Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Studiens syfte är att bidra till kunskap om förskolebarns naturvetenskapliga meningsskapande genom att ta del av deras handlingar i mötet med material på förskolegården. De två frågeställningarna som har guidat i genomförandet av studien är: Vilka av förskolebarnens handlingar kan urskiljas som naturvetenskapligt meningsskapande på förskolegården? Vilka möjligheter erbjuder platsen (förskolegården) för förskolebarnens handlingar och naturvetenskapliga meningsskapande?   Studien utgår från en mikroetnografisk ansats. Under tre på varandra följande förmiddagar tog jag del av förskolebarnens handlingar på en förskolegård. Datainsamlingsmetoderna som främst användes var deltagande observationer samt fältanteckningar och dagboksanteckningar. De filmade deltagande observationerna transkriberades medan fältanteckningar och dagboksanteckningar renskrevs. Slutligen sammanfördes dessa i ett textmaterial, som utgör studiens data. I analysen identifierades termer av ord. Kategorierna ösa, gunga och falla urskildes utifrån teorier av verb (Areljung, 2017), medan förskolegården som plats analyserades utifrån Outdoor Play Environment Categories, även nämnd som OPEC (Mårtensson, 2013).   Sammantaget bidrar studien med en ökad kunskap kring naturvetenskap i förskolan, utifrån de aktuella förskolebarnens handlingar och kroppsliga uttryck. Det vill säga ett barnperspektiv. Studien belyser också naturvetenskapligt meningsskapande i förskolan genom relationerna plats och miljö, samt de olika material som finns på förskolegården.   Resultaten av denna undersökning visar på barnens handlande tillsammans med materialen och platsen i ett naturvetenskapligt handlande och tillkomst. Naturvetenskap genom handlingar som ösa, gunga och falla på olika sätt, där kroppen är involverad på olika sätt, samt ett meningsskapande utifrån ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Vidare visar resultaten på platsens betydelse i sig själv såsom exempelvis, kuperad terräng, slänter och berg, men också på att flyttbara material som exempelvis grus, hinkar och spadar blir förutsättningar i barnens handlingar och lek. Att de blir möjligheter för barnens handlingar och meningsskapande av att ösa, gunga och falla.

I uppsatsen undersöks vilken betydelse platsen har för skapandeprocessen. Genom tecknandesom utforskande verktyg intar jag fyra olika platser som diskuterats fram i intervjuer med fyraolika deltagare. Svaren från intervjuerna transkriberas och genom en tematisk analysmetodsynliggörs olika teman som sorteras in i kategorier. Syftet är att med hjälp av tecknandet, finnaalternativa platser för skapande och undersöka om det finns något samband mellan skapandetsprocess och platsen det äger rum på, och hur detta kan appliceras på bildundervisningen för attkunna göra en utvidgning av klassrummet. Frågeställningen lyder; Vilken betydelse har platserför skapandeprocessen? Hur kan platser förstås genom tecknande som utforskande verktyg? Påvilka sätt kan en utvidgning av klassrummet ske i bildundervisningen?Studien visar att det snarare handlar om gemenskap och att ingå i ett sammanhang som skaparrummet och skapar förutsättningar för kreativiteten, mer än platsen i sig. Rummet som begreppfår därmed en ny definition som fokuserar på skapandet av rummet, gemenskapen och det somsker inom dess ramar, snarare än den som fysisk plats.Resultatet spinner ut i ett verk uppfört på fönstren och fasaden in till galleriet i Tellusgången, ochen workshop i samband med Konstfacks Vårutställning 2018 där besökarna utmanas att intaandra platser än klassrummet genom tecknande med gatukritor.

