Tunnelbanan knyter ihop stora delar av staden. Det finns människor som gärna vill bo kvar runt den t-banelinje de bor på. I denna uppsats analyseras intervjuer med fem personer som bor i stadsdelar dit den Gröna t-banelinjen går. Det undersöks hur t-banan medverkar till att bygga upp identiteten var och en skapat sig under tiden som boende på platsen. Undersökningen tar reda på hur varje person blivit en del av platsen de bor på, och hur platsen har blivit en del av dem. Med hjälp av intervjuerna tas det också reda på vad tunnelbanan kan ha för betydelse utöver att vara ett transportmedel. Studiens resultat visar att tunnelbanan bidragit till platstillhörighet, trivsel och identitetsbygge, men att platsen kan vara rörlig. Personerna kan känna tillhörighet till flera platser, genom möjlighet till rörlighet som tunnelbanan bidragit med. Resultatet visar också att tunnelbanan kan betyda något mer än att vara ett transportmedel, den är såväl landmärke som markör för urbanitet.

Att vårda patienterna på plats innebär att sjuksköterskan som träffar patienten gör en bedömning av dennes tillstånd, och avgör därefter en lämplig vårdnivå i samråd med patienten. Denna vårdnivå kan bland annat vara primärvård eller egenvård som patienten utför i hemmet. Att göra en korrekt bedömning har visats sig vara svårt på grund av de komplexa former vården kan anta, samtidigt som man måste ta hänsyn till hela patientens situation. En situation som ofta innebär att man som patient känner sig sårbar och utlämnad. En ökad kunskap om denna patientgruppen är viktig för att förbättra utfallet av dessa bedömningar. Syftet med denna studie är att undersöka karaktäristika av de patienter som lämnas hemma av ambulanspersonalen samt vilka råd de erhåller. I studien används en mixad metod med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet inkluderar 231 patienter som lämnats hemma, med ålder från 0–96 år. Resultatet visar en tendens till att något fler kvinnor än män lämnas hemma. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan ålder och kön. Patienterna i vårt studie som blev lämnade hemma var äldre (Md. 63 år). De vanligaste symtomen patienter uppvisade var enligt sjuksköterskornas bedömning “Buksmärta” samt “Ospecifika symtom”. Flest patienter lämnades hemma kvällstid (klockan 18:00-23:59) samt under våren (mars, april och maj månad). Totalt 16,9 % av de inkluderade valde att avstå vård trots sjuksköterskans rekommendation, där “Andningsbesvär” och “Medvetandeförlust” var de patientgrupper som var mest framträdande. Råd patienten erhöll av sjuksköterskan berör Skapa möjlighet för egenvård, Återetablera kontakt med ambulanssjukvården vid försämring, Kontakt med annan vårdinstans, Avvakta hemma och se om symtomen går över och Uppsök akuten vid försämring. Ambulanser stationerade längre från sjukhus tenderar att lämna fler patienter hemma. Sjuksköterskor i ambulansen får vägleda och rådge patienter som tillkallat ambulans där ett akut sjukvårdsbehov ej föreligger. Dessa patienter är oftast äldre och råden de erhåller handlar främst om egenvård och hänvisningar till lämpliga vårdinstanser. En ökad kunskap kring denna patientgrupp kan vara till stöd för sjuksköterskornas bedömningar.

I föreliggande studie utforskas förskolegårdens platser och material ur ett posthumanistiskt perspektiv, genom att uppmärksamma yngre barns lek och utforskande i utomhusmiljöer, med avsikt att få en didaktisk relevant insikt i hur platser och material står i relation till var och hur planerad undervisning kan ske utomhus på förskolegården. Olika teorier vidgar vår förståelse om världen vilket kan innebära en central skillnad från vad vi är vana vid att tänka kring. Ett posthumanistiskt perspektiv intas där plats och material ställs hierarkiskt lika med människor. Frågor som besvaras är: Vilken inverkan har plats och material på barns utforskande och lek på förskolegården? Hur kan undervisning skapas i förhållande till de platser och material som barn erbjuds på förskolegården? På en förskola i södra Sverige genomfördes först en pilotstudie för att få en inblick i vilka platser och material som skulle läggas fokus på. Sedan genomfördes videoobservationer under två förmiddagar på samma förskola när barnen var på förskolegården. Videoobservationerna analyserades sedan med Aktör-nätverksteori (ANT). Resultatet visar att barns lek klart påverkas av material och plats. Materialet tillåter barnen att utforska vidare samtidigt som det får barnen att återkomma och upprepa sina lekar, vilket kan tolkas som att materialet och platsen fångar barns intresse och att undervisningssituationer kan planeras. Genom att undersöka alla olika beståndsdelar i utdragen och följa dess effekter har sammanflätningar mellan plats, material och barn synliggjort barns utforskande och var undervisning kan planeras.

