Bakgrund: Obstipation är ett vanligt förekommande tillstånd världen över med en varierande prevalens mellan 0,7% - 79%. Symtomen är subjektiva men vanligt beskrivna symtom är buksmärta, illamående och trötthet. En påverkan på det psykologiska och sociala välbefinnandet är uttalat. Syfte: Att beskriva individens upplevelse vid obstipation. Metod: Studien är en litteraturstudie som genererade i nio vetenskapliga artiklar genom sökningar i vetenskapliga databaser. Likheter och olikheter jämfördes i samtliga artiklar och fyra huvudkategorier kunde identifierades. Resultat: Följande huvudkategorier presenterades; (i) individers upplevelser av förståelse från vården, (ii) individers upplevelser kring behandlingsmetoder, (iii) individers upplevelser av fysiska obstipationssymtom (iv) obstipations påverkan på det psykiska och sociala välbefinnandet. Personcentrerad vård beskrivs som bristande då det föreligger ett tabu och känslighet kring ämnet. Kommunikation om obstipation initieras sällan av personal inom hälso-och sjukvården vilket har betydelse för information kring behandlingsmetoder och livsstilsförändringar. Obstipation är en bidragande faktor till ett försämrat psykiskt och socialt välbefinnande. Konklusion: Tillståndet är vanligt förekommande och måste därför normaliseras bland både individer och inom hälso- och sjukvården. Det krävs för att skapa bättre förutsättningar att kunna hantera tillståndet och för ett ökat välbefinnande. / Background: Constipation is a common condition worldwide with a varying prevalence between 0.7% - 79%. The symptoms are subjective but commonly described symptoms are abdominal pain, nausea and fatigue. An impact on psychological and social well-being is pronounced. Aim: To describe the individual's experience of constipation. Method: The study is a literature study that generated nine scientific articles through searches in scientific databases. Similarities and differences were compared in all articles and four main categories could be identified. Results: The following main categories were presented; (i) individuals' experiences of understanding from care, (ii) individuals' experiences of treatment methods, (iii) individuals' experiences of physical constipation symptoms (iv) constipation's impact on psychological and social well-being. Person-centred care is described as lacking as there is a taboo and sensitivity around the subject. Communication about constipation is rarely initiated by health care staff, which is important for information about treatment methods and lifestyle changes. Constipation is a contributing factor to impaired mental and social well-being. Conclusion: The condition is common and must therefore be normalized both among individuals and within health care. It is required to create better conditions to be able to manage the condition and for increased well-being.

Bakgrund: Cirka 3,8 procent av världens befolkning lider av depression och det är en av de ledande orsakerna till nedsatt funktionalitet samt innebär lidande för de som drabbas. Depression ökar risken för suicid och uppskattningsvis dör ungefär 700 000 människor årligen till följd av suicid. I Sverige söker sig de flesta med depression främst till primärvården, där sjuksköterskan ofta är den första som kommer i kontakt med patienterna.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med depression i primärvården. Metod: Studiens design är kvalitativ litteraturöversikt med tolv vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Två kategorier och sju underkategorier identifierades. Främjande faktorer innehöll underkategorierna Det mellanmänskliga mötet och Att besitta kunskap. Barriärer innefattade underkategorierna Tidsbrist, Bristande kunskaper och kompetens, Sjuksköterskors självförtroende samt Attityder till depression. Slutsats: Tidsbrist är en barriär som hindrar sjuksköterskor från att identifiera och bedriva omvårdnadsarbete för patienter med depression. Om tid finns, kan det mellanmänskliga mötet uppstå där patienten får delge sin patientberättelse och sjuksköterskan kan arbeta i personcentrerad anda. Kunskapsbrist hos sjuksköterskor försvårar identifieringen av depression vilket kan leda till negativa attityder och sänkt självförtroende. Framtida forskning bör fokusera på äldre människors depression och depression i låginkomstländer. / Background: Approximately 3.8 percent of the world’s population suffer from depression. It is one of the leading causes of disability and leads to suffering for those affected. Depression increases the risk of suicide. Roughly 700 000 people die due to suicide annually. In Sweden, most people with depression turn to primary care, where a nurse generally is the first person patients have contact with.  Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of meeting patients with depression in primary care.  Method: The design of this study is a qualitative literature review, analyzed with a qualitative content analysis. Result: Two categories and seven subcategories were identified. Promoting factors consisted of the subcategories Interpersonal encounter and To possess knowledge. Barriers included the subcategories Lack of time, Lack of knowledge and competence, Nurses’ confidence and Attitudes towards depression. Conclusion: Lack of time is a barrier which hinders nurses from providing an adequate nursing care for patients with depression. If time is available, an interpersonal encounter may arise. Nurses’ lack of knowledge makes it difficult to identify depression, which might lead to negative attitudes and reduced confidence. Future research should focus on depression in the elderly and depression in low-income countries.