Borg, J. 2018. Lindvalls kaffe - Viktiga bönor i fem generationer. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. Det sägs att det varje dag dricks 2 miljarder koppar kaffe i världen. Det är många steg från ett omoget kaffebär i Colombia till en espresso på ett café i Uppsala. Genom globala produktionsnätverk och multinationella företag påverkas denna process. Det globala och det lokala kommer undersökas, och familjeföretaget Lindvalls kommer att vara i fokus. Med kafferosteriet i centrala Uppsala har de nu varit verksamma i 126 år, och femte generationen arbetar med kaffe idag. Det kommer undersökas hur Lindvalls klarat av denna tid till följd av samhällets alla omvälvande förändringar som ägt rum. Hur kommer det sig att de inte blivit uppköpta av något multinationellt företag i likhet med flera konkurrenter på den svenska kaffemarknaden? Hur säkerställs att det råder goda förhållanden för människor som arbetar med kaffe och att naturen inte far illa? Certifieringar är ett sätt, intresset för certifieringar samt det lokala och småskaliga har ökat. Några faktorer som besvarar Lindvalls kontinuitet över tid är: teknik, flexibilitet, kreativitet, innovation, anpassning och samarbetsförmåga. Lindvalls kaffe har utfört lyckade satsningar för att värna om den lokala marknaden. Kvalitativa intervjuer, litteratur, kartor och diagram utgör metoden och empirin för denna uppsats.

I denna rapport är syftet att undersöks platskänslan vid två olika universitet, Uppsala Universitetet i Sverige och University of Wollongong i Australien. Detta utfördes genom att komparativt undersöka skillnader och likheter vid universiteten. Som underlag för studien har material samlats in genom en flermetod som kombinerar intervjuer och enkäter för att få en både kvantitativ och kvalitativ bredd. Studenter från universiteten har utfrågats gällande deras syn på platskänsla samt vad som utmärker respektive universitet i termer av denna. Resultaten visar att båda universiteten har en god platskänsla där studenterna trivs. En likhet i båda fallen är att den specifika studentmiljön som uppstår på universiteten bidrar till en gemenskapskänsla bland studenterna. Platskänslan grundas däremot på olika faktorer vid respektive universitet där historiska byggnader och nationer bidrar till den övergripande studentkänslan i Uppsala, medan stranden och det centraliserade campuset är viktigt i Wollongong. Därav framgår det att platskänslan på universitet inte kan beskrivas generellt utan varierar beroende på vilket som undersöks och hur det upplevs av de som studerar där.

Denna studie handlar om hur platser beskrivs genom den berättande retoriken och den visuella kulturen. Detta gör jag genom att titta på specifika diskurser om platsers identitet och lägga dem intill andra diskurser med gemensamma nämnare och därigenom få fatt på det för givet tagna. Jag har utgått från tre olika platser som både liknar och skiljer sig från varandra beroende på i vilken diskurs de befinner sig. Dessa platser är Malexander i Östergötland, Olaigatan i Örebro och tre olika platser i Toscana. Studiens syfte är att bidra till ökad kunskap om hur den visuella kulturens olika bilder och retorik formar platsers identitet och därigenom även människors identitet. Den syftar till att ge förståelse om platsidentiteters tillblivelse specifikt. Studien syftar därmed till att beskriva eventuella mönster och variationer i uppbyggnaden och underhållet av en plats, liksom framtidsbilden av den. Studien utgår från visuell och performativ etnografi som sammanförs i en rad olika metoder som intervjuer, både semistrukturerade och personliga, undersökande gestaltningsmetoder och deltagande observationer med fotografering. Undersökningen antar ett sociokulturella och ett poststrukturaliskt perspektiv. Diskursteori används både som metod och teori. Frågeställningarna är:Hur bidrar den visuella kulturen till formandet av platsers identitet?Hur bidrar landsbygdsdiskursen, statusdiskursen och uppdelningsdiskursen till formandet av platsers identitet? / Images of Places- Visual Culture's Importance of a Place's Identity I have examined three different sites that strongly differ from each other. These sites are Malexander, a small village in the south of Östergötland, and the parlor of Örebro, Olaigatan. I personally have a strong connection to these two sites. The third site is Tuscany in Italy. I have visited this place only in my imagination and through other people's photos. During ten days in april 2017, I traveled to Tuscany for the first time in my life to see how my estimated picture of the site was compared to reality. As a whole, my work is about how these sites are described by the visual culture of rhetoric and discourse, and how others regard the sites. In today's society, many different ranking lists flourish, which means that winners and losers are appointed. How does this affect the people who happen to live in the "scrapheap'’ in comparison to ''the expanding fields’’? And how can knowledge of this lead to a more contemporary and urgent schooling? Urban and rural space, for instance what identities that exist within and between them? Or how people relate to them?

No description available.