Denna uppsats har syftat till att undersöka downshifting som en livsstilsmigration till landsbygden samt belysa downshiftares flyttmotiv till landsbygden i förhållande till deras valda livsstil. Frågeställningar som uppsatsen har utgått ifrån är: vilka motiv påverkar downshiftare att flytta till landsbygden? samt hur upplever downshiftarna landsbygden som plats och hur möjliggör landsbygden deras livsstil? Forskningen beskriver downshiftning som en motrörelse till ett högt livstempo där det förespråkas att “växla ner”. Vi har uppmärksammat en trend där människor som downshiftar ofta flyttar till landsbygden som följd av sin livsstil och vi ville därför fördjupa oss i ämnet utifrån ett kulturgeografiskt perspektiv då detta inte undersökts tidigare. Vi har även uppmärksammat att det finns mindre forskning som rör intern livsstilsmigration inom Sverige och specifikt om livsstilsmigration till landsbygden. En stor del av forskningen kring livsstilsmigration har hittills behandlat internationell migration. I förhållande till de nämnda observationerna syftar därför studien till att undersöka downshifting som en livsstilsmigration.  Tidigare forskning kring downshifting, livsstilsmigration och plats utgör den teoretiska referensramen. Uppsatsen har utgått ifrån en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med downshiftare som flyttat från en större stad till landsbygden. Sammanfattningsvis genomfördes åtta intervjuer med endast kvinnliga respondenter, detta eftersom vi använde oss av snöbollsurvalet som uteslutande länkade till kvinnliga nätverk. Resultaten visar bland annat att de flesta flyttar till landsbygden för att kunna växla ner och hoppa av “ekorrhjulet” som de upplever är påtagligt i storstaden. I studiens slutsats har vi kommit fram till att flyttmotiv till landsbygden bygger på flera olika motiv som inte skiljer sig nämnvärt från de motiv som framkommit i tidigare forskning. Att flytta till landsbygden har fungerat som strategi för att kunna styra över sin egen tid eftersom de låga boendekostnaderna möjliggör för downshiftaren att kunna gå ner i arbetstid.

The construction industry is facing challenges when it comes to increased costs, defective timetables and inadequate material handling. The purpose of the study is to highlight and propose possible improvements to the process of using plasterboards in the construction industry. The aim of the survey is to investigate how the use of plasterboards can be made more efficient through better collaboration between stakeholders in the construction industry and to identify shortcomings in the current construction process. Interviews were used to produce improvements and shortcomings. The result showed that there is a lack of communication between actors and when handling plasterboards. Other shortcomings in the industry are documentation of changes made during production and cooperation between actors. / Byggbranschen står inför utmaningar när det kommer till ökade kostnader, bristande tidsplaner och bristfällig materialhantering.Syftet med studien är att belysa och föreslå möjliga förbättringar av processen kring gipsanvändning i byggbranschen. Målet med undersökningen är att undersöka hur användningen av gipsskivor kan effektiviseras genom ett bättre samarbete mellan aktörer i byggbranschen samt att identifiera brister i nuvarande byggprocess. Intervjuer användes för att få fram brister och förbättringsmöjligheter.Intervjuerna visade att det finns brister i kommunikationen mellan aktörer samt vid hantering av gipsskivor. Andra brister i branschen är dokumentation av ändringar gjorda under produktionen och samarbete mellan aktörer.

Platsens betydelse för att främja värdeskapande förbises ofta inom industriell marknadsföringslitteratur, men även hur organisatörer inom coworking utformat platsen för att föreslå ett värdeerbjudande till kund. Organisatörer inom coworking har uppkommit som ett svar på marknadens krav på flexibilitet i utformning av plats. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur platsen hos coworking-organisatörer i Stockholm utformats för att föreslå värdeerbjudanden. Målet var att bidra med en fördjupning i hur platsen kan förbättra och underlätta företagsverksamhet. Studien utfördes genom två fallstudier och resultatet visade på ett värdeerbjudande med en gemensam kärnpunkt i platsernas utformande med skillnader i val av inriktning och förvaltning. Gemensamt utformades platsen till att erbjuda ombesörjning av ett kontors operativa verksamhet och möjlighet till värdefulla interaktioner som kunde främja värdeskapandet i hyresgästernas kärnverksamhet. Värdeerbjudande konstruerades av organisatören genom att olika servicealternativ tillfördes till platsen. Studiens undersökning visade att det fanns ett större behov för interaktion bland hyresgästerna inom Stockholms stadskärna än vid Stockholms utkant. Framtida forskning uppmanas pröva denna tes för att granska generaliserbarheten i studiens teoretiska implikation.

