This thesis will show that, in its original form, “The Turn of the Screw” acted as a monument to the intellectual unity shared between Henry James and his brother William. Through evaluating James’ biography, memoirs, and letters with William, this thesis will illustrate the subtle collaborative inspirations that initially helped James write the first twelve-part serial edition of “The Turn of the Screw” for Collier’s Weekly, which ran from January 27, 1898 until April 16, 1898. I will also demonstrate the effect of William’s philosophy and his death on the revisions James’ made to his story as published in the twelfth volume of his New York Edition (NYE).

[pt] Em suma, o objetivo desta investigação é demonstrar o caráter logodicéico da idéia de Deus e sua peculiar cosmologia, cujas ambições mais evidentes consistem na fundamentação da moral em bases sólidas, e no alcance de uma solução ao problema existencial do sentido da vida, demonstrando ainda o caráter teodicéico (e, portanto, igualmente logodicéico) da doutrina metafísica que a acompanha, nomeadamente no que concerne à natureza humana, que se supõe dotada de livre-arbítrio. Finalmente, o presente estudo demonstrará o fracasso da logodicéia da idéia monoteísta de Deus, e das teodicéias que a acompanham, em significar a experiência do mal. / [en] This thesis intends to be a mere effort of critical analysis of the idea of God as an attempt to give a metaphysical and a religious answer to the problem of the meaning, as well of certain arguments in defense of this idea. – But mainly this essay intends to investigate the failure of the theodicy in finding a solution to the problem of evil.

Made available in DSpace on 2016-04-25T19:20:56Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Martim Vasques da Cunha de Eca e Almeida.pdf: 2045988 bytes, checksum: f3491b41f6ba7b2c38e5f1b05d59afec (MD5) Previous issue date: 2008-12-17 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / This Master Degree thesis, Thomas More and the religious crisis in humanist thinking: the utopian crossroads, studies the life and work of More between 1478 and 1516, expecting to show it is representative of the religious crisis which the whole European humanism was undergoing at that time. We surmise the book which depicts most clearly this crisis is Utopia (1516). In our analysis, we used several instrumental concepts developed by the philosophers Eric Voegelin, Leo Strauss, Michael Oakeshott and others, in order to examine in detail both the historical period indicated above and the Utopia, and conclude that most future tendencies of modernity were already indicated there / O objetivo da dissertação de mestrado Thomas More e a crise religiosa no pensamento humanista: o impasse da utopia é estudar a vida e a obra do grande pensador humanista entre os anos de 1478 e 1516, com a justificativa de que a sua análise mostrará de que ela é representativa da crise religiosa que ocorria no pensamento humanista europeu daquela época. Nossa hipótese é de que o livro que retrata essa crise é Utopia (1516). Para isso, abordaremos conceitos de filósofos como Eric Voegelin, Leo Strauss, Michael Oakenshott e outros, além de uma análise minuciosa do período histórico demarcado e do escrito Utopia, para chegar à conclusão de que ali já se encontravam as tendências futuras da modernidade

In conceptualising the new visibility of postsecular social work this thesis develops alternative perspectives to former secular, liberal and neoliberal hegemonies within the profession. Firstly secularism is considered as compromising deliberative and participatory democracy by inhibiting religious citizenship within the public sphere and in response the new visibility of postsecular social work incorporates the inclusion of religious perspectives into social welfare considerations with particular reference to faith based social action. Secondly liberalism is observed as perpetuating the marginalisation of religion, tolerated merely as a personal lifestyle choice, from public legitimacy and the new visibility of postsecular social work therefore recognises the contribution of public religion to addressing social welfare concerns in challenging this marginalisation. Thirdly neoliberalism is critiqued as an outcome of the marginalisation of religion from the public sphere by both secularism and liberalism and accordingly the new visibility of postsecular social work engages with political economy in the interests of social welfare and social justice. Resultantly the new visibility of postsecular social work affirms faith and reason as integral to public religion which is indicative of a new politics of social work that develops postsecular, post-liberal and postneoliberal perspectives through the reconfiguration of Christian socialism.

