Regeringen beslutade i mars 2017 att länsstyrelsen skulle ha en övergripande roll över det brottsförebyggande arbetet på regional och lokal nivå. Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka brottsförebyggande samverkan mellan länsstyrelse, polis och kommun i Jönköping län under 2018 i relation till BRÅ:s samverkansmodell, samt belysa vilka möjligheter och begränsningar som har identifierats av de tre aktörerna. Jönköping län består av 13 kommuner som fördelar sig mellan tre lokalpolisområden vilka är höglandet, värnamo och södra vätterbygden. Tidigare forskning belyser att det finns flera samverkansmodeller och förhållningssätt som bör efterföljas för att effektivisera brottsförebyggande samverkan. Genom kvalitativa telefonintervjuer har den här studien kunnat kartlägga hur aktörerna i Jönköping län arbetar enligt BRÅ:s samverkansmodell. Uppsatsen har också kunnat funna vilka möjligheter och begränsningar som har identifierats av kommun, polis och brottsförebyggande samordnaren. Resultatet visade att kommunen och polisen inte arbetar i enligt samverkansmodellen men att samtliga aktörer har upplevt positiva erfarenheter av samverkan. Utöver det har resultatet kunnat identifiera några begränsningar. Ett exempel på en begränsning är att de råder resursbrist mellan de olika myndigheterna. Aktörerna är oeniga om i vilken utsträckning det brottsförebyggande arbetet bör prioriteras. Framtida studier bör undersöka samverkan i ett bredare perspektiv med flera aktörer som till exempel näringslivet och civilsamhället. / In March 2017, the Government decided that the county administrative board would have an overall role over the crime prevention work at regional and local level. The purpose of this thesis was to investigate crime prevention collaboration between the county administrative board, the police and the municipality in Jönköping County, in relation to the Swedish national crime prevention boards collaboration model. As well as highlighting the possibilities and limitations that have been identified by the three involved parties. Jönköping County consists of 13 municipalities which are divided between three local police areas, Höglandet, Värnamo and Södra Vätterbygden. Earlier research highlights that there are different collaboration models and methods that should be followed to make crime prevention collaboration more effective. Through a quantitative survey as a basis and qualitative telephone interviews, this study has been able to map how the municipalities work according to the Swedish national crime prevention boards collaboration model and also found what opportunities and limitations that have been identified by the municipality, police and crime prevention coordinator. The result showed that the municipality and the police work largely according to the collaboration model and that all workers have experienced positive experiences of collaboration. In addition, the result has been able to identify some limitations that the operators encounter in their daily work. One example is that they have a shortage of resources between the various authorities, where the actors disagree on the extent to which crime prevention work should be given priority. Future studies should investigate collaboration in a larger perspective with several actors, such as the business sector and civil society.

Internet of Things har sedan 1990-talet varit ett hett ämne, men på senare tid har begreppetblivit allt viktigare medan teknologin utvecklas mer än någonsin. IoT används i dagslägetbland annat inom sjukvården, för att skapa smarta städer och i effektiviseringen av processeroch verksamheter. I takt med att denna teknologi växer, uppstår frågor kring säkerhet ochhantering av den massiva mängd data som samlas in.Forskningen kring IoT, i samband med brottsbekämpning, är i dagsläget relativt begränsad dåteknologin i sig fortfarande är ung. Den aktuella studien har, genom att intervjua experterinom området, utforskat möjligheter för att skapa ett tryggare samhälle med hjälp av IoT.Studien inkluderar dessutom samhällets perspektiv där vi genom en enkät samlat ininformation om vad människor känner inför att polisen använder IoT för att effektiviserabrottsbekämpning. Vi ställer oss följande fråga:Hur värderas frågor om integritet i förhållande till brottsbekämpning genom IoT? / Internet of Things has been a hot topic ever since the 1990s´ but lately the term has becomemore and more important as the technology is evolving more than ever before. Today IoT isused in order to improve healthcare, to create smart cities and in order to create moreefficient businesses and processes. With the growth of this technology there is now newquestions regarding safety and the handling of the massive amount of data that is gathered.The research within IoT, in connection to crime prevention, is quite limited since thetechnology itself is relatively young. This study has, through interviewing experts within thefield, explored opportunities to create a safer society with the help of IoT. The study alsoincludes the public´s perspective through the use of a questionnaire. This helped us gatherdata regarding what the public feels about law enforcement using IoT to become moreefficient when it comes to crime prevention. We ask the following question:How are privacy issues measured when compared to crime prevention through IoT?

I uppsatsen utreds möjligheterna för åklagare och domstolar att besluta om personella och perdurerande straffprocessuella tvångsmedel gentemot en tilltalad i högre rätt, efter en i alla delar frikännande dom i samma mål mot den tilltalade i lägre rätt. Vidare undersöks hur dessa möjligheter förhåller sig till straffprocessens dubbla funktioner om rättssäkerhet och effektiv brottsbekämpning. Beslut och verkställighet av straffprocessuella tvångsmedel utgör så gott som alltid inskränkningar i individens grundläggande rättigheter, till exempel rörelsefriheten och förbudet mot frihetsberövanden. Tvångsmedel är dock effektiva medel för staten att framgångsrikt bedriva sin brottsutredande verksamhet. Avvägningar mellan individens rättigheter och effektiviteten i processen måste således göras. Efter en frikännande dom åtnjuter den frikände individen ett extra starkt skydd, främst genom oskyldighetspresumtionen i art. 6.2 EKMR och genom 24 kap. 21 § RB som e contrario innebär ett förbud för den frikännande instansen att i samband med domen fatta beslut om tvångsmedel. Den senare bestämmelsen ger dock inte svar på vad som gäller i högre rätt. Det finns inget direkt lagstöd för åklagare eller högre rätt att besluta om straffprocessuella tvångsmedel efter överklagande av en frikännande dom. Sedan 1970-talet har emellertid Högsta domstolen utvecklat praxis vari formats ett antal situationer i vilka åklagare och högre rätt får fatta beslut om tvångsmedel trots att den tilltalade är frikänd. Möjligheterna har dock brister och är för rättsosäkra, vilket främst beror på att situationerna inte angetts uttömmande, deras vaga utformning och avsaknaden av lagstöd.

