Elektriskt och elektroniskt avfall (WEEE) är den snabbast växande avfallskategorin inom EU, samtidigt som det är en av de mest skadliga formerna av avfall för människors hälsa och miljön om det inte samlas in och tas om hand på rätt sätt. Sverige påbörjade insamlingen av el-avfall 2001 och samlar idag in 16,27 kg el-avfall perperson vilket är av de högsta insamlingsnivåerna inom EU, men trots det slängs fortfarande smått el-avfall så som hushållsprodukter, mobiltelefoner och lågenergilampor i andra avfallsfraktioner. För att lösa detta problem talar man om behovet av ökad tillgänglighet på insamlingsplatser och information, men undersökningar av hushållsavfallets sammansättning visar att innehållet av el-avfall i stort sett är oförändrat, trots ökad tillgänglighet och information. De studier som ligger till grund för dagens förbättringsåtgärder har antingen tittat på insamlingssystemets brister utifrån ett nationellt perspektiv eller på effektiviteten av alternativa lokala insamlingssystem. Utifrån dessa har slutsatser dragits om allmänna brister och potentiella förbättringsåtgärder. Statistik visar samtidigt att insamlingen av el-avfall skiljer sig åt markant mellan olika platser i landet, och att somliga kommuner har förvånansvärt effektiva system jämfört med andra. Med hänsyn till detta så finns en uppenbar risk att dagens förbättringsåtgärder är suboptimala. Istället för att undersöka styrkor och svagheter med specifika insamlingssystem så studeras i denna uppsats skillnaderna mellan två svenska kommuner, en med hög och en med låg insamlingsnivå av diverse elektronik ochgasurladdningslampor, med syftet att skapa en bättre förståelse för vilka faktorer som bidrar till en effektiv insamling. Skillnaderna som studeras är tillgängligheten på insamlingsplatser och informationen i anslutning till dessa, kommunernas arbetsinsatser samt invånarnas kunskap, attityder och preferenser, uppgivna beteenden och subjektiva uppfattning om insamlingssystemens tillgänglighet och funktion. Vidare studeras även om kommuninvånarna informerats i enlighet med den lagstiftning som finns på området och vad invånarna har för attityder till, och preferenser kring, ett eventuellt pantsystem för lågenergilampor och smått el-avfall. Frågeställningarna studeras genom en kombination av intervjuer med nyckelpersoner, inventering av insamlingsplatser samt en enkätundersökning. Resultaten av studien visar att det finns skillnader på samtliga undersökta områden, med undantag för invånarnas kunskap. Av skillnaderna dras slutsatsen att det finns ett antal åtgärder som sannolikt skulle kunna öka insamlingen av el-avfall i Sverige. På lokal nivå kan sannolikt ett ökat kommunalt engagemang och arbete med frågan om el-avfall, i kombination med ökad tillgänglighet på insamlingsplatser samt god och välanpassad information i anslutning till dessa, öka insamlingen av el-avfall. På nationell nivå kan sannolikt en skärpt tillsyn som tvingar kommunerna att följa informationskravet i aktuell lagstiftning leda till en ökad medvetenhet bland svenska medborgare, vilket i sin tur sannolikt kan bidra till minskade mängder felsorterade lågenergilampor och smått el-avfall. Slutligen tycks ett eventuellt pantsystem för lågenergilampor och annat smått el-avfall vara ytterligare ett sätt att öka insamlingen. Studien tyder på att ett pantsystem skulle kunna öka människors benägenhet att lämna in dessa produkter till återvinning, minska mängden upplagrad elektronik i hemmen, erbjuda nya möjligheter vad gäller märkning och uppföljning av produkter samt potentiellt kunna minska insamlingskostnaderna. / Waste electrical and electronic equipment (WEEE) is the fastest growing waste stream within the EU, and at the same time of the most hazardous forms of waste, threatening both human health and the environment if not properly collected and treated. Sweden started a separate collection of WEEE in 2001, and with 16,27 kg of WEEE collected per person in 2011 it has one of the highest collection rates within the EU. Despite this, small WEEE is still ending up in all types of household waste. To solve this issue, the need for increased availability of collections points and information is frequently discussed, but despite improvements in these areas the content of WEEE in household waste