This essay will analyze the issue of personal integrity in working life for jobseekers with focus on how personal integrity is affected by the employer performing informal registry checks on jobseekers with a criminal past. The existing legislation and regulations address the issue of how personal integrity is protected in working life and in which situations the employer is entitled and not to perform registry checks on jobseekers. The legislative proposal issued by the government over the years discusses, among other things, the shortcomings in the legislation on the protection of jobseekers. Both constitutional and non-constitutional registry checks are discussed, where non-constitutional registry checks are considered being the problematic ones. This is mainly because these types of checks carried out by employers can be harmful because a person with a criminal past does not get a chance to return to society and working life.

The increased use of personalized marketing activities as a part of marketers’ internet strategies have given rise to questions regarding the underlying personal information gathering-processes and its possible insult on one’s personal integrity. The purpose of this study has been to examine consumers’ attitudes towards personalized marketing from an integrity perspective and how these attitudes differ among generations. Thus, the study aims to provide knowledge for marketers on how they can optimize their marketing strategies towards different generations and ensure that the methods used fall within the acceptable lines of consumers’ perceived integrity. The empirical data is based on four digital focus groups with six to eight participants from four different generations. The findings indicate that a majority prefers personalized marketing to mass marketing. However, the result also implies that there is a broad apprehension for the information gathering processes and the handling of personal data among internet users. The reason for these concerns shows to vary between the generations, as they emphasize different arguments on what would be considered to be an insult on one’s integrity. Insight into how the generations’ attitudes differs is advanced in the concluding remarks. Moreover, the result also indicates that there is a discrepancy between expressed attitudes and behavior in regard to personal privacy on the internet. Finally, we propose that future research on the topic should be conducted using a quantitative research method to compile a greater empirical material, which would lead to better generalization of the results.

No description available.

Individanpassad marknadsföring har blivit en alltmer vanligare marknadsföringsmetod för företag, genom att samla in information om konsumenter via cookies, skräddarsyr företag annonser på individnivå. Marknadsföringsmetoden har blivit ett omdebatterat ämne på senare tid, huruvida den personliga datainsamlingen är rätt eller fel. Uppsatsens syfte är att undersöka svenska konsumenters inställning till individanpassad marknadsföring på Instagram och om konsumenters inställning till personlig integritet påverkar deras attityd till individanpassad marknadsföring. Vidare avser uppsatsen att undersöka om konsumenternas inställning påverkas olika beroende på var de befinner sig i köpprocessen. Syftet besvarades med hjälp av tre utformade frågeställningar och uppsatsen utgick från en deduktiv ansats med en kvantitativ metod. Den empiriska data samlades in med hjälp av en enkätundersökning där 324 respondenter deltog, den insamlade data analyserades sedan med hjälp av statistikprogrammet SPSS. I slutsatsen redovisas studiens resultat som visar att svenska konsumenter upplever individanpassad marknadsföring på olika sätt, där övervägande del uppskattar marknadsföringsmetoden. Resultatet visar att den yngre generationen uppskattar den individanpassade marknadsföringen mer än den äldre generationen. Vidare visar resultatet att personlig integritet på Instagram upplevs olika samtidigt som majoriteten tycker att det är viktigt oavsett inställning till individanpassad marknadsföring. Avslutningsvis visar resultatet att konsumenters inställning påverkas av var i köpprocessen de befinner sig. Konsumenterna var mer positiva till den personliga marknadsföringen innan och under ett köp och majoriteten av konsumenterna upplevde annonserna som irriterande och ointressanta när annonserna dök upp efter ett köp.

Internet of Things har sedan 1990-talet varit ett hett ämne, men på senare tid har begreppetblivit allt viktigare medan teknologin utvecklas mer än någonsin. IoT används i dagslägetbland annat inom sjukvården, för att skapa smarta städer och i effektiviseringen av processeroch verksamheter. I takt med att denna teknologi växer, uppstår frågor kring säkerhet ochhantering av den massiva mängd data som samlas in.Forskningen kring IoT, i samband med brottsbekämpning, är i dagsläget relativt begränsad dåteknologin i sig fortfarande är ung. Den aktuella studien har, genom att intervjua experterinom området, utforskat möjligheter för att skapa ett tryggare samhälle med hjälp av IoT.Studien inkluderar dessutom samhällets perspektiv där vi genom en enkät samlat ininformation om vad människor känner inför att polisen använder IoT för att effektiviserabrottsbekämpning. Vi ställer oss följande fråga:Hur värderas frågor om integritet i förhållande till brottsbekämpning genom IoT? / Internet of Things has been a hot topic ever since the 1990s´ but lately the term has becomemore and more important as the technology is evolving more than ever before. Today IoT isused in order to improve healthcare, to create smart cities and in order to create moreefficient businesses and processes. With the growth of this technology there is now newquestions regarding safety and the handling of the massive amount of data that is gathered.The research within IoT, in connection to crime prevention, is quite limited since thetechnology itself is relatively young. This study has, through interviewing experts within thefield, explored opportunities to create a safer society with the help of IoT. The study alsoincludes the public´s perspective through the use of a questionnaire. This helped us gatherdata regarding what the public feels about law enforcement using IoT to become moreefficient when it comes to crime prevention. We ask the following question:How are privacy issues measured when compared to crime prevention through IoT?