This paper examines the role played by death in the philosophy of Nishitani Keiji, through the nondual logic of contradictory identity developed by his teacher and founder of the Kyotoschool of philosophy, Nishida Kitarō. I explore Nishitani’s understanding of how Nothingness, nihility, through our awareness of death penetrates and nullifies existence itself, how the irreality of all being comes to the fore to make being itself unreal. The nullifying nothingness of nihility, however, is still nothingness represented as a something; it is a reified nothing, defined as the antithesis to being and thus still seen as a corollary of being itself. A truly absolute nothingness, what Nishitani calls Śūnyatā, emptiness, must be a nothingness so devoid of being as to not even be nothing; it must be absolutely nothing at all, and thus nothing else than being itself. The final chapter of my paper seeks to apply this nondual understanding of being and nothingness to the question of death itself; to understand the ontological meaning of death - the passage from being to non-being - when being and non-being have been one from the very beginning. The paper also seeks to blur the lines between what has traditionally been considered philosophy and religion, using the thinking of the Kyoto school to point to the deeper ties between the two in the borderland that is buddhist philosophy.

Islam is the world's fastest growing religion. It is known to have an abundant and very rich amount of knowledge found in the Qur'an and the teachings of Prophet Muhammad, and as such, this religion has tremendously contributed not only to Muslim societies but also to the West. One aspect of this contribution explicated in this thesis is its contribution to the field of Conflict Resolution. The primary purpose of this study is to unearth the tradition of peace and conflict resolution that comes out of the religion of Islam, which is unknown to many Muslims today. In this study, existing literature in the field is examined, and a qualitative exploration is carried out, in order to formulate a better understanding of the dynamics of the Qur'an, hadith and other documents of Islam, as they relate to peace and conflict resolution. Utilizing a mixed methods approach, data collected for this study came from two sources: the existing literature regarding Islam and conflict resolution and the participants (Imams and religious scholars of Islam) interviewed through a questionnaire. To begin with, the thesis introduces the fundamentals of Islam and major concepts of the faith. It proceeds with Qur'anic and hadith injunctions on peace and conflict, and how those divine revelations as believed by Muslims, were applied by Prophet Muhammad and his early followers. This work is concluded with the opinions and interpretations of the scholars regarding the original question of this study and the matters discussed in the literature review. The thesis deals with the teachings of the Qur'an and only investigates and analyzes historical events from the lifetime of Prophet Muhammad and the early caliphate of Islam. In the process, to further explore the concept of conflict resolution in Islam, interpretations of Muslim scholars and imams are included in this document review of the sacred texts of Islam. Some questions addressed in this research are, how might this knowledge be valuable to Muslims today in these times of great turmoil involving the Muslim world after September 11? Where do the primary sources of Islam, the Quran and the hadith, stand as far as peace and conflict are concerned? And most importantly, what does Islam have to teach about conflict resolution?

<p>Jag ämnar med den här uppsatsen att belysa det teologiska språket som den mänskliga konstruktion jag anser det vara. Mitt syfte är att fokusera på faran att ensidigt betona metaforen om Gud som en man, som personlig och opersonlig varelse, och att diskutera den metaforiska innebörden hos den bibliska Gudsbilden och att påskina den revidering jag anser vara nödvändig i det metaforiska språket av Gudsbilden, som är genomsyrat av en patriarkalisk anda. Det andra blir litteraturstudier med anknytning till ämnet och en slutlig avhandling och diskussion med hjälp av vad jag fått fram.</p>