Bakgrund och problemformulering: Antalet dagkirurgiska operationer har ökat betydligt det senaste decenniet. Denna utveckling kan ses som en del av hållbar utveckling där det är centralt att hushålla med resurser. Dagkirurgiska ingrepp ämnar påverka patientens liv minimalt och minska belastningen på sjukvården. Det snabba förloppet kan orsaka psykologisk stress om vården inte anpassas efter patienten. En persons förmåga att hantera denna stress relateras till personens copingstrategi, vilken kan vara känslofokuserad eller problemfokuserad. Den perioperativa sjuksköterskan ska arbeta personcentrerat genom att utforma vården utifrån varje unik patients behov och önskemål. Genom att skapa en god relation till patienten kan den perioperativa sjuksköterskan skapa trygghet och minska oro för patienten. För att lyckas med detta behövs en förståelse för patientens upplevelser under den perioperativa processen, för att kunna informera och stödja patienten på bästa sätt. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av perioperativa vården i samband med dagkirurgi. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ design. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudkategorier: livsrytm, levd kropp och vårdrelationen samt nio subkategorier. Slutsats: Upplevelserna av den dagkirurgiska processen varierade mycket mellan olika patienter och kan relateras till patienternas copingstrategi. Hur patienterna upplevde vårdandet berodde till stor del på hur de blev bemötta av vårdpersonalen. Sjuksköterskan kan med fördel använda ett personcentrerat arbetssätt, som går ut på att utforska patientens upplevelser och copingstrategi, och genom det förbättra patientens upplevelse av det dagkirurgiska förloppet främjas även hållbar utveckling.

Background: To illuminate parts that describe emergency departments, the triage's approach and how patient's experiences of long waiting times can contribute to patient's satisfaction. Importance of the environment and treatments from nurses can affect patient's experience of feeling dignity and safety. Aim: The purpose of this literature study was to illustrate patients' experiences of the treatment in emergency departments when the waiting time was long. Method: From patient's perspective was an integrated compilation of 12 qualitative studies made, where the results from the articles were analyzed and meaning units were brought out, and two themes with seven subthemes were found. Results: Patients experienced frustration and anxiety when waiting. Patients endeavor and desire to feel safe, to be able to communicate in the care meeting with the nurse, receive information even if it's minimal, providing an understanding and manageability towards patients, which contributed to preserving patients' dignity while staying in the emergency department. Conclusion: This literature study showed that communication and information were the most valuable factors to patients and their sense of dignity.