Det urbana betraktas ofta som en norm, studien syftar till att lägga ett fokus mot landsbygden och studera berättelser från de som flyttar från stad till land. Där studien baseras på att undersöka flyttmotiv i kontext till migrantens liv före och efter flytten. Studien har ämnat att besvara vad det är som påverkar upplevelser av platser före- och efter flytt, vilka motiv som kan påverka personer att vilja flytta samt vad som kännetecknar den som flyttar till landsbygden. Den tidigare forskningen i studien bygger huvudsakligen på en bred genomgång av migrationsforskning. Forskning som behandlar ämnet migration har försökt förstå vilka faktorer som påverkar människors val att flytta. Studien utgår från ett humanistiskt perspektiv då vi vill komma åt informanternas berättelser och upplevelser av både den gamla och nya platsen. Där studien genomförts med en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes i Värmland som är studiens geografiska avgränsning och informanterna kommer från fyra olika landsbygdskommuner. Sammantaget genomfördes tio intervjuer med tolv informanter. Empirin är baserad på de tre teman som ingick i intervjuguiden - bakgrund och erfarenheter, motivet och platsen. Detta för att komma åt informanterna berättelser om varför de flyttat samt hur de upplevt/upplever den gamla och den nya platsen. I diskussionsdelen sammanvävs empirin med den tidigare forskningen. Där framkommer skilda motiv till flytt samt berättelser om hur informanterna upplever det urbana och landsbygden före och efter flytt. Studiens slutsats uttrycker, övergripande, informanternas upplevelser av en bättre vardag på landsbygden med mer livskvalite såsom lägre levnadsrytm, mindre stress och större närhet till natur. Det lyfts fram hur det kan tolkas att den urbana miljön bidrar till en undanträngningseffekt och hur landsbygden som plats är socialt annorlunda jämfört med staden. Där landsbygden ses som mer välkomnande och med mer spontant umgänge. / The urban area is seen as the norm today, this study aims to focus on the countryside and study the stories from those who move from the city to the countryside. Where the study is based on examining moving motives in context to the migrant's life before and after the move. The study is intended to answer what is affecting experiences of places before and after moving, which motives can affect people wanting to move and what characterizes the person who moves to the countryside. The previous research in this study is mainly based on a broad review of migration research. Research that deals with the subject of migration has tried to understand which factors affect people's choices to move. The study starts from a humanistic perspective as we want to access the informants' stories and experiences of both the old and the new place. Where the study was conducted with a qualitative method consisting of semi-structured interviews. The interviews were conducted in Värmland which is the study's geographical delimitation and the informants come from four different rural municipalities. Overall, ten interviews were conducted with twelve informants.The empirical data is based on the three themes that were included in the interview guide - background and experiences, motive and place. This is to access the informants' stories about why they moved and how they experienced/experiencing the old and the new place. In the discussion section, the empirical data is interwoven with the previous research. Where there are different motives for moving and stories about how the informants experience the urban and rural areas before and after the move. The study's conclusion expresses, overall, the informants' experiences of a better everyday life in the countryside with more quality of life such as lower life rhythm, less stress and greater proximity to nature. It is emphasized how it can be interpreted that the urban environment contributes to a displacement effect and how the rural as a place is socially different from the city. Where the countryside is seen as more welcoming and with more spontaneous interactions.

