Bakgrund: Enligt WHO lever över en miljard människor med hypertoni och är den ledande orsaken till förtidig död världen över. Hypertoni drabbar män och kvinnor i lika stor utsträckning och kan obehandlad leda till en rad olika allvarliga sjukdomar såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och njursvikt. Omvårdnaden består av farmakologisk behandling och icke farmakologisk behandling i form av livsstilsförändringar. Vid behandling kan olika barriärer till följsamhet uppstå hos patienten. Sjuksköterskan behöver öka sin kunskap kring dessa barriärer för att kunna leverera adekvat personcentrerad omvårdnad. Syfte: Patienters upplevelser av barriärer till följsamhet vid behandling av hypertoni. Metod: Litteraturstudien utgår från kvalitativ metod där upplevelser av ett fenomen avses utforskas. Litteraturstudiens artiklar analyserades via kvalitativ design. Resultat: Litteraturstudiens resultat bygger på tolv vetenskapliga artiklar. Analysen av artiklarna har resulterat i fem kategorier där två av kategorierna fick två respektive tre subkategorier. Kategorierna var: Barriärer till följsamhet som uppstod hos individen - livsstil och livsstilsfaktorer, Barriärer till följsamhet som uppstod i relation till familj, vänner och sociala nätverk, Barriärer till följsamhet som uppstod i kontakt med sjukvården, Barriärer till följsamhet som uppstod i interaktion med samhället och samhällsstruktur och Barriärer till följsamhet som uppstod vid farmakologisk behandling. Konklusion: Det finns flertalet olika barriärer till följsamhet vid behandling av hypertoni. Ämnet är komplext och sträcker sig från individperspektiv till ett bredare helhetsperspektiv. Genom att belysa resultatet utifrån Bronfenbrenners ekologiska modell för mänsklig utveckling, erbjuds både ett helhetsperspektiv samt en möjlighet att utgå från de enskilda systemen för att skapa personcentrerad omvårdnad.

No description available.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan ska bedriva säker vård där patienten också ska kunna känna sig säker. Personcentrerad vård är en förutsättning för säker vård och påverkas av faktorer som teamsamarbete, kommunikation och operationssalens miljö. Genom att beskriva patientens upplevelse av säkerhet vid perioperativ omvårdnad kan patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser identifieras och förstås vilket är en förutsättning för personcentrerad, och därmed, säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av säkerhet vid perioperativ omvårdnad. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Datainsamling utfördes i databaserna CINAHL och PubMed där 13 kvalitativa artiklar inkluderades efter att ha genomgått kvalitetsgranskning. För bearbetning av data utfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De två huvudkategorierna som identifierades var att vara en del av teamet och en främmande miljö. Att vara en del av teamet beskrev patientens behov för att kunna uppleva säkerhet där även förtroende påverkade upplevelsen. En främmande miljö beskrevs med syn- och hörselintryck samt känselintryck vilka representerade det patienten upplevde fysiskt och psykiskt på operationssalen. Slutsats: Perioperativ omvårdnad kan upplevas som säker likväl som osäker vård. Med personcentrerad omvårdnad kan upplevelsen av säkerhet främjas. Operationssalens miljö har betydelse där syn-, hörsel- och känselintryck påverkar upplevelsen av säkerhet. Med tydlig information, kunskap och vägledning upplevs säkerhet i den ovissa och osäkra situationen. Kontinuerlig verbal- och icke-verbal kommunikation där den perioperativa personalen visar på kompetens och pålitlighet skapar förtroende hos patienten som då upplever säkerhet. / Bakgrund: Operationssjuksköterskan ska ge säker vård och patienten ska också kunna känna sig trygg. Patientcentrerad vård är en förutsättning för säker vård. Genom att beskriva patientens egen upplevelse av säkerheten under den perioperativa vården kan patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser identifieras. Att förstå patientens upplevelse är grunden för att ge patientcentrerad vård och även säker vård. Sikta: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av trygghet under perioperativ omvårdnad. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Data samlades in via databaserna CINAHL och PubMed. 13 kvalitativa artiklar inkluderades efter en kvalitetsgranskning och en kvalitativ innehållsanalys gjordes. Resultat: De två huvudkategorierna som identifierades var att vara en del av teamet och en utländsk miljö. Att vara en del av teamet beskrev patientens behov där känslor av tillit påverkade upplevelsen av säkerhet. En främmande miljö beskrevs genom auditiva och visuella intryck och fysiska och psykiska sinnen i operationssalen. Slutsats: Perioperativ omvårdnad kan upplevas som såväl säker som osäker vård. Ett patientcentrerat tillvägagångssätt kan främja upplevelsen av säkerhet. Operationssalens miljö påverkar upplevelsen genom auditivt och visuellt intryck och fysiska och psykiska sinnen. Tydlig information och vägledning bidrar till upplevelsen av säkerhet. Kontinuerlig kommunikation som visar kompetens och tillförlitlighet skapar förtroende och en känsla av trygghet.