Bakgrund: Beteendeförändringar som exempelvis ökad aggression, agitation och vandring är vanliga vid demens. Hur en demenssjuk person blir bemött har stor påverkan på hans eller hennes funktionsnivå. Oförmåga att arbeta personcentrerat kan leda till försämrad funktion och ökat lidande för patienter med demenssjukdom.Syfte: Belysa personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom utifrån frågeställningarna ”vad är utmärkande för personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom enligt vårdpersonalen?” och ”vilka effekter har personcentrerad vård för patienter med demenssjukdom?”.Metod: Litteraturstudie baserad på kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar som valdes ut enligt bestämda inklusions- och exklusionskriterier. Innehåll i artiklarna som svarade på syftet analyserades och kategoriserades.Resultat: Kärnan i personcentrerad vård ansågs vara att befrämja bevarande av personlighet och ett vanligt liv. Bemötandet av patienter med demenssjukdom var en viktig del av personcentrerad vård. Personcentrerad vård bidrog enligt vårdpersonalen till förbättrad funktion och ökat välbefinnande för patienter med demenssjukdom. Samstämmiga mätbara resultat saknades för sambandet mellan personcentrerad vård och livskvalitet, symtom, följsamhet och läkemedelsanvändning.Konklusion: Personcentrerad vård handlar om att se personen bakom sjukdomen så att hans eller hennes unika behov kan tillgodoses. Personcentrerad vård leder till ökat välbefinnande för patienter med demenssjukdom. / Background: Behavioural changes such as increased aggression, agitation and wandering are common in dementia. How a demented person is treated has proven to be crucial to how much he or she can handle. Inability to work person centered can lead to impaired function and increased suffering for patients with dementia. Objective: Elucidate person centered care of patients with dementia based on the questions "what is characteristic of person centered care for patients with dementia according to the nursing staff?" and "what are the effects of person centered care for patients with dementia?".Method: Literature review based on quantitative and qualitative scientific articles selected according to specific inclusion and exclusion criteria. Contents of articles that responded to the purpose were analyzed and categorized.Result: The core of person centered care was considered to be promoting the conservation of personality and a normal life. The treatment of patients with dementia was an important part of person centered care. Person centered care contributed according to healthcare workers to improved function and well-being of the patients with dementia. Consistent measurable results were missing in the relationship between person centered care and quality of life, symptoms, adherence and medication use.Conclusion: Person centered care is about seeing the person behind the disease so that his or her unique needs can be met. Person centered care leads to improved well-being for patients with dementia.

Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2. Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en utbredd folksjukdom i världen. Personcentrerad vård är nödvändig för att nå goda behandlingsresultat. Patientens förmåga att hantera och förstå sjukdomen är avgörande för dennes följsamhet till behandlingsrekommendationerna. Tidigare studier visar att diabetes påverkar kvinnors liv både fysiskt och psykiskt. Forskning kring hur kvinnor upplever att leva med sin sjukdom skulle ge djupare förståelse hos vårdgivaren vilket kunde leda till bättre förutsättningar för personcentrerad vård. Metod: Denna litteraturstudie baseras på 10 kvalitativa studier. Datainsamling genomfördes via databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Innehållsanalys gjordes med inspiration från Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Dataanalysen resulterade i fem kategorier: Känslomässig upplevelse, Upplevelse av krav, Upplevelse av motstånd, Upplevelse av prioriteringar och Upplevelse av support. Konklusion: Kvinnors upplevelser av att leva med DMT2 var personliga men likheter gick att urskilja. Sjukdomen väckte för det mesta svåra känslor. Orsaken till att kvinnor mådde dåligt av sin diabetes kunde bero på flera olika faktorer – såväl biologiska som livsvillkor och inte minst de normer som påverkade kvinnans roll i samhället. Kvinnans förmåga att hantera sjukdomens krav och känna meningsfullhet i livet trots sjukdomen påverkade upplevelsen av att leva med DMT2. / Objective: The aim of the study was to elucidate women’s experiences of living with diabetes mellitus type 2. Background: Diabetes mellitus type 2 is a widespread public health problem in the world. Person-centered care is necessary to achieve good treatment results. The ability to manage and understand the disease is crucial for patient’s adherence to treatment recommendations. Earlier studies show that diabetes affects women's lives both physically and mentally. With a research that is focused on how women experience their illness a deeper understanding of the healthcare providers would be reached which could lead to better conditions for the person-centered care. Method: This literature review was based on 10 qualitative studies. Data collection was conducted via PubMed, CINAHL and PsycINFO. Content analysis had been made by inspiration from Graneheim and Lund's method. Results: The content analysis resulted in five main categories: Emotional experience, Experience of requirements, Experience of resistance, Experience of priorities and Experience of support. Conclusion: The women’s experiences of living with DMT2 were personal but the similarities could be discerned. For the most of women the disease was linked to difficult emotions. The reason why women felt bad of their diabetes could be due to several factors - both biological and living conditions, and not least the standards that affect the role of women in society. A woman's ability to manage the disease demands and feel meaningfulness in life despite the disease affected the experience of living with DMT2.

