No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma musiklärare och musiker i Sverige resone- rar kring begreppet personligt uttryck. Detta görs genom kvalitativa intervjuer. Det teoretiska perspektivet är hermeneutik. I resultatet framkommer flera olika sätt att se på, och förhålla sig till begreppet personligt uttryck, som visar sig vara svårdefinierat. Personligt uttryck kan tol- kas som ett sätt att vara och förhålla sig till musik och livet som stort eller till exempel som resultatet av de estetiska val musikutövaren gör när den spelar. I diskussionskapitlet dras slut- satser om att personligt uttryck kan visa sig på flera olika sätt, och upplevas på flera olika sätt. I diskussionen diskuteras hur hantverksmässiga och tekniska kunskaper kan ställas i relation till personligt uttryck, och det visar sig att det finns åtskilda sätt att resonera kring detta. / The purpose of the study is to investigate how active music teachers and musicians in Sweden argue about the concept of personal expression. This will be done through qualitative inter- views. My theoretical perspective is hermeneutics. The result shows several different ways of looking at, and relate to the concept of personal expression, which proves to be difficult to define. For example, you can see personal expression as a way of being and referring to music and life as big, or as the result of the aesthetic choices the musician makes when playing. The discussion chapter concludes that personal expression can be manifested in several different ways, and is experienced in several different ways. The discussion discusses how craft and technical knowledge can be put in relation to personal expression, and it appears that there are separate ways to reason around this.

Vallmusik har länge varit en del av folkmusiken som personligen fascinerat mig mycket och känts svår att greppa. Jag tycker att den låter både enkel och komplex på samma gång och att det är något speciellt med både uttrycket i musiken och i tonaliteten som särskiljer sig från annan musik. Det påminner mig också om det som slog an i mig när jag först föll för folkmusik; något enkelt och lite vemodigt men samtidigt starkt och tidlöst. Svårt att sätta fingret på, men kanske själva kärnan av det jag dras till generellt i folkmusiken. I den här stilanalysen har jag valt att fokusera på en del av vallmusiken som är vokal - nämligen kulning.  Det finns så mycket att hämta för mig i vallmusiken i allmänhet och kulningen i synnerhet. Jag vill utforska hur jag kan överföra det jag hittar till mitt eget skapande och min röst, utifrån mina förutsättningar och preferenser, och samtidigt ha förankring i traditionen.

Syftet med studien är undersöka hur såväl lärare som elever på gymnasieskolans estetiska pro- gram och på musikhögskola ser på begreppen konstnärligt, musikaliskt och personligt uttryck. Tidigare forskning på området visar att det inte finns någon entydig definition av begreppen. Studien har genomförts genom fokusgruppsamtal med lärare från en gymnasieskola, lärare från en musikhögskola, elever från en gymnasieskola och studenter från en musikhögskola. I ana- lysen av intervjuerna har ett diskurspsykologiskt perspektiv använts. I resultatet presenteras två övergripande tolkningsrepertoarer per begrepp. Det framkommer att musikaliskt uttryck kon- strueras som speltekniskt kunnande och som musikens uttryck. Konstnärligt uttryck konstrueras som skapande samt som fördjupning och spetskunskaper. Personligt uttryck konstrueras som eget och något unikt samt som musikalisk tolkning. Resultatet visar att det inte finns ett sätt att definiera begreppen utan flera. I diskussionen diskuteras svårigheter med att definiera begrep- pen då dessa anses gå ihop med varandra och att kontexten och erfarenheten av att använda dem har betydelse för hur de kan definieras. Vidare diskuteras även begreppen i relation till Skolverkets kursplaner. / The purpose of the study is to investigate how teachers as well as pupils at the upper secondary school's aesthetic program and at the music college approach the concepts of artistic, musical and personal expression. Previous research in the field shows that there is no clear definition of the concepts. The study was conducted through focus group interviews with teachers from a secondary school, teachers from a music college, students from a high school and students from a music college. In the analysis of the interviews, a discourse psychological perspective has been used. The result presents two general interpretation repertoires per concept. It appears that musical expression is constructed as technical knowledge and as the expression of music. Ar- tistic expression is constructed as creation as well as profound and expert knowledge. Personal expression is constructed as peculiar and something unique and as a musical interpretation. The result shows that there are different ways to define the concepts. The discussion discusses dif- ficulties in defining the concept though the concepts are considered to overlap with each other and that the context and experience of using the concepts are important for how the concepts can be defined. The concepts are also discussed in relation to Skolverkets curriculum.