remains relatively stable. The studies that make up the basis of today’s improvement work, have either been looking at shortcomings of the collection system from a national point of view, or on the effectiveness of alternative local collection systems. Based on these studies, conclusions about the general shortcomings of the system and potential ways of improvement have been drawn. At the same time, statistics show that the collection of WEEE differs substantially between different parts of Sweden, and that some municipalities have surprisingly efficient collection systems compared to others. With regard to his, current improvement strategies may not be optimal. Instead of looking at the strengths and weaknesses of specific collection systems, this study looks at the differences between two Swedish municipalities, one with a high and one with a low collection rate of small WEEE and compact fluorescent lamps, with the aim of creating a better understanding of factors that may contribute to high collection rates. The differences that are studied are the availability of collection points and the information in connection to these, the municipalities’ work and the resident’s knowledge, attitudes, preferences, subjective behavior and subjective perception of the collection system’s availability and functionality. Furthermore, the thesis examines whether the residents have been informed in accordance with European and national WEEE-legislation and what their attitudes and preferences are regarding a potential deposit system for small WEEE and compact fluorescent lamps. The results show that differences can be seen in all areas but the residents’ knowledge. From the observed differences, conclusions about possible ways of improving the collection of WEEE in Sweden are drawn. On a local level, increased municipal engagement and work efforts, in combination with increased access to collection points along with appropriate and well customized information in connection to these, is likely to increase the collection of WEEE. On a national level, increased supervision that forces municipalities to comply with the information requirements in European and national legislation, may lead to an increased awareness among Swedish citizens, which may in turn lead to a decrease in wrongly sorted small WEEE and compact fluorescent lamps. Finally, a potential deposit system for small WEEE and compact fluorescent lamps may be yet another way of increasing collection rates. The results suggest that a deposit system may in fact increase the motivation of citizens to recycle these products, decrease the amount of old electrical and electronic equipment currently stockpiled in private households, offer new possibilities to mark and track products and potentially lower the costs of collection. / <p>Granskare:</p><p>Lisa Dahlén, Universitetslektor vid Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, avdelningen för Geovetenskap och miljöteknik, Luleå tekniska universitet*Lisa.Dahlen@ltu.se</p><p></p><p>Thesis evaluator:</p><p>Dahlén, Lisa, University Lector (Luleå University of Technology, Division of Geosciences and Environmental Engineering, Department of Civil, Environmental and Natural Resources Engineering)*Lisa.Dahlen@ltu.se</p>

Syfte: Ett problem som konstaterats är att rekrytera och behålla skyddsombud inom byggbranschen. Bristen på frivilliga och engagerade skyddsombud kan bidra till lägre säkerhet på byggarbetsplatser. Syftet är att undersöka hur skyddsombuden upplever sin arbetssituation i dagsläget, samt att utreda vad som kan förändras för att situationen ska bli bättre.  Målet med examensarbetet är att ta reda på vad som kan förändras för att fler ska vilja vara skyddsombud. Detta undersöks genom huvudfrågeställningen: Varför vill inte fler vara skyddsombud? Huvudfrågan bryts ned och besvaras genom två delfrågeställningar: Vilka nackdelar finns i rollen som skyddsombud?  Vad behöver förändras för att situationen ska bli bättre?  