Bakgrund: Patienter med substansmissbruk upplever negativa attityder när de söker vård. Substansmissbruk förekommer i stor utsträckning men det finns fortfarande fördomar och negativa föreställningar om dessa patienter. Sjuksköterskans roll är viktig i mötet med patienter som har substansmissbruk, och med rätt kompetens kan dessa patienter få ett professionellt bemötande när de söker vård. Personcentrerad vård användes som referensram i litteraturöversikten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med substansmissbruk inom somatisk vård. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Litteratursökningen genomfördes i CINAHL och PsycInfo. Utifrån Fribergs fem steg analyserades 12 artiklar. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att utbildning kring substansmissbruk var bristfällig vilket gjorde det svårt att vårda patienterna. De upplevde att behoven var komplexa och att kompetensen inte räckte till. Oförutsägbarheten bidrog till negativa känslor och fördomar som påverkade sjuksköterskornas medkänsla gentemot patienterna. Slutsats: Mötet mellan sjuksköterskor och patienter med substansmissbruk präglas av utmaningar på grund av rädsla, osäkerhet och brist på kunskap. Sjuksköterskor behöver fortlöpande utbildning för att kunna ge kvalitativ vård och för att känna trygghet i professionen vid vårdandet av patienter med substansmissbruk. / Background: Patients with substance abuse experience negative attitudes when seeking care. Substance abuse occurs to a large extent, but there are still prejudices and negative beliefs about these patients. The nurse's role is important when dealing with patients who have substance abuse, and with the right skills these patients can receive professional treatment when they seek care. Person-centered care was used as a frame of reference in the literature review. Aim: The aim was to describe nurses' experience of caring for patients with substance abuse in somatic care. Method: Qualitative method with inductive approach was used. Searches were conducted in the databases CINAHL and PsycInfo. A total of 12 articles were analyzed using Friberg's analysis model. Results: The nurses felt that education about addiction was deficient, which made it difficult to care for the patients. They felt that the needs were complex and that the skills were not enough. The unpredictability contributed to negative feelings and prejudices that affected nurses' compassion towards patients. Conclusion: The meeting between nurses and patients with substance abuse is characterized by challenges due to fear, uncertainty and lack of knowledge. Nurses need ongoing training to be able to provide quality care and to feel secure in the profession when caring for patients with substance abuse.

