The purpose of this thesis is to research public librarians view ofthe public library as a meeting place and how it may contribute tofacilitate social integration. To study this we have asked thefollowing research questions: How do public librarians work withthe public library as a meeting place? And how do they contributeconditions for “soft inclusion”?The method we have used for this study is semi-structuredinterviews. Seven public librarians from the Gothenburg areawere interviewed and the empirical material was analyzed usingqualitative content analysis.As a theoretical foundation we have used Dorte Skot-Hansensmodel of the public library as a third place and Mikael Stigendalstheory on social inclusion. Furthermore have we used research onthe public library as a meeting place and social integration as acomplement to the model and the theory.Conclusions from the material gathered is that public librarianssee the public library as a meeting place with potential tocontribute to integrating individuals and groups with one another.The librarians’ foremost method was to attract visitors withactivities aimed at certain target groups. According to thelibrarians the result of people meeting others different fromthemselves at the public library could lead to better understandingand tolerance between individuals.The purpose of this thesis is to research public librarians view ofthe public library as a meeting place and how it may contribute tofacilitate social integration. To study this we have asked thefollowing research questions: How do public librarians work withthe public library as a meeting place? And how do they contributeconditions for “soft inclusion”?The method we have used for this study is semi-structuredinterviews. Seven public librarians from the Gothenburg areawere interviewed and the empirical material was analyzed usingqualitative content analysis.As a theoretical foundation we have used Dorte Skot-Hansensmodel of the public library as a third place and Mikael Stigendalstheory on social inclusion. Furthermore have we used research onthe public library as a meeting place and social integration as acomplement to the model and the theory.Conclusions from the material gathered is that public librarianssee the public library as a meeting place with potential tocontribute to integrating individuals and groups with one another.The librarians’ foremost method was to attract visitors withactivities aimed at certain target groups. According to thelibrarians the result of people meeting others different fromthemselves at the public library could lead to better understandingand tolerance between individuals. / Program: Bibliotekarie

Destinationsmarknadsföring är en komplex marknadsföringsform då turistprodukten är sammansatt av upplevelser och händelser av en plats där produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turistdestinationer är det betydelsefullt att förstärka och förändra en destinations image och att vara uppmärksamma på en destinations behov för att vara attraktiv både lokalt som globalt. Destinationer står idag för ökade ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som destinationen måste ta till vara på för att överleva och sätta sitt namn på kartan. Syftet med studien är att belysa och få fram hur de tre organisationerna Svenska Mässan, Göteborg & Co samt Got Event arbetar med sin destinationsmarknadsföring för att attrahera turister ur ett evenemangsperspektiv. Studien har även till syfte att belysa om evenemang bidrar till att stärka stadens image och varumärke då dessa två begrepp har en central roll i uppsatsen. Göteborg är en stad som kännetecknas av både närhet till skog och hav som bidrar till stadens särprägel. Göteborg är en stad där det mesta finns inom gångavstånd där begreppet ”within walking distance” har fått en betydelsefull roll för staden. Marknadsföringen av staden riktar sig till flera olika målgrupper då de olika organisationerna som arbetar med marknadsföringen av Göteborg har sina specifika målgrupper som de riktar sig mot. Göteborg marknadsförs genom ett unikt nätverk då de olika organisationerna inom området har byggt upp ett starkt samverkansnätverk där de tillsammans bidrar till bilden av Göteborg. ”One destination – One voice” har kommit att bli deras rättesnöre i marknadsföringen av staden. Studien är av kvalitativ karaktär och har sin utgångspunkt i empirin som syftar till att undersöka ett fåtal fall på djupet vilket kännetecknas av en induktiv ansats då undersökningsmetoden är en fallstudie. Förståelse snarare än förklaringar är vad som är centalt för uppsatsen då vi utgått ifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Studiens empiriska resultat har belyst hur de olika organisationerna marknadsför staden och för att förstå denna process så har vi tittat på teoretiska begrepp som destinationsmarknadsföring, varumärke, image, marknadskommunikation samt evenemang. Genom analysen fick vi fram nätverkets betydelse vid marknadsföringen av staden där även närhet och begreppet trippel bottom line med de tre dimensionerna ekonomiskt, socialt och miljömässigt är av stor betydelse för staden och dess varumärke. Analysen bidrog dessutom till att lyfta fram Göteborg som en evenemangsstad där evenemang och upplevelser redan uppmärksammes på 20-talet vid firandet av Göteborgs 300-års jubileum vilket även blev startskottet för att sätta staden på kartan. Avslutningsvis återfinns egna reflektioner och förslag på fortsatt forskning inom området för destinationsmarknadsföring. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