Metod: För att nå målet genomförs en fallstudie. Fallet är Skanska Hus region väst och begränsas till yrkesgruppen skyddsombud. Intervjuer och enkäter används som undersökningsmetoder, vilka utformas kvalitativt. Intervjuer genomförs med huvudskyddsombud. Huvudskyddsombuden har en bred bild av situationen då de har kontakt med samtliga arbetsplatser inom sitt distrikt. Enkäter skickas ut till alla lokala skyddsombud i regionen, detta för att få en bred svarsfrekvens. Resultat: En stor anledning till de nuvarande skyddsombudens bristande engagemang är att de inte får gehör, vilket gör att de känner sig ensamma. Det finns inte acceptans för att säkerhetsarbete tar tid och skyddsombuden får dåligt samvete när de tvingas lämna sin arbetskollega för detta.  För att förbättra situationen måste skyddsombuden få mer gehör. Säkerhetsförståelse och acceptans för säkerhetsarbete måste ökas bland alla på arbetsplatsen. Skyddsombuden behöver känna att de kan och tillåts påverka projektet. Konsekvenser: För att lösa problemet måste situationen för de som är skyddsombud förbättras. Om de nuvarande skyddsombuden är nöjda så kommer de sprida en positiv bild vidare till sina medarbetare, de potentiella nya skyddsombuden. Skyddsombudens situation kan förbättras genom följande punkter:  Skyddsombuden måste få mer gehör från övriga på arbetsplatsen. Skyddsombuden ska med fördel ligga utanför projektets tidplan. Skyddsombuden bör involveras i ett tidigare skede av projektet. Begränsningar: Examensarbetet har avgränsats till att enbart undersöka skyddsombudets roll utifrån deras eget perspektiv. Med tanke på arbetets omfattning har övriga rollers uppfattning om skyddsombuden utelämnats från undersökningen. Undersökningen har inte heller fokuserat på att undersöka hur förbättringar kan genomföras. / Purpose: A stated problem in the construction industry is to recruit and keep safety officers. The lack of willing and engaged safety officers could result in lower safety at construction sites. The purpose of this report is to examine how the safety officers are currently experiencing their work environment and examine what can be changed to improve the situation.  The aim of this thesis is to find out what can be improved for more people to want to be a safety officer. This is examined by the main question: Why do not more people want to be a safety officer? The main question is answered by two sub-questions: Which difficulties exists in the role as a safety officer?  What changes needs to be done to improve the situation? Method: To reach the aim of the report a case study was performed. The case is Skanska Hus Väst and is limited to the profession safety officers. The method of investigation is interviews and questionnaires, which are qualitatively conducted. The interviews are conducted with the chief safety officers. The chief safety officers can see the broad picture of the situation since they continuously keep contact with all the construction sites in their district. The questionnaires are sent to all the local safety officers in all the districts in the entire region.  Findings: One reason for the lack of engaged safety officers is that they do not receive the necessary respect and response from their coworkers. It makes them feel alone. There is no acceptance for safety work and the time that is needed, which give the safety officers a bad conscience when they are forced to leave their work partner. To improve the situation the safety officer’s must receive more respect from their coworkers. Knowledge and acceptance concerning safety must be improved among all workers on the construction site. The safety officers need to feel that they can, and are allowed to, influence the project.  Implications: To solve the problem the current safety officer’s situation must be improved. If the existing safety officers are pleased they will give a positive picture of the role to their coworkers, the potential new safety officers. The safety officers’ situation can be improved by the points that follows: The safety officers must receive more respect from others in the construction site.  The safety officers should advantageously be placed separate from the time plan of the project. The safety officers should be involved in an earlier stage of the project.  Limitations: The report has been limited to only examining the role of the safety officer and their own perspective. The views of safety officers from the perspective of other roles at the construction site has been omitted from the thesis. The report does not investigate how to perform the changes.