Syftet med studien är att undersöka barns favoritplats i förskolans pedagogiska inomhusmiljö. Undersökningen utgår från barns perspektiv genom ett försök att närma sig barns livsvärldar. Betydande för studien har varit Merleau-Pontys livsvärldsbegrepp, vilket konkret har inneburit barns erfarenheter och upplevelser av platserna. Empirin har samlats in med hjälp av förskollärare som utfört undersökningen och samlat in dokumentationer. I studien deltog 12 barn vilka fick fotografera sin favoritplats samt berätta om den utifrån våra formulerade frågor. Resultatet av studien visar materialets betydelse för platsen, samt relationella, tidsmässiga, rumsliga och kroppsliga dimensioner för upplevelsen av platsen enligt Van Manens beskrivning. Något som blev synligt för oss under arbetets gång var betydelsen av barns perspektiv eftersom det har bidragit till ett annat resultat än det vi förväntat oss. Detta arbete har resulterat i en ökad förståelse för betydelsen av en väl utformad pedagogisk inomhusmiljö som utgår ifrån barnen.

I den här uppsatsen undersöker jag hur platserna Kurouzu-cho från Junji Itos Uzumaki och Område X från Jeff VanderMeers Annihilation framställs ur ett ekokritiskt perspektiv. Detta genom att titta på växtligheten och naturfenomen, attityder kring platserna, hus och byggnader, samt hur platserna förhåller sig till begreppet agens. Bland annat används Timothy Mortons bok Ecology without Nature och Bruno Latours artikel Agency at the Time of the Anthropocene. Slutligen sammanfattas och diskuteras detta. Jag kommer fram till att platserna nästan fungerar som karaktärer.

Stadskärnans syfte har förändrats över tid. Från en stadskärna som präglas av service- och tjänsteverksamheter i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, till att fokusera på detaljhandel i slutet av 1900-talet. Detaljhandeln som syfte för stadskärnan har under lång tid varit en stark bidragande faktor till stadskärnans identitet. Idag diskuteras frågan om stadskärnans syfte istället håller på att återgå till det första tillståndet. Handeln tillsammans med den fysiska gestaltningen och vem stadsdelen planeras för påverkar stadskärnans identitetsutveckling. Med detta i åtanke syftar denna uppsats att undersöka vad det är som formar stadskärnans identitet. Som undersökningsområde har Norrcity i Örebro valts på grund av Örebros stadskärnas uppdelning mellan ett Norr- och ett Södercity där Södercity idag är det kommersiella centret medan Norrcity fallit efter i utvecklingen. Detta har dock inte alltid varit fördelningen då Norrcity beskrivs på 1950-talet som en del av stadens kommersiella centrum. Uppsatsen syftar också till att ta reda på hur Norrcity beskrivs i plandokument från 1970-talet och 2010-talet, vilka visioner som lyfts, samt hur Norrcitys identitetsförändring har sett ut över tid.De metoder som används i denna uppsats är innehållsanalys och bildanalys, detta eftersom syftet är att undersöka identitetens förändring över tid. Då dokumenten som analyseras är plandokument från kommunen beskrivs de visioner och den identitet som dokumenterats. Bilderna hjälper till i den historiska åskådningen av platsens eventuella identitetsförändringar.En stadskärnas identitet är beroende av de förväntningar som människor har på dess fysiska gestaltning och funktioner. Dessa förväntningar speglar stadskärnans syfte som ligger till grund för vad stadskärnans identitet är. Attraktivitet är någonting som är viktigt i planeringen av stadskärnans identitet och de visioner som kommunen tar upp är vad som ligger till grunden för identitetsskapandet av stadskärnan. Kommunen kan mest påverka den fysiska gestaltningen av området, men också funktionerna till viss del. I Norrcity ser vi att Örebro kommun har haft svårt att formulera och förverkliga de visioner som målas upp i dokumenten under båda perioderna Visionerna har pendlat från att handla om en återaktivering av funktionerna inom handeln genom att bygga ett multicenter, samt att försöka locka till sig fler invånare för att förändra demografin på 1970-talet, till att på 2010-talet satsa på att bli nästa Örebro Business District samt utveckla funktioner inom kultur, restauranger, caféer och pubar. Vi kan genom vår analys konstatera att Norrcitys identitet har präglats av förändringar inom handeln och konkurrensen med Södercity under de undersökta perioderna. Det som har skiljts åt är de visioner so m förväntas bidra till stadsdelens identitet.