No description available.

No description available.

Hur ser Socialdemokraterna och Moderaternas partiprogram på personlig integritet i relation till brottslighet? Kriminalpolitiken är ett utav de mest debatterade politiska områdena idag och många gånger krockar politiska förslag med värnandet av den personliga integriteten. I denna idéanalys undersöks och jämförs Socialdemokraternas och Moderaternas partiprogram från 1990 till 2021, där syftet är att undersöka om det skett en normalisering av inskränkningar av den personliga integriteten för att komma åt brottsligheten. Undersökningen tar avstamp i Janne Flygheds teori, normalisering av det exceptionella, för att se om den process teorin beskriver går att återfinnas hos Socialdemokraterna och Moderaterna.

No description available.

Hemliga tvångsmedel är och har länge utgjort ett viktigt verktyg för de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att utreda brottslig verksamhet. Användningen av effektiva straffprocessuella tvångsmedel ökar nämligen möjligheterna att upptäcka, säkra bevisning samt lagföra begångna brott. Dessa åtgärder innebär dock olika former av hemlig inhämtning av enskildas uppgifter och riskerar således att medföra allvarliga ingrepp i rätten till personlig integritet.  Under en lång tid var den rådande uppfattningen i svensk rätt att hemliga tvångsmedel enbart kunde användas inom ramen för en förundersökning. En nödvändig förutsättning var därmed att den som åtgärderna riktades mot skäligen kunde misstänkas för brott. Möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel i förebyggande syfte, så kallade preventiva tvångsmedel, ansågs däremot länge utgöra ett alltför stort ingripande i enskildas rätt till personlig integritet. Denna uppfattning har dock förändrats under de senaste decennierna. Terroristattackerna den 11 september 2001 i USA markerade starten på ett skifte i många västerländska stater, då kopplingen mellan kraven på säkerhet och behovet av förbättrade metoder för allmän övervakning uppmärksammades allt mer. Genom detta har övervakningssamhället i större utsträckning kommit att ses som en legitimerad säkerhets-modell, trots att det innebär en avsevärd utökning av statens makt gentemot enskilda. Terroristhoten i kombination med den tekniska utvecklingen, som bidragit till helt nya möjligheter att planera och genomföra grova brott, resulterade i uppfattningen att de brottsbekämpande myndigheterna var i behov av utvidgade verktyg för att förhindra att sådan brottslig verksamhet realiserades. I Sverige har denna utveckling kommit till uttryck genom antagandet av olika regelverk som möjliggör användningen av preventiva tvångsmedel, varmed enskilda numera i vissa situationer kan övervakas utan en konkret brottsmisstanke. I skrivande stund kan dessa tvångsmedel enbart användas för brott med ett visst straffvärde eller för vissa särskilt angivna brott som anses utgöra ett hot mot den nationella säkerheten, alltså brott som vanligtvis faller inom Säkerhetspolisens ansvars-område. Under de senaste åren har dödligt våld i form av bland annat skjutningar och sprängningar ökat kraftigt i Sverige. En utveckling som anses ha starka kopplingar till så kallade kriminella nätverk. Som ett gensvar på den ökade gängkriminaliteten lämnades därmed den 2 november 2021 ett kommittédirektiv med beslut om att tillsätta en statlig utredning för att överväga huruvida det går att utvidga användningen av preventiva tvångsmedel. Förslaget innebär att även sådan brottslig verksamhet som förekommer inom ramen för kriminella nätverk kan bli föremål för preventiva tvångsmedel.  En sådan lagförändring skulle markera starten på en ny era i svensk straffprocessrätt, där tvångsmedelsanvändningen i större utsträckning sker i förebyggande syften.