Second hand har genomgått olika faser sedan många år tillbaka och har med tiden ändrat status för konsumenten. Idag kan second han bäras med omtanke för miljön och hållbar konsumtion eller som en modetrend. Idag har det utvecklats fler second hand-verksamheter som möter den allt mer miljömedvetna konsumenten. Tidigare forskning har givit kunskap om olika barriärer och motiv kopplat till second hand, men inte satt dessa barriärer och motiv i relation till köpprocessen. I vår studie tillämpar vi “teorin om planerat beteende” och analyserar gymnasieelevers resonemang kring barriärer och motiv i förhållande till köpprocessens olika steg. Genom att studien tillämpar dessa perspektiv, bidrar det därmed till en djupare förståelse om gymnasieelevers attityder och beteenden. Syftet med studien är att identifiera gymnasieelevers attityder till att handla second hand samt identifiera barriärer och motiv till att konsumera second hand. Resultatet från studien tillhandahåller följaktligen en ökad kunskap till befintliga second hand-verksamheter om gymnasieelevers attityder till att handla second hand i syfte att utveckla verksamheten. Studiens valda metod är en kvalitativ ansats där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med gymnasieelever via videoplattformen Zoom. Totalt 18 elever intervjuades i tre olika skolklasser i Västra Götaland. Sex elever från varje klass deltog i studien. De mest framträdande motiven till att gymnasieelever väljer att handla second hand är det “överkomliga priset” samt “omtanke för miljön” och de mest framträdande barriärerna till att inte vilja handla second hand är “kontaminerade kläder”, “begränsat utbud och tillgänglighet”, “oinspirerade butiksmiljöer” samt “grupptryck”. Motiven och barriärerna sätts i relation till köpprocessen och det visar sig att “överkomligt pris” och “kontaminerade kläder” identifieras i samtliga steg i köpprocessen. Studiens slutsatser är att ett attityd-beteendegap har identifierats hos gymnasieelever samt att barriärer och motiv kan placeras i köpprocessens olika steg. Även storlek på stad påverkar vilken attityd en gymnasieelev har till second hand-köp. Rekommendationer utifrån studiens resultat tyder på att second hand-verksamheter behöver förbättra och effektivisera sin marknadsföring, öka tillgängligheten av butiker för att nå fler konsumenter samt att utveckla butiksatmosfären till en attraktiv miljö för den unga konsumenten. Vår studie bidrar med kunskap om hur gymnasieelever resonerar om barriärer och motiv i köpprocessens olika steg. Kunskapen kan inte generaliseras på grund av studiens begränsade urval och för framtida forskning rekommenderas därför ett bredare urval av respondenter med större geografisk spridning. / Second hand has undergone several phases historically and has over time changed status due to the consumer perception. These days second hand could be worn with concern for the environment, sustainable consumption or as a fashion trend. More second hand businesses have been developed as a response to the increasingly environmentally conscious consumer. Previous research has provided knowledge about various barriers and motives connected to second hand but did not put these barriers and motives in relation to the buying process. In our study, we apply the “theory of planned behaviour” to analyze high school students’ reasoning about barriers and motives in relation to every step of the buying process. Through these perspectives, the study contributes to a deeper understanding of young consumers’ attitudes and behaviors. The main purpose of this study is to identify high school students’ attitudes towards second hand shopping and to identify barriers and motives for consuming second hand. The result from the study will consequently provide an increased knowledge to existing second hand-retailers about high school students' attitudes toward secondhand-buying, in purpose of a business development. This study’s research design is based on a qualitative approach, where semi-structured interviews were conducted with high school students via the video platform Zoom. A total of18 students were interviewed in three different classes in Västra Götaland. Six students were chosen from each class to participate in this study. The most prominent motives for highschool students to shop second hand are the affordable price and the concern for the environment. Regarding the barriers for not having a willingness to perform a buying were “contaminated clothes”, “limited supply and availability”, “uninspired stores” and “peerpressure”. The motives and the barriers are put in relation to the buying process and it turns out that “affordable price” and “contaminated clothes” are identified in all steps in the buying process. Conclusions from the study shows that attitude-behavior gap is identified in high school students and that barriers and motives can be placed in various steps of the buying process. The size of the city also affects the attitude of a high school student towards secondhand-buying. Implications based on the results of the study indicate that second hand-business need to improve their efficiency of marketing, increase availability of stores to reach more consumers and to develop the store-environment for the purpose of attracting potential customers. Our study contributes with knowledge of high school students reasoning about barriers and motives in various steps of the buying process. The knowledge can’t be generalized due to the limited selection of the study. Further research could therefore widen the selection of respondents with a greater geographical spread.