The rapid development of artificial intelligence and increasing criminal activity in society, coupled with Sweden's high level of digitalization, paves the way for a potential surveillance society. This is especially relevant given the new legal frameworks that enable such developments. This study, therefore, explores the perceptions and acceptance of AI-facilitated surveillance for crime prevention among students in Uppsala, focusing on how various AI surveillance methods affect the balance between security and personal privacy. Through semi-structured interviews, students' opinions are analyzed through the ethical ACTIVE framework. This aims to understand how the acceptance of AI surveillance may vary based on factors such as trust in technology, perceptions of the state's role and its ability to protect citizens' rights, as well as the general perception of the security situation in society. The study's respondents demonstrate mixed acceptance of authorities' use of AI surveillance for law enforcement purposes. The majority appreciate the technology's potential for increased security but are simultaneously concerned about privacy risks and a lack of transparency, which further emphasizes the need for stricter AI regulations and increased transparency to strengthen public opinion of the technology.

No description available.

No description available.

Denna studie utforskar möjligheterna och utmaningarna som är förknippade med implementeringen av AI-drivet ansiktsigenkänningssystem i realtid inom svensk brottsbekämpning, i kontexten av den nya EU-lagstiftningen. Viktiga möjligheter inkluderar förbättrad effektivitet i brottsbekämpande verksamheter genom mer effektiva övervaknings- och identifieringsprocesser. Utmaningar såsom övertro till teknologi, black box-effekter och etiska dilemman utgör dock kritiska problem.  Metodiken för denna studie innefattar kvalitativa semistrukturerade intervjuer med både polisofficerare och AI-forskare, vilket ger en mer heltäckande bild av användningen av ansiktsigenkänningssystem. Resultaten indikerar en komplexitet där tekniska framsteg kan avsevärt förbättra brottsförebyggande och allmän säkerhet, men även medföra betydande risker för integritet och rättvisa. Studien avslutas med en diskussion om behovet av en balans mellan att förbättra brottsbekämpningens kapacitet och skydda grundläggande mänskliga rättigheter, samt rekommenderar starka riktlinjer och transparens för att säkerställa etisk användning av ansiktsigenkänningsteknologier. / This study explores the opportunities and challenges associated with the implementation of AI-driven real-time facial recognition technology within Swedish law enforcement, in the context of the new EU legislation. Key opportunities include enhanced efficiency in law enforcement practices through more effective surveillance and identification processes. However, challenges such as overreliance on technology, black box-effects, and ethical dilemmas are critical concerns.  The methodology for this study involves qualitative semi-structured interviews with both police officers and AI researchers, providing a comprehensive view of the deployment of facial recognition systems. Findings indicate a complex landscape where technological advances can significantly boost crime prevention and public security, yet pose substantial risks to privacy and fairness. The thesis concludes by discussing the need for a delicate balance between enhancing law enforcement  capabilities and safeguarding fundamental human rights, recommending strong guidelines and continuous oversight to ensure ethical usage of facial recognition technologies.

Studien analyserar hur tillämpning av genomtänkt samhällsplanering kan minimera brottslighet och öka trygghet i särskilt utsatta områden. Vikten av medborgarnas delaktighet för en socialt hållbar samhällsutveckling poängteras. Arbetets syfte är att med hjälp av åsikter från ungdomar bosatta i området ta fram ett förslag på hur området skulle kunna utvecklas positivt vid nybyggnation. Målet är att ta fram ett hållbart förslag som ska bidra till att minska kriminalitet i ett utsatt område. Ungdomarnas åsikter kombineras med polisens förslag på hur området bör utformas. För att få fram resultatet genomfördes en djupintervju med polis, och två workshops med ungdomar. Utformningsförslaget tillgodoser behovet av belysning, siktlinjer och samlingsplatser som efterfrågas. Arbetet kan användas som underlag vid förbättring av den offentliga miljön i utsatta områden. / This study is analyzing how well executed community planning might minimize crime and increase safety in segregated city areas. The importance of actively involving citizens in decision making is vital to achieve social sustainability in a community. The purpose of the study is to create an exemplifying idea of how the district area could develop and excel in a positive way. The study is based on opinions from adolescents living in the area in question and will be compared and used in relation to police officers needs to be able to do their job in the area. To reach the results, workshops with the adolescents and an interview with a police officer took place. The goal is to develop an example of how to minimize crime in a segregated city district. The proposal of how to design the area is focused on the need for lighting, openness and sightlines as is asked for. It also includes places to gather, which also is needed in the area. The study can be used to form ideas of ways to form public spaces in socially problematic areas.