<p>Michel Onfray är idag den mest lästa och omdebatterade franske filosofen. Boken Handbok för ateister som utkom förra året har bara i Frankrike sålt i 200 000 exemplar och har hittills utkommit i 9 länder. En av anledningarna till att han vunnit en bred publik är att författaren lyckas med att skriva klargörande och enkelt om angelägna frågor. Konflikter mellan ateister och teister uppstår ständigt och mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilken kritik som riktar sig mot ateister som Michel Onfray. Vad anser Onfray om monoteismen?</p><p>Jag har använt mig av närläsning av boken Handbok för ateister, vidare gjorde jag en mediesökning där jag letade fram olika artiklar och bloggar som riktade sin kritik mot den boken och mot Michel Onfray.</p><p>Onfray riktar en skarp kritik mot alla monoteistiska läror som kristendomen, judendomen och islam. Dessa delar en serie identiska förakt: hat mot förnuftet och intellektet; hat mot friheten; hat mot alla böcker i namn av en enda; hat mot livet; hat mot sexualiteten, kvinnorna och njutningen; hat mot det feminina; hat mot kropparna, begären och drifterna. Enligt Onfray försvarar judendomen, kristendomen och islam: tro och trosvisshet, lydnad och underkastelse, dödslängtan och passion för det hinsides, kyskheten, jungfrudomen och monogam trohet, makten och modern, själen och anden. Onfray argumenterar för ett hedonistiskt förhållningssätt och att vi skall knyta an till upplysningstidens ideal där förnuftet står i centrum. Han förespråkar en ”ateologi”.</p><p>För de som riktar sin kritik mot Onfrays sätt att tänka är det svårt att förstå religionskritiker som helt och hållet blundar för religionens positiva funktioner. De menar att överallt där religion förekommer kan man finna verktyg och metoder som bidrar till att utveckla medvetandet i riktning mot tillit, respekt och medkänsla. Överallt i världen söker sig människor i nöd till religionerna och får på olika sätt hjälp. Moder Theresas ihärdiga arbete bland fattiga, sjuka och döende i den indiska staden Calcutta är ett klart sådant praktiskt uttryck för mänsklig omsorg och kärlek. Min slutsats efter att jag har gjort den här undersökningen är att man måste acceptera att vi alla är olika, har olika värderingar och att respektera andras åsikter även om de ibland står emot våra egna. Kunskapen är något som gör att många frågor och fördomar försvinner om man bara tillåter sig själv att ha ett öppet sinne för alla människor.</p>

<p>Denna uppsats är en explorativ studie ur relationistiskt perspektiv av vad som bidrar till välbefinnande och hälsa i vårdsammanhang. För att ange och beskriva relationella förhållanden har Martin Bubers dialogfilosofi använts som teoretisk modell. Grundrelationer som uppstår mellan Jag-Du eller Jag-Det och återfinns i dimensionerna, människa-det andliga, människa-människa, människa-natur. Denna filosofi har tillsammans med Katie Erikssons vårdteori i ”Vårdandets idé” använts i en hermeneutisk analys av praktiska vårdmöten. Utifrån dessa teorier har en jämförelse och därefter syntes varit utgångspunkt i analysarbetet. Vårdmötena skildrar vård ur olika perspektiv, patient, anhörigvårdare samt vårdpersonal, inom olika vårdsammanhang. Studien är subjektiv och inte generell i sin kvalitativa ansats men resultatet visar ändå på viktiga relationella samband som bidrar till upplevelser av hälsa och helhet i läkeprocessen. Det är viktigt att dessa relationsaspekter som resurs för läkedom får plats i vårdplaneringen utifrån Hälso- och sjukvårdslagens intentioner. Denna helhetssyn har dock inte funnits i tillräcklig utsträckning inom befintlig offentlig sjukvård på grund av ett endimensionellt biomedicinskt synsätt på människan som haft tolkningsföreträde inom denna under en längre period. Denna studie visar på det subjektiva värdet av den mångdimensionella synen på och bemötandet av människan, patienten inom vården. Detta medför möjlighet till upplevelse av helhet och delaktighet i läkeprocessen.</p>

<p>Mitt syfte med detta arbete är att försöka belysa den svårighet som både Jung och Buber såg för människan att finna helhet och äkthet i livet. Denna fråga är för mig högst aktuell i det samhälle jag lever i idag. Genom en uppdelning av tiden och rollerna har helheten gått förlorad vilket hotar att splittra människan. Risken är att hon alieneras till sig själv och andra människor. Denna alienering visas genom meningsförlust och en relativiserande hållning. Med Jungs respektive Bubers tankar vill jag jämföra deras slutsatser och därefter finna svar på det transcendentas (det heligas) roll för människans helhet och möjlighet att vara människa.</p><p>Frågor som jag vill försöka besvara:</p><p>- Skiljer sig Jungs Själv och Bubers eviga Du från varandra?</p><p>- Vad blir den praktiska skillnaden ifråga om individuationen?</p><p>- Hur relaterar femtiotalets konflikt dem emellan till de föregående frågorna?</p><p>- Vad kan vi idag lära oss av denna konflikt?</p>