Resultatet visar oss att människors konsumtionsvanor påverkas av våra beteenden. Både attityden mot beteendet, subjektiva normer och vår upplevda kontroll över köpet påverkar det slutliga utfallet av konsumtionen av märkeskläder. Det gäller framförallt för klädköp som är avsedda för att förbättra individens självbild. Vi kan också se relativt tydliga indikationer på att konsumtionen av märkeskläder som är avsedda att förbättra individens självkänsla har störst inverkan av individens attityd. Om individen har en positiv inställning mot att köpa märkeskläder för att öka sin självkänsla kommer den också i större utsträckning genomföra köpet. / The result shows us that people's consumption habits are affected by our behaviors. Both the attitude towards the behavior, subjective norms and our perceived control over the purchase affect the final outcome of the consumption of branded clothing. This is especially true for clothing purchases that are intended to improve the individual's self-image. We can also see relatively clear indications that the consumption of branded clothing intended to improve the individual's self-esteem has the greatest impact on the individual's attitude. If the individual has a positive attitude towards buying designer clothes to increase their self-esteem, it will also make the purchase to a greater extent.

Data from underlying research has become increasingly important to scientists and the public in recent decades. As a result, funders and journal publishers have become increasingly demanding that scientists share their data. Universities have also been encouraged to advance their data sharing support units as a result of this development. Earlier studies on data sharing among scientists have primarily explored the barriers to data sharing, while motivations and perceptions among scientists that have shared their data have been examined less. To this end, this thesis investigates perceptions and responsibilities on data sharing among ecologists that have shared data in an open data repository within the last 12 months. As a public-funded and university-supported repository, the Swedish National Data Service (SND) is selected for this purpose. Semi-structured interviews with six ecologists are conducted to evaluate their motivations and perceived responsibilities on data sharing, The theory of planned behavior (TBP) serves as theoretical framework. Earlier TPB models are adapted to include new factors that potentially influence data sharing behavior among ecologists. The interviews highlight several individual and institutional factors that influence ecologists' data sharing in the SND repository. On the individual level, the informants perceive a strong personal responsibility to share their data publicly. On the institutional level, they perceive that journals have a large responsibility, and the findings indicate that journal pressure, in isolation, has a positive impact on data sharing. Perceptions about the SND support are ambiguous among the informants. While generally perceived as helpful and quality enhancing, most informants found it stressful and time consuming to share their data via the SND support. Thus, the combination of journal pressure and perceived stress associated with preparing data for SND has a negative influence on the motivation to share the data in the repository. Unless data sharing in SND is facilitated, or the pressure from journals is mitigated, scientists might increasingly opt for using repositories that require less strict metadata descriptions. / Data från underliggande forskning har blivit allt viktigare för forskare och allmänheten under de senaste decennierna. Såväl forskningsfinansiärer som utgivare av vetenskapliga tidskrifter har ställt allt högre krav på att forskare ska dela sina data. Universiteten har också uppmuntrats att utveckla sina stödenheter för datadelning. Tidigare studier om datadelning bland forskare har i första hand undersökt hinder för forskare från att dela sina data, medan uppfattningar bland forskare som har delat sina data inte har undersökts i lika stor utsträckning. Denna avhandling undersöker uppfattningar och ansvar för datadelning bland ekologer som har delat data i ett öppet dataarkiv under de senaste 12 månaderna. Dataarkivet vid Svensk Nationell Datatjänst (SND) väljs för detta ändamål eftersom det stöds av flera universitet och är offentligt finansierad. Semistrukturerade intervjuer genomförs med sex ekologer för att utvärdera drivkrafter och upplevda ansvar kring datadelning. Teorin om planerat beteende (TBP) används som teoretiskt ramverk. Tidigare TPB-modeller anpassas för att inkludera nya faktorer som kan påverka datadelningsbeteendet hos ekologer. Intervjuerna belyser flera individuella och institutionella faktorer som påverkar ekologernas datadelning i SND. På individnivå upplever informanterna ett personligt ansvar att dela sin data offentligt. På institutionell nivå anser de att tidskrifter har stort ansvar och resultaten tyder på att påtryckningar från tidskrifter har en positiv inverkan på datadelning. Uppfattningar om SND-supporten är tvetydiga. Många upplevde stödet hjälpsamt och kvalitetshöjande, men också att det var stressigt och tidskrävande att dela sina data via SND-supporten. Således har kombinationen av påtryckningar från tidskrifter och upplevd stress i samband med förberedelse av data för SND en negativ inverkan på datadelning i arkivet. Såvida inte datadelningen i SND underlättas, eller påtryckningarna från tidskrifter mildras, kan forskare i allt högre grad välja att använda arkiv som kräver mindre strikta metadatabeskrivningar.