I arbetet som ambulanssjuksköterska ingår att möta och vårda patienter i olika miljöer. Mötet kan ske i patientens hem, men också på en offentlig plats med allmänheten som åskådare. Detta ställer höga krav på ambulanspersonalen då målet är att värna om patientens integritet samtidigt som en god vård ska ges för att uppnå hälsa och välbefinnande hos patienten. Syftet med denna studie var att få kunskap om patienters upplevelser av att insjukna och vårdas på offentlig plats. Studien är kvalitativ och resultatet är baserat på intervjuer av nio informanter. Analysen har skett med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet redovisas genom fyra kategorier; ”Vetskapen om att hjälp finns ger trygghet och lättnad”, ”Strategier för att hantera situationen”, ”Utsatthet och hjälplöshet” och ”Vårdarnas bemötande och omsorg” samt elva underkategorier. Resultatet visar bland annat att informanterna upplever trygghet då ambulanspersonalen utför omvårdnadsåtgärder såsom inger ett gott bemötande, kommunicerar med patienten och ger fortlöpande information. Trygghet uppnås också genom vetskapen om att ambulans är på väg eller när ambulanspersonalen anländer till platsen. Omgivningen spelar en stor roll vid det akuta insjuknandet. Informanterna upplever en trygghet när någon i deras omgivning tar ansvar och ringer efter ambulans. Känslan av att vara utlämnad eller uttittad av allmänheten är andra upplevelser som kan vara närvarande i den akuta situationen. Några bryr sig dock inte om människorna runtomkring och en del fokuserar enbart på att hantera situationen på egen hand. Slutsatser från resultatet i denna studie kan sammanfattas som att det inte enbart är negativt att insjukna på offentlig plats utan positiva aspekter framkommer också. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

This paper deals with how people use public libraries. An attempt is made to distinguishbetween different user groups on the basis of how they use the library. The roles of thelibrary in relation to its users are also discussed.The paper is based on a user study with the cooperation of 195 users. The user studywas carried out at the Public Library of Alingsås 1994. As material for comparisonsimilar studies from Sweden, but even from Denmark, have been used. The user groupswere divided into different categories according to Geir Vestheim's study "Folkebiblioteki forvandling", 1992 [Public libraries in change].The paper brings forward that using the library and its stock on location is common inseveral of the user groups. This appears as a hidden utilization of the library in traditionalstatistical datas. Students on different levels are a growing group in the utilizationof the public libraries.

Socialstyrelsen beskriver att kunskapsbaserad hälso- och sjukvård innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Forskning visar dock att 11–52 % av de ambulansuppdrag som utförs saknar behov av traditionell ambulanssjukvård. Därför är det en utmaning att tidigt i vårdkedjan bedöma patienters behov av vård, för att möjliggöra att patienter omhändertas på optimal vårdenhet. Syftet med denna studie är att kartlägga patienter som erhållit bedömningskategorin vård-på-plats samt beskriva vad som är kännetecknande för vårdbehovet och ambulanssjuksköterskans bedömning då patienter vårdats på plats. Studien är en retrospektiv journalgranskning med kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod. Urvalet utgörs av samtliga uppdrag där larmcentralen larmat ut ambulans inom Västra Götalandsregionen under tidsperioden 090801-100731. Resultatet visar att totalt genomfördes 16 8971 ambulansuppdrag under studieperioden, var av 4 % (6 268) registrerades som vård-på-plats. Majoriteten av vård-på-plats uppdragen utfördes under perioden mars – juli med allra högst andel uppdrag under juli (18 %, 1149 uppdrag). Sökorsaken saknar specifika kännetecken. Det förefaller som att alla medicinska problem och vårdbehov kan förekomma. Patienten är i en livssituation som karaktäriseras av utsatthet och i behov av att ambulanspersonalen behandlar sjukdom, vårdar ohälsa och stöttar så att patientens självständighet återuppnås. Kontakt med primärvård eller kommunal sjukvård ordnas. Efter utförd ambulanssjukvård vid vård-på-plats uppdrag karakteriseras patientens hälsostatus av att vårdproblemet har identifierats och nödvändiga åtgärder vidtagits. Det är rimligt att tro att patienten och dess anhöriga upplevde trygghet med omhändertagandet eftersom det egna beslutet blev att kvarstanna i hemmet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Uppsatsen har som övergripande syfte att synliggöra hur urbana normer existerar i människors vardagsliv och, mer precist, hur sådana normer påverkar och utmanas av människor som flyttat mellan glesbygd och stad. Detta görs med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer med erfarenhet av sådana flyttar. Totalt har tio informanter medverkat i intervjustudien. Resultatet visar att informanterna på olika sätt förhåller sig till urbana normer och mediala representationer av gles- och landsbygd. De har liknande uppfattningar om hemorten som de i huvudsak kopplar till trygghet och gemenskap. Platsanknytningen till hemorten har haft betydelse för valet av de städer de flyttat till och från. När informanterna talade om livet i staden kontrasterades den mot hemorten vilket i princip alltid innebar att hemorten tillskrevs högre värden. Ålder och samhällsvillkor har påverkat informanternas berättelser vilket är tydligt i hur de förhåller sig till politiskt motstånd. Informanterna, med undantag för en, uppfattade en flytt till staden som positiv och nödvändig. Det kan tolkas som att de tack vare flyttar funnit den plats där de flesta nu såg sin framtida boendeplats.