Ett växande samhällsproblem både nationellt och globalt är den ökande psykiska ohälsan bland unga. Stress relaterat till skolarbete har blivit vanligare bland svenska ungdomar. Det är viktigt med tidiga insatser för unga som har tecken på psykisk ohälsa. Här har skolsköterskan en viktig roll som träffar alla elever på skolan. Skolsköterskans arbete har förändrats över tid från att vara sjukdomsinriktat arbete till att bli mer hälsofrämjande och förebyggande och inriktat på den psykiska hälsan. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats som undersöker hur skolsköterskan upplever mötet med eleverna, om samarbetet med andra runt omkring fungerar, vilka resurser som behövs. Syftet är att beskriva skolsköterskors upplevelser av faktorer som underlättar eller försvårar det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa hos elever. I resultatet kunde fyra kategorier urskiljas. Det var 1) skolsköterskans rollförändring 2) samarbete med kollegor och föräldrar 3) skapa förtroende med eleverna 4) otillräckliga resurser. Det framkom bland annat att för att effektivt kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande krävs samarbete med andra, lärare, föräldrar, kurator och specialistvården. Ytterligare en förutsättning var att skapa förtroende med eleverna. Detta kunde göras på olika sätt men ett viktigt verktyg var hälsosamtalet. I diskussionen diskuteras utbildningen för skolsköterskor som enligt författarna bör ändras till att innehålla mer kurser inom psykisk ohälsa. Författarna tar också upp dokumentationen som ibland blir bristande då det behövs ett tydligare språk då vi skriver om psykisk ohälsa. Det behövs bättre dokumentation för att kunna arbeta med personcentrerad vård. Även hållbarhet tas upp i diskussionen.

Bakgrund: Hårborttagning som förberedelser inför operation utförs eftersom hår anses försvåra vid sterildrapering, suturering och omläggning postoperativt. Hår har av hävd betraktats som både orent och som ökande av infektionsrisken. World Health Organisation har utarbetat en internationell rutin för att minska risken för postoperativa sårinfektioner och hårborttagning avråds som infektionsbekämpande metod i samband med operationer. Hårborttagning kan göras på flera sätt, i studien är håravkortning i fokus. Motiv: Det har utförts kvantitativa studier om perioperativ håravkortning, däremot har få kvalitativa studier om operationssjuksköterskans erfarenheter av perioperativ håravkortning identifierats. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av  håravkortning i samband med operationer. Metod: I studien användes kvalitativ metod och data samlades med hjälp av semistrukturerade individuella intervjuer. I studien deltog operationssjuksköterskor (n=9) från operationsavdelningar i Region Västerbotten. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera transkriberat material. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier ”Att arbeta utifrån evidens eller kultur” och ”Att arbeta patientsäkert och personcentrerat” med fyra underkategorier. Att arbeta utifrån evidens eller kultur handlar om vem som ansvarade för håravkortningen och hur beslutsprocessen gick till i operationssalen. Även vilken utrustning som användes och det praktiska utförandet beskrevs. Att arbeta patientsäkert och personcentrerat handlar om operationssjuksköterskornas erfarenheter av arbetsrutiner och dokumentation samt om hur patientinformationen påverkar håravkortningsprocessen. Konklusion: Studien visar på inkonsekvens och osäkerhet gällande håravkortning. Det finns en förhoppning att synliggörandet av operationssjuksköterskans erfarenheter kan underlätta implementeringen av personcentrerad vård i operativ sjukvård.