In the last decade the automobile industry has invested heavily in the developments of better vehicles, in regards to performance, emissions and also durability. The latest development has been the introduction of electric vehicles into the markets. The electric vehicles are touted as being better for the environment in terms of emissions and even low noise production. The United Nations Sustainable Development Goal 7 (Affordable and Clean Energy)calls for ensuring that everyone has access to affordable, reliable, sustainable, and modern energy. This goal is often geared towards moving the energy production to more renewable sources, making it highly relevant to electric vehicles. Electric vehicles are still fairly new in the market, so it’s worth exploring what the purchase intention looks like and how the interacting environmental factors contribute to the overall intention. This study aims to investigate consumer’s purchase intention in regards to electric vehicles and the influences that user beliefs, attitudes and risk perceptions have on the consumer’s final decision. The study also seeks to find out how the environmental risk aspects associated with the electric vehicles closely tie into the overall purchase intention. The method of collecting data was through a web-based survey where the respondents filled out different sections, the results of the survey were then studied and presented using quantitative analysis methods. The results of this study are presented with the help of previous research and theoretical frameworks that are relevant to the study topic. The study concluded that the purchase intention for electric vehicles was pretty high and that the factors influencing the intentions had more to do with personal gains or savings rather than an overall concern for the environment. The study also shows how subtly our actions can be influenced by behavioural social norms around us, this is shown in the fact that the perceived initial motivation behind the purchase intention of electric vehicles is the concern for the environment but on a deeper level it proves to be the result of social action norms. / Under det senaste decenniet har bilindustrin investerat mycket i utvecklingen av bättre fordon, när det gäller prestanda, utsläpp och även hållbarhet Den senaste utvecklingen har varit introduktionen av elfordon på marknaderna. Elfordonen anses vara bättre för miljön när det gäller utsläpp och till och med låg ljudproduktion. FN:s mål 7 för hållbar utveckling (prisvärd och ren energi) kräver att alla ska ha tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi. Detta mål är ofta inriktat på att flytta energiproduktionen till mer förnybara källor, vilket gör den mycket relevant för elfordon. Elfordon är fortfarande ganska nya på marknaden så det är värt att undersöka hur köpintentionen ser ut och hur de interagerande miljöfaktorerna bidrar till den övergripande avsikten. Denna studie syftar till att undersöka konsumenternas köpavsikt med avseende på elfordon och vilken inverkan användarens attityder och riskuppfattningar har på konsumenternas beslut. Studien syftar också till att ta reda på hur de miljöriskaspekter som är med elfordonen hänger ihop med den övergripande köpintentionen. Metoden att samla in data var genom en webbaserad enkät där respondenterna fyller i olika avsnitt, resultatet av enkäten studerades sedan och presenterades med hjälp av kvantitativa analysmetoder. Resultaten av denna studie presenteras med hjälp av tidigare forskning och teoretiska ramverk som är relevant med studienamne. Studien drog slutsatsen att köpintentionen för elfordon var ganska hög och att faktorerna som påverkade avsikterna hade mer att göra med personliga vinster eller besparingar snarare än en övergripande oro för miljön. Studien visar också hur subtilt våra beteende kan påverkas av sociala normer omkring oss, detta visar sig i det faktum att den upplevda initiala motivationen bakom köpintentionen av elfordon är omtanken om miljön men på ett djupare insikt visar sig att det vara resultatet av sociala beteendesnormer.