Bakgrund: HBTQI personer är en minoritetsgrupp som historiskt sett har blivit diskriminerade och inte haft samma rättigheter som andra. Studier visade att många HBTQI personer möter diskriminering, fördomar och stigmatisering både i vardagen och även i kontakt med vården vilket ledde till psykiska problem som bland annat depression, ångest, självmordstankar och självmordsförsök. HBTQI personer berättade om rädslor att bli avvisade. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa, återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Syfte: Att belysa sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters HBTQI kunskap för att vårda HBTQI personer. Metod: En litteraturöversikt som i resultatet utgår från tio vetenskapliga artiklar varav fyra var kvalitativa, fem kvantitativa och en av mixad metod. Resultat: Resultatet redovisas under tre teman: ”Kunskapsnivåer; upplevda och mätbara”, ”Konsekvenser av bristande kunskap, känslor och attityder” samt ”Kommunikation med HBTQI personer”. Första temat visade en genomsyrande brist av HBTQI kunskap inför att vårda HBTQI personer hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Andra temat visade att bristande kunskap hade samband med negativa attityder och känslor av obekvämhet, vilket ledde till konsekvenser för vårdandet av HBTQI personer. Tredje temat visade att en brist på kunskap innebar bristande förståelse för hur man som sjuksköterska eller sjuksköterskestudent kommunicerar med HBTQI personer. Sammanfattning: Resultatet av denna litteraturöversikt visade att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter hade en både upplevd och mätbar brist på HBTQI kunskap inför att vårda HBTQI personer. HBTQI kunskap som saknades var relevant terminologi, information om hälsa och förståelse för hur man kommunicerar med HBTQI personer. Andra teman som kom upp i resultatet var påverkan av känslor och attityder mot HBTQI personer. Bristande HBTQI kunskap är delvis en konsekvens av brist på HBTQI fokus i läroplanen för sjuksköterskeutbildningar. / Background: LGBTQI people are a vulnerable minority who have historically been oppressed by society. Studies showed that many LGBTQI people face discrimination, prejudice, and stigmatization both in everyday life and in contact with healthcare, which lead to psychological problems such as depression, anxiety, suicidal thoughts, and suicide attempts. LGBTQI people talked about fears of being rejected. The role of the nurse is to promote health, restore health, prevent disease, and relieve suffering. Aim: To illustrate nurses' and nursing students' LGBTQI knowledge to care for LGBTQI people. Method: A literature review based on the results of ten scientific articles, of which four were qualitative, five quantitative and one from a mixed method. Results: The results are reported under three themes: “Knowledge levels; perceived and measurable”, “Consequences of lack of knowledge, feelings and attitudes” and “Communication with LGBTQI people”. The first theme showed a pervasive lack of LGBTQI knowledge around caring for LGBTQI people among nurses and nursing students. The second theme showed that a lack of knowledge was associated with negative attitudes and feelings of discomfort, which led to consequences for the care of LGBTQI people. The third theme showed that a lack of knowledge also meant a lack of understanding over how to communicate with LGBTQI people as a nurse or nursing student. Summary: The result of this literature review showed that nurses and nursing students had both a perceived and measurable lack of LGBTQI knowledge over caring for LGBTQI people. The LGBTQI knowledge that was missing was relevant terminology, information about health and understanding of how to communicate with LGBTQI people. Other themes that came up in the results were the influence of feelings and attitudes towards LGBTQI people. Lack of LGBTQI knowledge is partly a consequence of a lack of LGBTQI focus in the curriculum for nursing education.

Bakgrund: Inom den somatiska akutsjukvården behandlas akuta tillstånd där vård och behandling prioriteras efter sjukdomens eller traumats allvarlighetsgrad. Psykisk ohälsa ökar i det västerländska samhället. Personer som söker för psykiatriska besvär på akutmottagningen riskerar att prioriteras lågt i triageringen av patienter. Sjuksköterskans omvårdnadsansvar innebär att inta ett holistiskt förhållningssätt i det akuta vårdmötet. Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser som utgör ett stöd för att möta patienterna i omvårdnadsarbetet. Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan lyssnar till patientberättelsen, inbjuder till ett partnerskap med patienten och närstående samt dokumenterar den överenskomna vården. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa på den somatiska akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikten utgår från en kvalitativ design med hermeneutik metod samt induktiv ansats. Tolv artiklar inkluderas efter kvalitetsgranskning. Dataanalysen utförs enligt Fribergs modell som innehåller fem steg i analysprocessen. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever en ambivalens mellan negativa känslor som uppkommer i patientmötet samt viljan att ge god omvårdnad till patienterna. Begränsningar inom organisationen upplevs som hinder för att ge adekvat vård. Slutsats: Gemensam utbildning samt terapeutiska interaktioner mellan somatisk och psykiatrisk vård kan förslagsvis avstigmatisera psykisk ohälsa samt motverka en negativ  vårdkultur. / Background: Within somatic emergency healthcare, acute conditions are treated where care and treatment are prioritised according to the severity of the illness or trauma. Mental illness is increasing in Western society. People who apply for psychiatric problems at the emergency department risk being given low priority in the triage of patients. Nursing responsibility means taking a holistic approach in the acute care encounter. Person-centred care is one of the nurse's six core competencies which provide support for meeting patients in nursing. Person-centred care means that the nurse listens to the patient's story, invites a partnership with the patient and relatives and documents the agreed care. Aim: The aim is to describe nurses' experience of caring for patients with mental illness in the somatic emergency department. Method: The literature review is based on a qualitative design with a hermeneutic method and an inductive approach. Twelve articles are included after quality review. The data analysis is carried out according to Friberg's model, which contains five steps in the analysis process. Results: The results show that the nurses experience an ambivalence between negative feelings that arise in the patient encounter and the desire to provide good care to the patients. Limitations within the organisation are perceived as obstacles to providing adequate care. Conclusion: Joint education and therapeutic interactions between somatic and psychiatric care can suggest de-stigmatizing mental illness and countering a negative care culture.