Var tionde kvinna i världen har endometrios. Lång tid till diagnos leder till att kvinnor med endometrios besöker sjukvården ett antal gånger innan diagnosen fastställs. Det råder fortfarande ett mörkertal omhur många kvinnor som är drabbade av sjukdomen.Detta beror oftast på en generell kunskapsbrist gällande sjukdomen, dess utredning, diagnos och behandling. Det påverkar bemötandet av denna patientgrupp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever sjukvårdspersonalens bemötande. En kvalitativ litteraturstudie valdessom metodoch analysen bestod av en kvalitativ innehållsanalys med manifest induktiv ansats. Totalt inkluderades och analyserades 16 kvalitativa artiklar och fem huvudkategorier framkom: Att känna sig trivialiserad; Att sjukvårdspersonalens kunskap brister; Att sjukvårdspersonal bestämmer vården; Att bliutsattför psykisktoch fysiskt lidande; samtAtt bli bekräftad. Resultatet visade att kvinnor med endometrios upplevde att sjukvårdspersonalen trivialiserade, normaliserade och misstrodde deras symtombild, framförallt smärtan. En generell brist på empati och kunskap framkomockså. Litteraturstudien kan bidra till att öka förståelsen kring hur denna patientgruppupplever sjukvårdspersonalen bemötande. Genom en personcentrerad vård som bygger på en holistisk syn kan sjukvårdspersonalen utforma ett bemötande som reparerar och/eller skapar tillit och förtroende för dessa kvinnor.

Bakgrund: När invandrare söker vård i Sverige idag uppstår ibland svårigheter för dem i mötet med vården. Invandrare kan känna sig osäkra och oroliga vilket kan bero på olika svårigheter, exempelvis kulturella skillnader, språkbarriärer eller dålig kännedom om sjukvårdssystemet. Sjuksköterskan är ofta den första vårdpersonalen invandraren får kontakt med inom primärvården, och sjuksköterskans erfarenheter är därför av vikt att redogöra för. Syfte: Syftet med studien är ta reda på sjuksköterskans erfarenheter av hur hen kan underlätta invandrares möte med primärvården. Metod: En induktiv kvalitativ ansats valdes där intervjuer genomfördes. Elva sjuksköterskor deltog i studien och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att invandrares möte med primärvården kan underlättas genom att använda sig av språkstöd för att främja kommunikation, att främja känsla av trygghet och att arbeta personcentrerat. Konklusion: Vägen till ett bättre möte med invandrare inom primärvården kan förverkligas när sjuksköterskan arbetar personcentrerat, anpassar stödet utifrån invandrares situation och behov. Samt har förståelse för invandrarnas bakgrund och kultur. En relation kan då skapas, som präglas av förtroende där invandrarens vårdbehov tillgodoses och hen känner sig förstådd. / Background: When immigrants seek healthcare in Sweden today sometimes difficulties arise for them. Many immigrants feel insecure which can be due to cultural differences, language barriers or poor knowledge of the healthcare system. A nurse is often the first health care worker who the immigrant meets at primary care, and the nurse's experiences are therefore important to account for. Aim: The purpose of this study is to find out nurses’ experiences of how they can facilitate immigrants’ encounters with primary care. Method: A qualitative approach with personal interviews were conducted. Eleven nurses participated in the study and those interviews were analyzed by using qualitative content analysis. Findings: The result shows immigrants’ encounter with primary care can be facilitated by using language support to promote communication, promoting a sense of security, and working based on person-centered care. Conclusion: The way to a better meeting with immigrants in primary care is achievable when nurses work person-centered, adapt supports based on the immigrant’s situation and needs, and understand the immigrant’s background and culture. With these methods, nurses and immigrants can establish a good relationship with trusts, which immigrants feels more understood and satisfied.