Ce travail aborde le problème de l'identification de signaux et systèmes, appliqué à des problèmes de communications<br />numériques. Contrairement aux méthodes classiques d'optimisation stochastiques, nous proposons une approche algébrique<br />et déterministe. De plus, nous considérons les signaux et systèmes sous leur forme ``physique'' temps-continu, ce qui<br />nous permet d'exploiter certaines connaissances qui peuvent être cachées ou oubliées par un échantillonnage prématuré.<br />Enfin, avec les méthodes algébriques proposées, on abouti à des techniques simples et rapides, qui permettent une<br />implémentation en temps réel.<br /><br />Dans un premier temps, nous abordons le problème de correction des distorsions dans un système de communication par<br />courant porteur, en utilisant la platitude du système représenté par la ligne électrique. Le système inverse de la<br />ligne obtenu est, par la suite, utilisé dans un autre contexte, notamment celui de la correction du timbre de la voix<br />dans un réseau téléphonique.<br /><br />Dans un deuxième temps, le problème de l'identification est abordé dans le cadre d'une nouvelle théorie déterministe de<br />l'estimation reposant sur l'algèbre différentielle et le calcul opérationnel. Partant de cette théorie, nous avons<br />développé un algorithme général d'identifi-cation entrée-sortie d'un système rationnel. De plus, la rapidité des<br />estimations nous permet-tent d'introduire une notion de filtrage local. Ce filtrage rend possible la représentation<br />d'un système de grande dimension par un modèle de dimension très réduite (ordre un ou deux), variable par morceaux dans<br />le temps. Cette modélisation est très intéressante car elle permet une démodulation directe des symboles transmis, sans<br />nécessiter d'identifier/égaliser explicitement le canal.<br /><br />Finalement, le problème de démodulation des signaux modulés en fréquence à phase continue, reçus à travers un canal à<br />bruit additif, a aussi été abordé à la lumière de ces techniques algébriques. Notre démarche consiste à décrire le<br />signal reçu, dans chaque intervalle symbole, par une équation différentielle linéaire bruitée (en général à<br />coefficients variables), dont les coefficients sont des fonctions du symbole courant. La démodulation symbole par<br />symbole devient alors immédiate et particulièrement robuste aux perturbations.

Le but de cette thèse est d'étudier la structure galoisienne de torseurs sous des schémas en groupes finis (ou quasi-finis) et plats. Pour cela, nous utilisons (et généralisons) un homomorphisme défini par W. Waterhouse, ainsi que le << class invariant homomorphism >> défini par M. J. Taylor.<br /><br />Dans le chapitre I, nous étudions les propriétés fonctorielles de ces homomorphismes. Nous en déduisons une généralisation de résultats de Taylor, Srivastav, Agboola et Pappas concernant le noyau du class invariant homomorphism pour les variétés abéliennes ayant partout bonne réduction qui sont isogènes à un produit de courbes elliptiques.<br /><br />Dans le chapitre II, nous donnons une lecture du class invariant homomorphism dans le langage des 1-motifs.<br /><br />Dans le chapitre III, nous généralisons la construction du class invariant homomorphism pour un sous-groupe fini et plat d'un schéma en groupes semi-stable (sur un schéma de base intègre, normal et noethérien) dont la fibre générique est une variété abélienne. Nous étendons également les résultats de Taylor, Srivastav, Agboola et Pappas à cette situation.<br /><br />Dans le chapitre IV, nous généralisons la construction du chapitre III en considérant un sous-groupe fermé, quasi-fini et plat du modèle de Néron d'une variété abélienne (la base étant un schéma de Dedekind). Ceci nous permet de généraliser un résultat arakélovien du à Agboola et Pappas.

No description available.

<p>Vi liknar denna antologi med en resa till olika levnadsområden i Sverige där vi får en inblick i några individers lokala levnadsvillkor. Under resans gång har vi försökt förstå hur den lokala platsen inverkar på individernas identiteter och livsvillkor. Resan börjar i två barnfamiljers närmiljö. Där berättar familjerna om olika faktorer så som trafik och hotfulla företeelser som inverkar på deras upplevelse av sin närmiljö som trygg eller hotfull. Därefter far vi vidare till stadsdelen Rosengård i Malmö. I det avsnittet söker författaren finna samband mellan några individers olika boendeformer och livsvillkor. Fokus ligger på delområden i Rosengård, ett hyresrättsområde och ett bostadsrättsområde. Resan avslutas i Valdemarsvik, en liten ort i Östergötland med befolkningsproblem. Detta avsnitt präglas av några utflyttares upplevelser av kommunen som boplats. Vi har under resans gång uppfattat den lokala platsen och individens identitet och livsvillkor som föränderliga. Därmed har den lokala platsen betydelse för individens livsvillkor och identitet. I våra olika studier fann vi flera exempel på hur den lokala platsen inverkat på individerna. Sociala relationer, boendeformer och trafik är några av dessa exempel.</p>