Syftet med studien är att undersöka hur oro för klimatet påverkar konsumenters köpintentioner av återvunna kläder. På grund av pågående klimatförändringar måste populationen ändra sitt konsumtionsbeteende mot en mer miljömässigt hållbar strategi. Återvunna kläder ger ett mindre avtryck på klimatet eftersom det krävs mindre energi att producera och genererar mindre avfall. Tidigare forskning visar att män och kvinnor har olika köpintentioner när det kommer till miljömässigt hållbara kläder. Med utgångspunkt från tidigare forskningsfynd kommer denna studie även att undersöka om kön är en faktor som påverkar till vilken grad respondenterna oroar sig över klimatet. En kvantitativ datainsamlingsmetod används genom en webbenkät. Resultaten från en korrelations- och regressionsanalys visar att oro för klimatet påverkar köpintentionen av återvunna kläder. Resultatet visar även att kön bär en betydande roll i hur oroade respondenterna är över klimatet. Denna studie bekräftar teorin om planerat beteende och forskningen visar hur beteendemässiga övertygelser påverkar intentioner och därmed beteenden. / The purpose of this study is to investigate how environmental concerns affect consumers' purchase intentions of recycled clothing. Because of ongoing climate change, the population must change their consumption behavior towards a more sustainable approach. Recycled clothing has a smaller impact on the environment since less energy is needed in the production and it gives less waste. Previous research shows that men and women have different purchase intentions when it comes to sustainable clothing. Because of findings from previous research, this study will examine if gender is a factor that affects environmental concerns. A quantitative collection method is applied through an online survey. The result from a correlation- and regression analysis shows that environmental concern affects purchase intentions of recycled clothing. Findings from the study also included that gender plays a role in how concerned the respondents were for the environment. The study validates the theory of planned behavior model and the research displays how behavioral beliefs affect intentions and therefore behaviors.

Background: The tourism industry is one of the largest industries in the world, with annual revenues exceeding US$ 850 billion. Because of the size and nature of the industry, tourism is seen as one of the largest contributors to the negative effects on the environment today. Within the tourism industry, there exist more than 70 eco-labels representing various environmental standards. However, none of them are widely used within the tourism industry. Purpose: This thesis investigates how the use of the two eco-labels Svanen and Green Globe affect Swedish students’ perception of a package tour marketing campaign. It investigates how students’ perceptions of advertisement differ between advertisement for package tours with and without incorporated eco-labels. Method: The study uses a mixed method with a sequential explanatory strategy. The quantitative part consists of a survey and the qualitative part consists of follow up interviews with a number of interviewees who are all respondents in the quantitative part. This thesis primarily focuses on the quantitative part, which consists of three questionnaires, one of which contains an advertisement for Ving, and two which used the same advertisement but which have been manipulated to include Green Globe and Svanen respectively. Conclusion: The conclusion of the study is that students’ perception of advertisement does not differ between the advertisement not using an eco-label and the ones manipulated to include Green Globe or Svanen. The reasons to why the perception does not differ are explained by eco-labels having failed in communicating what they stand for. Students have limited financial resources, which constrains them from behaving in an environmentally friendly way. In addition, the advertisement including eco-lables is congruent with the students’ perception about the brand Ving as an environmentally friendly company. There is however factors that indicate that eco-labelling in the tourism industry can work as a partial solution for a more sustainable future. / Bakgrund: Turismindustrin är en av de största industrierna i världen, med årliga inkomster på över US$ 850 miljarder. På grund av storleken och dess påverkan, anses turismen vara en av de största orsakerna till den negativa utvecklingen av miljön. Inom turismindustrin existerar mer än 70 miljö märkningar som representerar olika miljöstandarder. Dock har inga av dem sett någon större användning inom turismindustrin. Syfte: Syftet med denna rapport är att undersöka hur användning av de två miljömärkningarna Green Globe och Svanen påverkar studenters uppfattning av en reklamkampanj för charter resor. Den undersöker hur studenters uppfattning om reklam för charter resor skiljer sig mellan reklam som använder miljömärkning och den som inte gör det. Metod: Denna studie använder en blandad metod med en sekventiell strategi. Den kvantitativa delen består av enkätundersökningar och för den kvalitativa delen används intervjuer med några deltagare från den kvantitativa delen. Störst fokus ligger på den kvantitativa delen som består av tre olika enkäter, en som innehåller en reklam bild på Ving, och två som manipulerats att innehålla Green Globe respektive Svanen. Slutsats: Slutsatsen av studien är att studenters uppfattning om annonserna inte skiljer sig mellan annonsen utan miljömärkning och de som manipulerats med Green Globe eller Svanen. Anledning till att uppfattningen inte skiljer sig kan förklaras av att miljö märkningarna har misslyckats med att kommunicera vad dem står för. Studenterna har begränsade ekonomiska resurser och detta begränsar dem att uppföra sig på ett miljövänligt sätt. Dessutom överrensstämmer reklamen som innehöll miljö märkning med studenternas uppfattning om varumärket Ving som ett miljö vänligt företag. Det finns dock faktorer som tyder på att miljömärkning inom turistnäringen kan fungera som en del av lösningen för en mer hållbar framtid.