Att bedriva personcentrerad vård vid ett akut omhändertagande kan vara utmanande. Situationerna är ofta kritiska och stressfulla vilket kan försvåra patientens delaktighet. Patienten söker ofta stöd hos närstående, då situationen kan upplevas både obehaglig och skrämmande. I de fall då närstående närvarar kan de stödja patienten och samtidigt bidra med viktig information till vårdpersonalen. Trots att patienter oftast upplever stöd från sina närstående förlitar sig vårdpersonal fortfarande på sina egna uppfattningar om vad som är bäst för familjen. Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att närvara vid omhändertagandet av en akut sjuk familjemedlem. Metoden var en litteraturöversikt med ett systematiskt sätt tillämpades. Databaserna PubMed och CINAHLComplete användes för att söka efter vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. När sökningen avslutades återstod 14 artiklar som granskades och analyserades. I litteraturöversiktens resultat framkom två kategorier och nio underkategorier. Kategorin Upplevelser som försvårade närvaron med underkategorierna Känslor, Negativt bemötande, Brist på kommunikation och Lokaler, regler och policys. Kategorin Upplevelser som underlättar närvaro med underkategorierna Vårdpersonalens kompetens, God kommunikation, tidigare erfarenheter och Religion, tro och stöd. Slutsatsen var att trots att närstående upplever olika former av obehag, finns en önskan hos de allra flesta att bli inbjudna. Vårdpersonal bör därför bjuda in och tillmötesgå även närstående behov och ge dem det stöd de behöver för att kunna närvara. På så vis skapas ett partnerskap med patient och närstående i fokus. / Providing person-centered care in an emergency setting can be challenging. Situations are often critical and stressful, which can make it difficult for the patient to participate. The patient often seeks support from close relatives, as the situation can be experienced as both unpleasant and frightening. In cases where close relatives are present, they can support the patient and at the same time contribute important information to the care staff. Despite the fact that patients often experience support from their loved ones, healthcare professionals still rely on their own perceptions of what is best for the family. The aim was to illuminate relatives' experiences of attending the care of an acutely ill family member. A literature review in a systematic way was applied as a method. Used databases were PubMed and CINAHL Complete. Articles with both a qualitative and quantitative approach that corresponded to the purpose of the literature review were included. When the search was completed, 14 articles remained that corresponded to the purpose which were examined and analyzed. In the results of the literature review, two categories and nine subcategories emerged. The category Experiences that made presence more difficult with the subcategories Emotions, Negative treatment, Lack of communication and premises, Rules and policies. The category Experiences that facilitate attendance with the subcategories Staff competence, Good communication, Previous experiences and Religion, faith and support. The conclusion were that despite the fact that relatives experience various forms of discomfort, there is a desire in most relatives to be invited. Healthcare staff should therefore invite and meet the needs of close relatives and give them the support they need to be able to attend. In this way, a partnership is created with the patient and relatives in focus.