Denna studie syftar till att öka kunskapen om vilken syn frilansande och undervisande improvisationsmusiker har kring skapandet av ett personligt uttryck och hur de anser att ämnesområdet kan hanteras i musikundervisning. I bakgrundskapitlet ges en överblick av begreppet personligt uttryck och därefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ämnesområdet. Nästkommande kapitel om teoretisk bakgrund beskriver det sociokulturella perspektivet i egenskap av teoretisk utgångspunkt. Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra frilansande improvisationsmusiker med stor pedagogisk erfarenhet i ämnesområdet. I resultatet beskrivs analysen av hur improvisationsmusikers syn på hur ett personligt uttryck kan skapas och hur de som pedagoger ser på undervisning inom detta område. Det framkommer bland annat att ett personligt uttryck handlar om att bejaka sin smak och vilja samt att självförtroende, hantverksskicklighet och inspiration är aspekter att ta hänsyn till. I det avslutande diskussionskapitlet lyfts delar av studiens resultat till diskussion i relation till det sociokulturella perspektivet på lärande samt till tidigare forskning. Häri resoneras det utifrån teman som det kollektiva minnet, musikens språk, musikers verktyg, ett unikt uttryck samt skolans funktion. / This study aims to increase the knowledge of what opinions freelancing and teaching musicians within the improvised music genres have on the creation of a personal expression and how they consider the subject can be handled in music education. The background chapter provides an overview of the concept of personal expression, followed by a presentation of previous research in the field. The next chapter describes socio-cultural perspective, serving as a theoretical basis. The data material consists of four qualitative interviews with freelance improvisers with great educational experience. The result chapter presents the analysis of the musician's view of how a personal expression can be created and how they as teachers consider teaching in this area. The chapter includes how a personal expression is about to affirm ones taste and desire and that confidence, skill and inspiration are aspects to take into consideration. The concluding discussion chapter highlights aspects from the study's result chapter in relation to the socio-cultural perspective on learning and to previous research. Here the themes are among others the collective memory, musical language, musician's tools and the role and function of the school.

Syftet är att undersöka sånglärares uppfattningar om och kommunikation av betygskriterier i sång på gymnasieskolans estetiska program. I bakgrundskapitlet presenteras litteratur och forskning kring begrepp som är centrala för studien. Det har ännu inte publicerats någon forskning om de betygskriterier som i föreliggande studie utgörs av de subjektiva skrivningarna ”personligt uttryck” och ”tillfredsställande musikaliskt resultat”. I arbetet har kvalitativa intervjuer använts som forskningsmetod. Intervjuer gjordes med tre sånglärare som har betygsatt elever enligt de betygskriterier som står i fokus för denna studie. Resultatet pekar på att personligt uttryck kan vara individens personliga uttryck, det uttryck vi har genom att bara vara människa, men i en förhöjd form. Det kan också handla om interpretation. Vidare visar resultatet på att musikaliskt tillfredsställande resultat nås genom grundläggande gehör och formkänsla. Sånglärarna förmedlar betygskriterierna och de kvalitetskrav som följer framförallt genom betygssamtal med eleven. Alla sånglärare betonar även  elevens självständighet och egen drivkraft som förtsättningar för att nå högsta betyg. I diskussionskapitlet jämförs studiens resultat med de teorier och den tidigare forskning som presenterats i bakgrundskapitlet. Avslutningsvis förs diskussioner kring arbetets betydelse och fortsatt forskning inom området. / The purpose is to investigate vocal teachers’ perceptions and communication of the assessment criteria in singing at aesthetic programs in high school. The background chapter presents concepts that are central to the study. It has not yet been published any research on the rating criteria which in the present study consists of the subjective wordings "self-expression" and "musically satisfying results". Qualitative interviews are used as a research method. Interviews were conducted with three singing teachers who rated students according to the rating criteria which are the focus of this study. The results indicate that self-expression may be the individual's personal expression, the expression we have just by being human, but in an enhanced form. It may also involve interpretation. Furthermore, the result shows that musically satisfying results is reached by basic hearing and sense of form. The singing teachers convey rating criteria and the quality mostly by grading conversation with the student. All singing teacher also emphasizes the student's autonomy and its own momentum continuations to achieve the highest rating. The discussion section compares the results of the study of the theories and previous research presented in the background section. Finally, discussions are underway about the importance of the study and continued research in the area

I filmen Ljusbrus gestaltas tankar i form av bild och musik. Med introspektion som metod har jag, utifrån egna loggboksanteckningar kring skapandesessioner, undersökt min kreativa process. Syftet var att undersöka mitt personliga estetiska uttryck. Utgångspunkter i undersökningen är: Hur jag formulerar det jag hittar inom mig, hur jag blir medveten om vad som är mitt personliga uttryck, hur jag väljer uttrycksform och vilka medier som är lämpliga att använda. För att få tillgång till mitt inre gjorde jag en fenomenologisk analys av loggboksanteckningarna. Resultatet blev ett synliggörande av ett arbetsflöde där positiva känslor byttes ut till negativa känslor vilka jag behövde möta och bearbeta för att komma vidare i processen. I mitt inre pågick en diskussion om hur känslor och uttryck kan synliggöras och tydliggöras. Riktningen i skapandet påverkades då idén om att hitta ett tydligt sätt att formulera mitt inre blev mer avlägsen. Avslutningsvis formulerade jag några teser kring personligt uttryck. Med dem som grund har jag som ambition att ytterligare undersöka personligt uttryck utifrån ett konstnärlig pedagogiskt perspektiv.