No description available.

<p><strong>Background: </strong>The tourism industry is one of the largest industries in the world, with annual revenues exceeding US$ 850 billion. Because of the size and nature of the industry, tourism is seen as one of the largest contributors to the negative effects on the environment today. Within the tourism industry, there exist more than 70 eco-labels representing various environmental standards. However, none of them are widely used within the tourism industry.</p><p><strong>Purpose: </strong><em>This thesis investigates how the use of the two eco-labels Svanen and Green Globe affect Swedish students’ perception of a package tour marketing campaign. It investigates how students’ perceptions of advertisement differ between advertisement for package tours with and without incorporated eco-labels.</em></p><p><strong>Method: </strong>The study uses a mixed method with a sequential explanatory strategy. The quantitative part consists of a survey and the qualitative part consists of follow up interviews with a number of interviewees who are all respondents in the quantitative part. This thesis primarily focuses on the quantitative part, which consists of three questionnaires, one of which contains an advertisement for Ving, and two which used the same advertisement but which have been manipulated to include Green Globe and Svanen respectively.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The conclusion of the study is that students’ perception of advertisement does not differ between the advertisement not using an eco-label and the ones manipulated to include Green Globe or Svanen. The reasons to why the perception does not differ are explained by eco-labels having failed in communicating what they stand for. Students have limited financial resources, which constrains them from behaving in an environmentally friendly way. In addition, the advertisement including eco-lables is congruent with the students’ perception about the brand Ving as an environmentally friendly company. There is however factors that indicate that eco-labelling in the tourism industry can work as a partial solution for a more sustainable future.</p> / <p><strong>Bakgrund: </strong>Turismindustrin är en av de största industrierna i världen, med årliga inkomster på över US$ 850 miljarder. På grund av storleken och dess påverkan, anses turismen vara en av de största orsakerna till den negativa utvecklingen av miljön. Inom turismindustrin existerar mer än 70 miljö märkningar som representerar olika miljöstandarder. Dock har inga av dem sett någon större användning inom turismindustrin.</p><p><strong>Syfte: </strong><em>Syftet med denna rapport är att undersöka hur användning av de två miljömärkningarna Green Globe och Svanen påverkar studenters uppfattning av en reklamkampanj för charter resor. Den undersöker hur studenters uppfattning om reklam för charter resor skiljer sig mellan reklam som använder miljömärkning och den som inte gör det.</em></p><p><strong>Metod: </strong>Denna studie använder en blandad metod med en sekventiell strategi. Den kvantitativa delen består av enkätundersökningar och för den kvalitativa delen används intervjuer med några deltagare från den kvantitativa delen. Störst fokus ligger på den kvantitativa delen som består av tre olika enkäter, en som innehåller en reklam bild på Ving, och två som manipulerats att innehålla Green Globe respektive Svanen.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Slutsatsen av studien är att studenters uppfattning om annonserna inte skiljer sig mellan annonsen utan miljömärkning och de som manipulerats med Green Globe eller Svanen. Anledning till att uppfattningen inte skiljer sig kan förklaras av att miljö märkningarna har misslyckats med att kommunicera vad dem står för. Studenterna har begränsade ekonomiska resurser och detta begränsar dem att uppföra sig på ett miljövänligt sätt. Dessutom överrensstämmer reklamen som innehöll miljö märkning med studenternas uppfattning om varumärket Ving som ett miljö vänligt företag. Det finns dock faktorer som tyder på att miljömärkning inom turistnäringen kan fungera som en del av lösningen för en mer hållbar framtid.</p>