Bakgrund En ileo-, kolo-, eller urostomi innebär att en kirurgiskt konstgjord öppning på buken avlägsnar kroppsliga vätskor till en påse lokaliserad utanpå kroppen. De vanligaste orsakerna till stomi är cancer och inflammatoriska tarmsjukdomar. Stomin innebär förändringar och begränsningar i de kroppsliga funktionerna samt andra aspekter avpersonens liv. Upplevelser och erfarenheter är subjektiva och föränderliga och således kan personcentrerad omvårdnad vara betydelsefull i bemötandet av patienter. Syfte Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser och erfarenheter av att leva med stomi. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt baseras på 19 vetenskapliga artiklar. Tretton av dessa 19 artiklar har genomförts med kvalitativa metoder, fyra var kvantitativa och två var av mixad metod. Artiklarna som ligger till grund för litteraturöversiktens resultat har inhämtats med hjälp av en strukturerad sökstrategi i databaserna PubMed och CINAHL. De vetenskapliga artiklarna har enskilt kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas granskningsmall. Därefter genomfördes en integrerad dataanalys som innebar en process i tre steg. De tre stegen ledde sedan fram till det presenterade resultatets kategorier. Resultat Litteraturöversiktens resultat beskriver att vuxna stomibärares upplevelser och erfarenheter var av stor variation och den livsomställning som stomibärare genomgick var en föränderlig process. Fyra kategorier identifierades; Stomins påverkan på det vardagliga livet, upplevelser av stomi över tid, närståendes stöd och stomibärares upplevelser av vårdpersonal. Slutsats Upplevelser och erfarenheter är unika för varje person och kan vara föränderliga över tid. Det är viktigt att sjuksköterskan och annan vårdpersonal har förståelse och beaktar personers unika upplevelser och erfarenheter i planerandet och genomförandet av omvårdnaden. Till omvårdnaden tillhör anpassad och personcentrerad information, förberedelser och förståelse för de transition som en stomibärare står inför. Detta hade en direkt inverkan på upplevelser och erfarenheter. / Background An ileo-, colo-, or urostomy means that a surgical artificial opening in the abdomen removes bodily fluids into a bag located on the outside of the body. The most common causes of stoma are cancer and inflammatory bowel disease. The stoma involves changes and limitations in the bodily functions as well as other aspects of the person's life. Experiences are subjective and changeable and thus person-centered care can be important in the treatment of patients. Aim The aim was to shed light on adults experiences of living with a stoma. Method This non-systematic literature review was based on 19 scientific articles. Thirteen of these 19 articles have been implemented with qualitative methods, four quantitative methods and two articles with mixed methods. The articles that form the basis for the literature review results have been obtained with the help of a structured search strategy in the PubMed and CINAHL databases. The scientific articles have been individually quality reviewed based on Sophiahemmet University's review template. Subsequently, an integrated data analysiswas performed and involved a process in three steps. The three steps then led to the categories of the presented result. Results The results of the literature review describe that the experiences of adult ostomy carriers were of great variation and the life adjustment that ostomy carriers underwent was a changing process. Four categories were identified: The stomas impact on everyday life, experiences of the ostomy over time, relatives support and ostomy carriers experiences of care staff. Conclusions Experiences are unique to each person and can change over time. It is important that the nurse and other care staff understand and consider people's unique experiences in the planning and implementation of nursing. Nursing includes adapted and person-centered information, preparation and understanding of the transition that an ostomy carrier faces. This had a direct impact on experiences.

SAMMANFATTNING: Kranskärlssjukdom är en av de vanligaste orsakerna till död globalt. Kunskap idag påvisar att det finns ett antal modifierbara riskfaktorer där sjuksköterskan tillsammans med det multiprofessionella teamet har en nyckelroll i det sekundärpreventiva arbetet. De senaste årens forskning har påvisat att det akuta insjuknandet kan påverkas av inre eller yttre faktorer. Som ett exempel har studier visat att risken att insjukna i en hjärtinfarkt under julhelgen är kraftigt ökad. Syftet med studien var att studera förekomsten av potentiella triggers till hjärtinfarkt under julhelgen som kan ha betydelse för sekundärpreventiv vård. Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en tvärsnittsstudie. En egenkonstruerad enkät användes för att identifiera förekomsten av aktuella triggers. Respondenterna fick själva uppskatta förekomsten av dessa dygnet innan hjärtinfarkten jämfört med vid ett normaltillstånd. I tillägg efterfrågades orsak till eventuell stress som fritextssvar. Enkäten skickades ut via post till en kohort av 135 deltagare från hela landet. Urvalet var konsekutivt. Alla som insjuknat i hjärtinfarkt med symtomdebut under föregående julhelg och som registrerats i det nationella kvalitetsregistret Riks-HIA och var levande vid tid för datauttag inkluderades. Svarsfrekvensen var 66 procent. Studiens resultat påvisar förekomst av en rad negativa faktorer som sömnlöshet, ökat matintag, lägre grad av fysisk aktivitet samt ökad stress. En liten del uppgav stress som var direkt knuten till julhelgen exempelvis i form av upplevt påtvingat umgänge samt allmänt julstök med matlagning och städning. Slutsatsen är att studien har ökat kunskapen kring i vilken utsträckning patienter har upplevt potentiella triggers dygnet före sitt insjuknande. Framträdande var den psykosociala ohälsan hos den undersökta populationen. Kunskapen om att vissa faktorer kan agera som akuta triggers bör införlivas i den sekundärpreventiva vården. Ett personcentrerat förhållningssätt med personens berättelse i centrum är av stor betydelse för att nå bestående livsstilsförändringar och utarbeta strategier för att undvika nya händelser. / ABSTRACT: Coronary heart disease is one of the most common causes of death worldwide. Knowledge of today demonstrates that there are a number of modifiable risk factors where the nurse together with the multi-professional team has a key role in the secondary preventive work. In recent years, research has shown that the disease can be acutely affected by internal or external factors. For example, the risk of having a heart attack during Christmas holiday is significantly increased. The purpose of the study was to study the occurrence of potential triggers for heart attack during Christmas holiday that may be of importance for secondary preventive care. The study was conducted using a quantitative method as a cross-sectional study. A self-designed survey was used to identify the presence of triggers. The respondents themselves were able to estimate the presence of these the day before the heart attack compared with a normal condition. In addition, the reason for any stress was requested as a free text reply. The questionnaire was sent by post to a cohort of 135 participants from all over the country. The selection was consecutive. All patients with myocardial infarction with a symptom onset during the previous Christmas weekend registered in the national quality register Riks-HIA and was alive at the time of data collection, were included.The response rate was 66 percent. The results of the study show the presence of a number of negative factors such as insomnia, increased food intake, lower degree of physical activity and increased stress. A small number stated stress that was directly linked to the Christmas weekend in the form of experienced forced socialization or caused by general Christmas disturbances such as cooking and cleaning.In our conclusion, the study has increased the knowledge about into what extent patients experience potential triggers the day before their illness. Prominent was the psychosocial ill health of the population studied. The knowledge that certain factors can act as acute triggers should be incorporated into secondary preventive care. A person-centered approach with the person's story at the center, is of great importance for achieving lasting lifestyle changes and developing strategies to avoid new events.

Demens är samlingsnamn för ett flertal sjukdomar och idag lever ca 130 000 – 150 000 personer med diagnosticerad demenssjukdom i Sverige. Vården av personer med demenssjukdom i livets slutskede försvåras av den kognitiva nedsättning som sjukdomen innebär med påverkan på personens kommunikationsförmåga. Forskning visar att den vård som ges i livets slutskede till personer med demenssjukdom riskerar vara kvalitativt sämre gällande symtomlindring. Vårdpersonalens förmåga att lindra symtom och möta personens behov i livets slutskede är avgörande för personens livskvalitet under den sista tiden i livet. Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av och attityder till att vårda personer med demenssjukdom i livets slutskede. En litteraturöversikt genomfördes för att besvara studiens syfte. Sökning genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo och resulterade i 15 vetenskapliga artiklar som efter kvalitetsgranskning inkluderades och ligger till grund för studiens resultat. I resultatet framkom betydelsen av relation och partnerskap i livets slutskede, betydelsen av samarbete i team samt att skapa relation med anhöriga. Det behöver också finnas organisatoriska förutsättningar för vårdpersonalen i form av gemensamma vårdplaner, stöd och kompetens för att ge en god vård i livets slut Slutsatsen var att vården i livets slutskede behöver utgå från ett personcentrerat förhållningssätt där vårdpersonalen använder relationen med och kännedom om personen i behov av vård som en nödvändig grund i omvårdnaden. Vårdpersonalen behöver kompetens i både demensvård och i palliativ vård. Det finns ett behov av ytterligare evidensbaserad kunskap och utveckling av strukturerade arbetssätt för att stödja vårdpersonalen att genomföra en god vård i livets slutskede.