Syfte med denna kvalitativa fallstudie är att öka kunskapen kring platsens betydelse för barns samspeloch barns fria lek, med begränsning till förskolans gård. Begreppet affordance används somanalysverktyg för att synliggöra vilka förutsättningar platsen har, vilket visar sig när barnen har ellerinte har möjlighet att fortskrida leken utifrån miljön och platsens påverkan. Forskningsfrågorna somundersöks i studien är; Vad har platsen för betydelse för barns samspel och för barns fria lek iutomhusmiljö på förskolan? Var möter barnen varandra när de formar sina lekar? Vilkaförutsättningar finns för barns fria lek och samspel i utomhusmiljön på förskolan? Metoden för attundersöka forskningsfrågorna har varit observationer på barn för att få syn på barnens samspel irelation till den valda platsen, för en tydligare kunskapsbild har kombinationen med samtal medbarnen i observationer och efter observationer använts. Våra metodval har bidragit till kunskapenkring helheten för platsens betydelse i barns samspel och lek. I denna studie har 12 femåriga barnstuderats i utomhusmiljön på en förskola. Vi har kommit fram till att varje plats har olika affordancesom i sin tur är individberoende och som leder till barnens val av plats och lek. Miljön ochnaturmaterialet har olika förutsättningar i form av affordance men väderförhållanden kan ge andrasamspelsmöjligheter. Förutsättningarna som platserna har, påverkar barns samspel då det skiljer sigmellan de fasta lekställningarna och den fria miljön. Vi har sett att den stora lekställningen som liggeri mitten på förskolans gård innebär ett centrum för barns möten och därför skapat ensamspelsknutpunkt. Den stora lekställningen bildar en mötesplats för barnen som skaparförutsättningar för samspel och lek och möten kring den stora lekställningen har bidragit till attbarnen hittar varandra, startar samspelet och tar leken vidare till en annan plats i den fria miljön. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Kompetensen i ambulanssjukvården höjdes år 2005 i samband med att läkemedelshantering inte längre var tillåten för icke legitimerad personal. Den primära bedömningen är en undersökning av de vitala funktionerna andning, cirkulation, medvetande och allmäntillstånd. Den primära undersökningen avgör vilken vård som patienten fortsättningsvis ska erbjudas. Tidigare forskning påvisar problemet med att patienter inte direkt kommer till den mest optimala vårdnivån. Syftet med Vård-på-plats-projektet var att så tidigt som möjligt i vårdkedjan vägleda patienter till rätt vårdnivå. Det är nödvändigt att öka kunskapen om patienter som erhållit Vård-på-plats. Syftet med föreliggande studien var att beskriva den prehospitala dokumentationen av patienter som av ambulanssjukvården vårdats enligt projektet Vård-på-plats. Metoden är retrospektiv journalgranskning med kvalitativ innehållsanalys som utgör en totalundersökning av journaler som dokumenterats i Vård-på-plats-projektet. En expertgrupp från vårdverksamheten har varit delaktig för att tillförsäkra klinisk validitet. I resultatet framkom under domänen Patienten följande kategorier; Patientens vårdproblem, Patientens autonomi och Patientens trygghet. Vidare framkom under domänen Prehospital vård följande kategorier; Undersökning av patientens tillstånd, Behandling, Vårdande vård, Konsultation, Hänvisning, och Patientundervisning. Populationen har varierande ålder och vårdproblem. Dessutom framkom att vårdarna i osäkra fall fick hjälp av annan medicinsk kompetens för att besluta om att vårda på plats. Författarna hävdar att dokumentationen förefaller vara väl genomförd. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

The purpose of this thesis is to research public librarians view ofthe public library as a meeting place and how it may contribute tofacilitate social integration. To study this we have asked thefollowing research questions: How do public librarians work withthe public library as a meeting place? And how do they contributeconditions for “soft inclusion”?The method we have used for this study is semi-structuredinterviews. Seven public librarians from the Gothenburg areawere interviewed and the empirical material was analyzed usingqualitative content analysis.As a theoretical foundation we have used Dorte Skot-Hansensmodel of the public library as a third place and Mikael Stigendalstheory on social inclusion. Furthermore have we used research onthe public library as a meeting place and social integration as acomplement to the model and the theory.Conclusions from the material gathered is that public librarianssee the public library as a meeting place with potential tocontribute to integrating individuals and groups with one another.The librarians’ foremost method was to attract visitors withactivities aimed at certain target groups. According to thelibrarians the result of people meeting others different fromthemselves at the public library could lead to better understandingand tolerance between individuals.The purpose of this thesis is to research public librarians view ofthe public library as a meeting place and how it may contribute tofacilitate social integration. To study this we have asked thefollowing research questions: How do public librarians work withthe public library as a meeting place? And how do they contributeconditions for “soft inclusion”?The method we have used for this study is semi-structuredinterviews. Seven public librarians from the Gothenburg areawere interviewed and the empirical material was analyzed usingqualitative content analysis.As a theoretical foundation we have used Dorte Skot-Hansensmodel of the public library as a third place and Mikael Stigendalstheory on social inclusion. Furthermore have we used research onthe public library as a meeting place and social integration as acomplement to the model and the theory.Conclusions from the material gathered is that public librarianssee the public library as a meeting place with potential tocontribute to integrating individuals and groups with one another.The librarians’ foremost method was to attract visitors withactivities aimed at certain target groups. According to thelibrarians the result of people meeting others different fromthemselves at the public library could lead to better understandingand tolerance between individuals. / Program: Bibliotekarie