångspunkt i en kvalitativ ansats med fyra valda patografier, vilket analyserades genom en innehållsanalys av Hällgren Graneheim Lundman (2017).  Resultat: Resultatet beskrevs utifrån tre huvudkategorier, vilket bestod av att Försöka leva i nuet, En förändrad tillvaro och En förlorad framtid. Personerna upplevde det som svårt i vissa stunder att leva i nuet. Personerna fastställde att ALS blev som en kamp mot deras positiva inställning till livet och att börja förtränga verkligheten. Samtidigt kunde de sociala interaktionerna medföra att personerna kunde avledas från deras sjukdom och istället försöka leva i nuet. Personerna kunde även känna en förändrad tillvaro, i koppling till att inte kunna klara sig själva och till den kroppsliga förändring som skedde. På grund av den successiva  försämringen ökade personernas känslor av sorg och förlorad hoppfullhet om en fortsatt bra framtid. En förlorad framtid var något som personerna upplevde och de började  inse att livet gick mot sitt slut, i takt med att kroppen förändrades. Slutsats: Under det första året efter diagnostisering av ALS uppstod fysisk och mental kamp för sin hälsa. Personen krävde en positiv inställning till livet, även om känslor av oro, ångest, rädsla och sorg ofta förekom hos respektive person. Deras familjer sågs som den viktigaste delen i deras liv, för att känna en strimma av hopp och för att få den hjälpen de behövde i hemmet. Arbetet belyser även vikten av att sjuksköterskan respekterar och främjar personers autonomi samt integritet. För att främja personens integritet är sjuksköterskan stöd och att visa respekt för personens autonomi betydelsefullt.

Bakgrund: Astma är en vanlig förekommande folksjukdom som drabbar individer i alla åldrar. Det finns olika typer av astma och de vanligaste typerna är den allergiska och den icke allergiska formen av astma. Sjukdomen orsakar förträningar och inflammationer i luftvägarna, vilket försvårar andningen. Symtom som fås vid astma uppvisas genom andnöd, hosta, nattlig dyspnè och tryck över bröstet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med astma. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med elva kvalitativa artiklar som grund. Databaserna Cinahl och Pubmed tillämpades. De elva artiklarna kvalitetsgranskades i enligt med Fribergs metod och analyserades tematiskt. Resultat: Erfarenheten av att leva med astma resulterade i dessa två huvudteman: Att anpassa sig till livet med astma och Vårdpersonalens betydelse för personer med astmas erfarenheten av sjukdomen. I den första huvudteman inkluderas de fyra subteman; Upplevelser av fysiska förändringar, Upplevelsen av emotionella förändringar, Svårigheter med anpassning och Användbara strategier vid anpassning. Slutsats: Att leva med astma medförde livsstilsförändringar i form av fysiska och emotionella begränsningar. Graden av anpassning skiljdes åt beroende på faktorer såsom kulturella antaganden, grundhållning och stöd från anhörig. En allmän syn på astma som mild framfördes existera i samhället. Brister i vårdandet var påtagliga och framfördes påverka delaktigheten. Denna litteraturöversikt har belyst ytterligare om den avgörande roll som sjuksköterskor har när det gäller att inneha ett personcentrerad vårdande och aktivt engagemang vid vård av personer med astma. / Background: Asthma is a common prevalent condition affecting individuals of all ages. There are different types of asthma, with the most common being allergic and non-allergic forms. This disease causes constriction and inflammation in the airways, which makes breathing difficult. Symptoms of asthma include shortness of breath, coughing, nocturnal dyspnea, and chest tightness. Aim: The aim was to describe adults' experiences of living with asthma. Method: A general literature review was carried out with eleven qualitative articles as a basis. Databases Cinahl and Pubmed were applied. The eleven articles were quality checked in accordance with the Friberg method and thematically analyzed. Results: The experience of living with asthma resulted in these two main themes: to adapt life with asthma and the impact of healthcare professionals on the experience of individuals with asthma. In the first main theme, the four subthemes are included: experiences of physical changes, experiences of emotional changes, difficulties with adaptation and useful strategies for adaptation. Conclusions: Living with asthma led to lifestyle changes involving physical and emotional limitations. The extent of adaptation varied based on factors such as cultural beliefs, attitude, and support from relatives. There was a prevalent societal perception of asthma as a mild condition. Observable deficiencies in care were noted to impact involvement. This literature review has further illuminated the crucial role that nurses play in providing person-centered care and active engagement in the treatment of individuals with asthma.

Bakgrund: Sjuksköterskans kompetensbeskrivning inkluderar sex kärnkompetenser för att ge patienter god och säker vård samt förbättra hälsa och livskvalitet. Studier visar att en sjuksköterskas förmåga att fördela sin tid under en arbetsdag är viktig för patienternas utfall, riskminskning och förbättrade upplevelser. I praktiken krävs stresstålighet och förmåga att hantera höga krav och arbetsbelastning. Tidsbrist, resursbrist och hög arbetsbörda är vanligt förekommande problem för sjuksköterskor som kan påverka kvaliteten och säkerheten i patientvården negativt. Sjuksköterskor behöver även ofta hantera flera uppgifter samtidigt på grund av upprepade avbrott, vilket ökar risken för misstag och bristande hantering av viktig information.Syfte: Att kartlägga hur sjuksköterskans arbetstid fördelas på en medicinsk vårdavdelning. Metod: En strukturerad icke deltagande observationsstudie med kvantitativ ansats har utförts.Observationerna har gjorts med en förutbestämd observationsmall bestående av nio kategorier som utvecklats och testats i tidigare studier. Datainsamlingen pågick under två veckor på ett medelstort sjukhus i södra Sverige under våren 2023 och utfördes genom att studera 10 sjuksköterskor på 3 medicinavdelningar, fyra timmar per observationstillfälle.Resultat: Den totala observerade tiden var 40 timmar, 8 minuter och 42 sekunder. Sjuksköterskor spenderar mer än 75% av sin arbetstid på kategorierna indirekt vård, direkt vård, medicinrelaterade uppgifter och dokumentation. Totalt observerades 368 avbrott under den observerade tiden. Medicinrelaterade uppgifter hade flest antal avbrott med 92 (25,00%) följt av indirekt vård med 83 avbrott (22,55%). Avbrott i kategorin dokumentation var 74, vilket motsvarade 20,11% av alla avbrott.Konklusion: Stora andelar av sjuksköterskans arbetstid tillbringades där patienten inte var närvarande. Arbetsmoment som ingick i kategorin indirekt vård skulle kunna flyttas närmare patienterna för att gynna dem ytterligare samt skapa en mer personcentrerad och säker vård.Flest avbrott noterades i kategorierna medicinrelaterade uppgifter vilket är ett riskmoment som riskerar att påverka patientsäkerheten negativt. För att minska avbrott vid detta arbetsmoment krävs det kunskap och förståelse inom teamet för vilka risker avbrott vid kritiska moment medför.